Det var ju storm ute idag! Red inget idag utan försökte tömköra, och det gick helt okej. Lite missförstånd blev det där ett tag men då började jag göra så enkla saker som möjligt och när Matti slappnade av så slutade vi eftersom det blåste så kallt och jag ville avsluta med en bra känsla. Men jag borde verkligen ha någon som håller en lektion för mig i tömkörning så jag inte lär mig fel eller gör stora fel så Matti blir upprörd.

 

Jag var annars sjukt MISSNÖJD med den rosa reflexgrimman jag köpte från Hööks. Den hade redan gått sönder vid reflexet och då har Matti haft på den endast 2 dagar?! Blir nog att fara till Agrimarket och köpa en likadan som Lena i alla fall.

Har era hästar annars fått något vinterpäls? På bara en vecka har Matti gått och blivit en grisleybjörn i pälsmängd, haha. En liten grå björn har han gått och blivit ;)

 

 

 

Matti fick ju vara lite fotomodell idag då, men han var inte så lättflörtad så jag fick dyka in och försöka vrida fram öronen på honom ;) Han är rolig den där hästen, för sen när man slutar fota ja då jäklar kommar öronen fram och en vaken blick. Han är inte så fotogenisk alla gånger den där skrutten, haha!

 

Men slutresultatet blev nog riktigt mysigt på oss, men det var så KALLT! Så vi gav väl inte ridningen och portträtt fotande ute mer än 30 min har jag på känn, haha. Matti var annars inte lika mjuk och fin som i förrgår då jag red, men det berodde garanterat på att underlaget var lite väl hårt, men liite trav tog vi i alla fall när vi för en gångs skull hade en mästerfotograf med, inte alla gånger man får den vardagslyxen! ;)

 

Ja jo, så invigde vi refelxgrimman idag så nu ser man garanterat Matti om han rymmer någon dag! ;)

 

 

Idag ska Matti få vara fotomodell. Sara kommer och fotar nya bilder åt oss så känns ganska så lyxigt! :D Stay tuned så kanske det till och med kommer upp något foto ikväll!! :)

 

 

Idag hämtade jag ut reflexgrimman till Matti, och så söt han blev i den. Det finns redan orange reflexgrimmor i stallet så jag köpte Rosa till Matti, så man inte kommer att blanda, det är bara jag och Åsas 9-åriga dotter som har rosa hästgrejer, men hon har till sitt islandshäst sto och jag till min ESH valack, hehe. Jag vet nog ni skrattar åt mig Lena, Åsa och Cessi "bakom ryggen" på mig men Matti är ju bara så söt i rosa, erkänn, jag vet ni också tycker så! ;) haha.

 

Red annars barbacka ikväll igen (surprise) och böt till hackamore för omväxlingsskull. Ikväll gick ridningen toppen, första gången på länge jag inte alls kände "JAG VILL HA MIN JÄKLA DRESSYRSADEL!", för allt bara funkade. Två terrängritter irad gjorde Matti susen, och att ibland byta mellan vanligt träns och bettlöst gör också gott åt Matti.

 

Matti var så lätt, så lätt på tygeln och så mjuk och fin OCH han lyssnade bra framåt, så ikväll fick jag både mjukheten och framåtbjudningen så känner mig helt salig. Red i skritt tempoväxlingar och ordentliga hörn, följt av att börja en långsida i öppna, göra en volt i mitten av långsidan för att avsluta långsidan i en sluta. Sen gjorde jag samma sak i trav.

 

I slutet gjorde jag tempoväxlingar i trav och lade in halt - trav - halt- rygga - trav och när jag fick mjukheten att behållas och en fin övergång så slutade jag efter att vi ridit i ca 40 min. Trots mensvärken så var det så roligt att rida ikväll, allt bara fungerade! :) Älskade häst!

 

På onsdag ska vi bli fotograferade, jag och Matti. Ska bli så skoj! :) Så kommer lite nyare fina bilder hit då också!

