Idag har det kanske funnits mera ork till motionering av Matti, men jag börjar känna mig otroligt trött på att vara begränsad med valet av form gällande motioneringen av min älskade Matti. Att gå och ha mer eller mindre ont i foten börjar gå mig på nerverna!!

 

Idag hade jag sådant sug att hoppa, men så kom jag på att jag inte kan ännu rida med stigbyglar när stiglädren är så korta. Som tur råkade Juulia vara i stallet så jag frågade henne om hon ville hoppa Matti så han skulle få sträcka fram lite mer i galopp och hoppa lite högre hinder än de jag skulle hoppa utan stigbyglar. Sagt och gjort, upp på hästryggen var Juulia 15 min senare.

 

Jag hade Juulia att hoppa vanliga räcken (eller Juulia ville det själv) och muren x-antal gånger. Muren hoppades mycket så att både häst och ryttare skulle känna att de klarar av den (Matti vägrade ut sig på just muren på senaste hopptävlingen). Muren var inte 90 cm som på tävlingen, men vi började med ca 40cm och höjde den vart efter till 80 cm, så nästa gång klarar de en 90 cm mur galant!!

 

Avtravningen gav jag som uppdrag åt dem att göra i terräng. Jag lånade Juulias cykel och cyklade bredvid Matti då han travades av, och i avskrittningen höll jag i Mattis man så jag fick åka lite snålskjuts hem genom skogen, hehe, jag är ju ändå invalid så Matti får bara bita i det sura äpplet och dra mig hem. ;)