Nu syns det att min lincens är betald i alla fall, gäller bara att vänta på att Mattis licens börjar synnas på Kipa nu då, men den lär väl hinna synnas innan April då vår första regionala tävlingar äger rum. De tävlingarna är då på hemmaplan så vi får hoppas vi hinner träna upp kondisen tillbaka till dess, för nu har vi haft en månad av lathet!

 

Jag fick annars en kommentar här på bloggen om jag väljer att rida Pay&Dressage för att jag tror jag får bättre procent då jag är bekant med domaren (Anna Tujulin), än om jag skulle rida i Seinäjoki för en okänd domare, men så är verkligen inte fallet!

 

När jag kollar på min tävling från förra året så fick jag dessutom sämre procenter och poäng av Anna än av den andra domaren som bedömde vår ritt, och det tycker jag bara är bra. Jag menar det visar ju hur hon kan ta sin domarroll seriöst och bedömma opartiskt! Även om vi i svenskfinland lite känner alla, och skulle jag vara domare skulle jag ha svårt att vara opartiskt då man säkert vet hur vissa kämpat, eller hur de är som personer så man vill ge lite snällhetspoäng, men så ska det ju inte vara! Så svaret på den frågan är NEJ, jag valde Pay&dressage dels för att kunna jämföra med förra årets papper och för att jag får kommentarerna på svenska.  Att man vet hur snäll och rar Anna är också gör att pressen inte känns lika stor att rida för henne, även om man såklart vill prestera bra, men ni förstår kanske? Arrangörerna är ju dessutom svensktalande så bara det i säg känns också som en bonus, eftersom pressen då från min sida gällande hela evenemanget känns inte så stor då jag vet man gör sig förstådd och fårstår ALLT även om nerverna spelar en ett spratt. :)