 

 

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt då jag lovade den mycket spännande videon redan till lördags, men hann absolut inte på lördag och igår var jag lite bakis + busy så blev inget då heller, så den håller på att laddas upp på youtube som bäst, så efter detta inlägg kommer den hit! :)

 

På lördag red jag och Cessi alltså ut i terräng så tidigt på morgonen att vi var uppe på hästryggen före solen hunnit sig upp. Vi var en lite kortare runda idag men hade högre puls för hästarna, blev alltså mycket trav och galopp, roligt tyckte Matti som vanligt när han fick sträcka ut riktigt ordentligt i galopp! Fast i början var det mindre trevligt att galoppera bakom Marikje då man blev lite lortig i ansiktet, så vi kutade istället förbi lerskvättarna. ;)

 

När vi kom tillbaka till stallet blev jag så glad när jag tänkte tillbaka på hur det var när vi red ut för ett år sedan. Då vi red ut i terräng hade jag svårt att få Matti att riktigt tagga till, jag fick jestas använda ridspöet för att få honom ordentligt fram i TERRÄNG?! När vi red först så gick Matti så segt och med osäkra steg, medan vi nu galopperar om Marikje på långa tyglar, och Matti går med självsäkra steg först njuter av livet. En helt annan sorts terränghäst med andra ord! :)

 

 

 

Hinner inte uppdatera destu längre just nu eftersom jag precis kommit hem och ska rusa vidare till gymmet, men tänkte säga att en liten video från vår terrängrunda kommer under dagen. :)

 

 

FY va det var tungt att stiga upp idag, men uppe är jag och klockan är 07:50 och jag väntar på att Cessi ska plocka upp mig. Vi ska nämligen ut i terräng nu på morgonen. Orsaken till den tidiga väckningen är att tiden idag annars inte räcker till. Så han ska nog känna sig speciell den där jäkla hästen, för jag älskar sovmornar och absolut ingen morgonmänniska!! Men nu är jag redan uppe på en lördag, frivilligt!!!!

 

Har lånat ut min kamera, så om de blir bilder idag så är det från telefonen. :)

 

 

Red i kanske 40 min ikväll barbacka. Hade förväntat mig att Matti skulle vara full med energi då han varit ledig tre dagar då jag haft så mycket med skolan, men han var latheten själv och ganska hängig på bettet, men försökte träna många tempoväxlingar och övergångar och stundvis lossnade det men sen orkade han inte riktigt. Jag orkade inte riktigt heller då huvudet var så trött efter 3 tenter irad.

 

Myste en stund med Matti i boxen och pussade lite extra innan jag åkte hem. I morgon ska vi ut i terräng genast det ljusnar med Cessi och Marikje, så morgondagens väckning är 07:15.. Ingen sovmorgon här inte!!

 

 

Varför skall pengar alltid vara ett problem? Skulle så vilja ha en egen transport så man skulle slippa behöva fråga av andra hela tiden. För nu skulle jag nämligen vilja åka och träna hoppning på tisdag till en manege, men transporten jag brukar låna är utan vinterringar.

 

Varför har man bara inte se sådär 5000 euro extra på kontot så man kunde köpa den där egna jäkla transporten och få träna ordentlig under året om. Om jag skulle hyra varje gång jag skulle vilja åka iväg på träning skulle jag snart redan varit upp i vad en OK tranpsort kostar..

 

 

 

En sådan där transport skulle ju inte sitta helt fel..

Jag har på sista tiden varit med rätt mycket känns det som och provridit hästar till kompisar och det har fått mig själv att inse vilka egenskaper jag värderar högre än andra gällande hästar. Jag provred ju aldrig några andra hästar när Matti dök upp i bilden, det var ju så självklart, Matti hörde till familjen Åkers.

 

Det jag kommit fram till (igen) är att jag har en ganska så jäkla bra häst! Något som jag tycker är viktigt är att hästens mun är i skick, och Matti är så mjuk och fin i munnen, visst kan han bli hängig ibland, men efter att ha provridit några hästar som var  hårda i munnen, kan jag inte ens klaga över de gånger Matti hängt lite på bettet. På dessa hästar har det känts som att man satt och drog i tygeln fast man inte gjorde det + att det krävdes så sjukt mycket av ryttaren för att få hästen att bli mjuk, ge efter och helst lite mjukare i munnen. 

 

Den andra egenskapen jag uppskattar med Matti är hans fantastiska psyke!! Han vet när han får busa, kan tagga till, har livsglädje och snäll med barn!! Sist nämnda tycker jag är otroligt viktigt eftersom man en dag själv kommer skaffa familj. En häst jag var med och provred hade ingen livsgnista kvar och det var hemskt att se!! En annan häst var super "tittig" och kunde aldrig riktigt ge efter och slappna av. Och en tredje fanns inget som hette lugnt tempo, fullt ös medvetslös var mottot där!

 

Men det jag saknar på Matti är den egna motorn. Att rida en häst med egen motor har man verkligen nu fått inse är fantastiskt, att inte behöva påminna helatiden om att man ska röra på sig framåt kändes som en lyx fast detta ska vara en självklarhet! Vi har kommit längre på vägen gällande framåtbjudningen, och som ni läst här i bloggen har jag varit helt salig vissa dagar när det har funnits en fin framåtbjudning, men den är inte varje dag där, men hoppeligen en dag kommer den att finnas där!

 

 

För några dagar sedan när jag körde till stallet pratade de om Lycka på Radio X3M, och det var någon som hade skickat in om hästar och hur lycklig man blir av dem.

 

Nu minns jag inte exakt hur någon hade formulerat meddelandet, men något i stil med att "folk förlöjligar hästmänniskor, men hästar gör en faktiskt lycklig. Hästarna ser ens själ och hjälper en i vardagen". Något liknande hade någon vettig person skickar in..

 

Nu var det mycket bättre formulerat av den som skickade in meddelandet än vad jag här nu försöker komma ihåg,  men jag tycker hon/han hade så rätt! Ända sedan man var liten har man blivit förlöjligad av andra som inte håller på med hästar och blivit kallad nörd. Skillnaden mellan då och nu är bara att jag inte bryr mig om vad de tycker om mig och min hobby, jag kallar mig själv för hästnörd och Matti för prickikorv (men inte då med att det blir pålägg av Matti i åtanke). Blev dessutom positvit överraskad när programledarna kommenterade att hon tror på det där med att hästar gör en lycklig, att fast de som har häst inte har mycket fritid så är de lyckliga människor. Sen tog de också upp att barn och ungdomar med problem har många gånger nytta av att få vara med hästar osv. Så jag blev glad att det sades bara positivt om hästar och ridning för en gångs skull i radio, och hästmänniskor slapp blev förlöjligade och drivna med.

 

 

Senast jag hörde om hästar i x3m så drev de med mig och Matti, så kul med en seriös kommentar. Nöjd så!

 

Red det där barbacka dressyr-passet ikväll och jäklar vad jag har en bra häst! Var och provred med en kompis igår en häst som var mycket duktig och en riktig läromästare om man hittade rätta knappar, så att säga. Men hon var så hård i munnen när jag jämför med Mattis mun som jag är van vid, så ikväll när jag red Matti kändes det så lyxigt när han är så känslig och fin i munnen!

 

Red inte så seriöst idag eftersom jag tydligen var fröken populär eftersom alla ville ringa mig ikväll, hehe. Kändes som jag inte hann rid länge innan telefonen ringde igen (borde lagt på tyst). Men det lilla jag hann rida var grundridning, alltså att han skulle lyssna på skänkeln framåt och komma lätt tillbaka och hålla en rund o fin form.. Men sistnämna fick jag inte till alla gånger, men stundvis var han super, i alla fall kändes det så!

 

Får bara gång på gång konstaterar att jag dragit lyckovinsten två gånger under dessa 1,5 år. Första gången då jag fick börja rida Matti, och andra  gången då jag fick möjligheten att köpa honom. Han är så bra den där gråa prickikorven och gör mig så lycklig!

 

 

 

 

 

 

Jag hade ju tänkt som jag skrev igår rida barbacka idag, men herre gud vad det blåste när jag kom till stallet, jag hade till och med svårt att hållas kvar på marken så jag kände mig inte så sugen på att försöka hålla mig kvar uppe på ryggen barbacka, och likadant kände Cessi som tur var, så det blev att ha playdate med Matti och Marikje.

 

Jestas vad de sprang, de hade så otroligt roligt. Matti visade dessutom stundvis upp araben i sig, men jag fångade inga bra ögonblick på det i bild, men tog en massa bilder!! Se och njut!

 

Ikväll skrittade jag en kort bit ut längs vägen barbacka med Lena som sällskap i mörkret. Men huhhu den där Matti då det kommer till mörker och ljud han inte ser varifrån de kommer, då blir han okontaktbar.

 

Jag hade hoppat upp utanför stallet och skrittade barbacka till ridplan för att vänta på att Lena skulle ha ridit sin ridlektion klart. När vi kom till ridplan höll Åsa på att fixa med belysningen bakom ett par stora buskar, och  Matti såg inte vad det var som orsakade allt ljud, han hörde ju bara att det var något och varifrån ljudet kom. Eftersom jag känner min häst visste jag att mörker och denna situation är han lugnast om jag är från marken eftersom han faktiskt blir osäker, rädd och får flyktkänsla när han inte ser vad som orskara ljudet, så jag hoppade av och han stod som fastfrusen i marken tills Åsa kom ut ur buskarna utan att Matti han notera händelseförloppet så  Matti flög upp i luften och 10 meter bakåt och jag som en vante efter några steg.. Vilken jäkla tur jag var på marken, för den flygturen skulle jag inte klarat av att hållas på ryggen måste jag erkänna. ;)

 

Men sen när Matti fattade att det var Åsa vara han lika lugn igen, så det är ju tur han inte lämnar i rädslan länge utan kan coola ner sig relativt snabbt! Sen när Lena ridit klart skrittade vi längs vägen en bit i mörkret. Tror faktiskt inte jag ridit "ut"  i mörker på Matti förut. Det gick riktigt bra, lite spänd kände jag att han var, fast det antar jag berodde mest på att han inte blivit ordentligt motionerad på x-antal dagar p.g.a. svullnaden på benet, så energi var största boven i källens dramat.

 

Men i morgon ska jag hinna rida på ridplanen ordentligt innan islandshästkursen drar igång igen. Jag ska dessutom försöka få till några foton också, om Cessi är snäll och fotar vill säga! :) Men blir ju barbacka bilder då igen...

 

De ringde idag från Horse-ess och berättade senaste nytt om sadeln.. Den hade skickats till FRANKRIKE? Haha, hur tusan gick det där till? Ja, Finland och Frankrike börjar på samma bokstav, men resten?? Förra veckan fick Stubben veta den var i Frankrike, så efter att de försökt fixa misstagen BORDE den väl vara påväg till Finland nu, så kanske om 2 veckor har jag en sadel, eller hoppeligen redan nästa vecka. Fingers crossed (igen!)

 

Lite skrattretande allt detta, men vad kan man. Tjejerna på Horse-Ess har verkligen försökt sitt med att påskynda fixandet av sadeln och leverans, de på Stubben i Holland som gjort missar i detta fall. Så tack Horse-Ess so far!

 

Klippte ihop en liten film med snuttar från de gångna året med mig och Matti. Blev så nostalgisk när jag såg alla filmer. Tänk så sjukt roligt vi fått ha tillsammans. Enda som irriterar är att min datorn dog ju förra året i november, så de första månaderna av vår tid har jag inte några filmer kvar på datorn, men ändå.

 

Kan väl nästan säga nu då att jag kan pusta ut! Matti haltade inte i varken skritt, trav eller galopp, men det var ändå varmare runt såret så jag fixade ändå förband till natten.

 

Jo, annars idag då jag tog in Matti, jaa-a alltså jag vet inte hur Matti lyckas, han var helt blodig runt mulen så jag hann bli orolig, men då jag putsat mulen såg jag att det var ett ytligare sår, såg bara värre ut då han är vit. Han lyckas nog den där hästen. Som tur har håret vuxit ut i pannan igen så han ser normal ut igen.

 

Klart jag inte tycker om då han får sår och blir sparkad, men jag vet hur mycket Matti älskar att få busa och leka med sina kompisar i hagen, inte vill jag ta det ifrån honom, han är en häst och de är flockdjur. Förra året då han var några veckor ensam i hagen blev han helt apatisk. Så länge det är oskyldigt busande och Matti är frisk och annars lycklig är jag nöjd och står ut med att få putsa lite små skårmor nu som då!

 

 

 Så var såret insmort och matti försökte genast slicka bort det med tungan, hehe.

Som tur var intte Mattis ben lika svullet idag, aningen varmt och lite svulligt men han haltade inte idag. Så jag kan med andra ord andas ut, det var inget farligt. Matti fick vara ledig idag så blev kvalitetstid för mig och han istället och så fixade jag såret.

 

I morgon ska jag kolla hur han travar och ifall han haltar när växeln blir högre än skritt. Finger crossed att han inte visar något i morgon! :) Ja, jo så provade jag en kompis vintertäcke med fullneck och det passade, så nu är Mattis garderob fylld med allt han behöver. Känns skönt att veta, nu är det bara att fylla på första hjälpen lådan så jag är bättre förberedd om Matti blir sparkad igen! :)

 

 

 

Blev lite pinsam situation idag i stallet. Jag brukar nämligen ALLTID kolla igenom Matti för att se om han har sår osv. när jag tar in honom från hagen, men idag blev det knappt om tid eftersom hovslagaren skulle komma och slå fast hans tappsko, så jag hann bara skölja av benen ute vid diket och leda in honom i stallgången så jag tänkte jag borstar och visiterar honom efter att hovslagaren farit. Nå sen när hovslagaren var på plats och skulle börja lägga på skon säger han "Men det här benet är ju svullet!!!" och jag då bara som någon dum blondin "Aj va?!" .. Kändes så pinsamt att jag inte själv noterade svullnaden när jag spolade benen i all hast.. DUMMA MIG!!

 

Så efter att hovslagaren åkt hem kom Åsa ut och kollade lite på benet och hjälpte mig. Det visade sig vara ett litet sår som troligen kommit av en spark på Mattis knä, och det här såret har jag av någon underlig anledning inte noterat igår (jag var inte ut i söndags) och nu några dagar senare är benet mitt i allt svullet? Det kan tydligen ibland bli sådär av mindre sår om man inte upptäcker dem och smuts och bakterier slipper dit. Så vi drog bort skorven och lade kylomslag runt i 20 min och sedan lade jag ett antibakteriellt omslag på såret, och sen skulle Åsa ytterligare ikväll vara så snäll och lägg kylomslag.

 

Tur jag har Matti vid Åsa säger jag nu ännu en gång, tänk vad mycke hjälp och mer kött på benen om sådant här jag får där. Förstår bara inte hur jag kan ha missat det där igår? Matti var inte alls svullen igår och idag haltade han och var så där svullen?! Känner mig alltid lika "tummen-mitt-i-hand" när det kommer till sådant här, man vill ju inte ens öngonsten ska vara sjuk p.g.a. eget slarv som detta helt klart är. Usch vad jag skäms!

 

 

Ikväll orkade varken jag eller Lena rida, så vi tog tillfället i akt och kollade hur det gick att busa med både Matti och Lenas häst Glod på ridplanen. Visst, de går i samma hage ute men vi har aldrig sett dem busa ilag ännu och inte haft dem lösa tillsammans på ridplanen, men ikväll fick vi.

 

Oj så roligt de hade. Glod lade dessutom in en så söt liten bockserie, så den damen kan nog busa trots sina 16 år på nacken. Matti där emot bockade inte, men rivstartade och bormsade så snabbt så att han gled fram en bit innen han bytte varv,haha. Ja, och så surprise, surprise, tappade Matti en sko i farten i en av sin knäppa inbromsningar!! Men som tur gick inte hoven sönder och hovslagaren vår kunde komma ut redan i morgon och laga på skon tillbaka, så det var ju super!!

 

Som vanligt efter att Matti motionerats såg han lika nöjd ut som han brukar och stod och väntade på sin mat. Köpte annars ett nytt foder till Matti idag, Builder Mix. Så att Matti ska få de proteiner han behöver när vi tränar så ska jag pröva på det här nu och se hur han blir. Så kanske det är en "Biffen-Matti" jag bloggar om här på bloggen nu då om några månader?? Haha. Så får se nu då hur humöret och energin tar form. :)

 

Sadeln skulle ju ha anlänt så jag skulle få den nu i helgen, men fick ett mindre trevligt meddelande idag att den är försenad... igen!!! Börjar bli tokig på detta här, 6 veckor har blivit till det dubbla. Ska det verkligen ta så här länge och kännas så osäkert med när man ska få en sadel???

 

Igår var jag hur som helst ut till stalle och tömkörde Matti, Åsa visade lite mera om tömkörningen och Matti såg så snygg ut när Åsa som kan tömköra gjorde det Har en liten filmsnutt jag kan dela med mig av från det. Men jag lär mig lite mer hela tiden och blir förhoppningsvis bra också jag på tömkörandet!!

 

Idag åkte jag ut tidigare så jag skulle få rida i ljus och inte i mörker som vanligt, och red barbacka som vanligt. Prövade dessutom en storlek mindre på bettet idag, men det kändes inte alls bra så fortsätter nog med den längd jag har. Tränade annars på övergångar från skritt - trav och trav - skritt med fokus på att hålla en mjuk och fin form, men gick se så där, vissa övergångar var han fin o mjuk men sen var det som det inte spelade någon roll vad man gjorde.. Skyller på det för korta bettet. men skönt att rida i lite solljus i alla fall! :)

 

 

 

 

 

 

Tömkörde Matti ikväll med de ordentliga tömmarna jag köpt, det gick riktigt bra med tanke på hur lite jag tömkört. Gjorde det enklare för mig och hade Matti på en volt runt mig och försökte få honom kort för att sedan få honom att sträcka ut och  trava raskt framåt, och det gick precis så som jag ville! Matti frustade och tyckte det var roligt med omväxling tror jag. Sen fick ha käka när han kom in, vilket är hans favorit sysselsättning!

 

Men blev så irriterad idag, för nu har de där bucklorna vid ryggen börjat komma tillbaka. Han hade ju förra vintern också, och så försvann de till våren och sommaren.. Tvättade med Hesoil (eller va de nu heter) förra vintern med det hjälpte inte alls. Som tur är han inte öm i dem, men sadeln ska ju ligga där runt ändå, så skulle vilja få bort dem!

 

 

 

 

 

 

Bästa dagen i mitt liv var dagen det blev klart att köpet av Matti skulle ske. Jag grät som ett barn, bara att denna gång av lycka!

 

Jag skulle inte ha hunnit rida den dagen för det var fullt program, men mamma och pappa förde ut mig till stallet och jag sprang till hagen och fortsatte att gråta av lycka och kramad om min blivande häst. Matti fattade ingenting eftersom han nu plötsligt blev så kramad av alla. Oh, jag var så lycklig den dagen!

 

Har varit lika lycklig varje dag efter den dagen med Matti (förutom de dagar jag är led att vi är utan dressyrsadel). Inte trodde jag sommaren 2011 att jag ett år senare skulle stå ägare till denna underbara häst!

 

 

 

<3

 

Idag på morgonen var man uppe med tuppen för att hinna rida lite häst. Red första gången ut med Lena och hennes Glod, de två passar nog varandra som handen i handsken! Men före terrängrundan red jag lite på ridplanen med Lena fixade med sadeln.

 

Tror inte Matti gillar riktigt hoppsadeln för han ville inte alls ge efter idag, men i galoppen kom han igång mera. Till en början låg han mycket på men det släppte efter något varv. Började med att göra stora ändvolter var jag frsökte korta upp galoppen för att sedan fräsa på längs långsidorna. Till sist så började jag lämna bort ändvolterna och kortade bara upp galoppen på kortsidan.

 

Så passade ganska så bra att skritta av i terrängen en bit, Matti njöt som bara den, lång och låg och lunkade på bra och var nöjd och glad. Det var jag också som vanligt!

 

 

Ikväll igen var Matti sådär fantastisk att rida, FRAMÅT och lätt på hand, i alla fall i skritten. I traven blev det lite jobbigare så Matti försökte slippa undan genom att dyka bakom lod eller hänga på bettet ibland, men där emellan var han så fantastisk!! Blev så glad då Lena kommenterade att han såg riktigt fin ut och hade luftiga steg med bakbenen, för det är just den biten som jag hamnat att arbeta mera på med Matti eftersom det inte funnit det där schwunget i bakbenen.

 

Jag började passet med att växla mellan att korta upp Matti och få en aktiv bra skritt framåt. Sen fortsatte jag med att göra serpentiner in till halva ridplanen i en sluta för att göra skänkelvikning ut tillbaka till spåret, det fick Matti riktigt rund och mjuk. Sen fortsatte jag i trav och gjorde större och mindre volter och avslutade med skänkelvikning med fokus på en avslappnad form genom hela skänkelvikningen.

 

Det kändes riktigt bra under hela passet så red bara ca 35 min eftersom jag kände jag inte kunde få en bättre känsla under passet så jag valde att sluta då både jag och Matti var på topp och hade roligt tillsammans. Att jag dessutom fick sådan ordentlig trav då jag red barbacka gör mig ganska nöjd med mig själv, hehe, det är ändå stor häst och stora steg då man får dem ur honom, så jag har verkligen fått träna balansen under dessa 8 veckor utan ordentlig sadel! Blev dock ett sent ridpass så det var sååå mörkt ute att har tyvärr ingan nya bilder att bjuda på!

 

Han har aldrig varit farlig att rida och på det sättet omöjlig, men när jag försökte riktigt ordentligt under ett pass att få honom att sätta vikten på bakbenen och dem under sig + att få mera energi i trampen så fick vi lite kommunikationsproblem och Matti sade ifrån. Så detta är INTE för att han vill vara elak utan han fattade helt enkelt inte vad jag ville han skulle göra, det var helt mitt fel. Vad jag lärde mig av detta var att jag höll tillbaka för mycket och manade på skänkeln för mycket på samma gång. Men då igen fick jag ju bakbenen hans ordentligt under honom, höhö. *bad joke*

 

Och nej, jag tycker inte det är fel att erkänna om man ridit åt skogen, för vi lär oss hela tiden av våra misstag, det är bara så synd om hästen som måste vara våran provkanin. Men ibland fungerar bara inte kommunikationen och vi måste se oss själva i spegeln och fundera vad vi gör för att orsaka det här problemet. Har hästen ont? Rider vi orättvist? Är vi otydliga? osv. I alla fall gällande stegrande och bockande så är det nu sällan en frisk häst gör detta, eller för att hästen tycker det är roligt att bocka och stegra under varje ridpass. Jag tycker det är allt för många ryttare som skyller på att hästen bara testar sin ryttare genom att bocka och stegra sig, men om hästen gör detta under majoriteten av alla ridpass skulle jag nog rekommendera ni först kolla upp att hästen är frisk i rygg osv. för ofta har hästen ont i ryggen (kolla hur sadeln ligger!!) eller så rider du kanske inte så rättvist och tydligt så att hästen förstår och vill samarbeta? Då blir det ju inte bättre om du blir förbannad på hästen, eller hur?!