Matti blev riktigt into så han såg ut att inte veta vart han skulle ta vägen ibland, framåt, bakåt, åt sidan eller vart så han reste sig istället innan han fick kuta iväg. Tjejerna Aino, Netta och Juulia som tävlade på Matti i gymkhanan klarade honom fint och bara skrattade efter allt och sade det var roligt då han blev så där på G då det inte är likt honom. Så det kändes ju bra för mig att höra så de inte skulle ha blivit rädda.

 

På tillbakavägen mot ryttarbyte/målet skulle de spurta och hoppa ett litet kryss och där såg man riktigt glädjen i Matti, han ville bara iväg och hade öronen så framåt och så busig blick så man kände sig så glad när han fick ha roligt. Jag blir ju bara mesigare och mesigare så det var bra någon busig junior satt på och lekte till det med honom! Mattis lag förlorade då han blev lite vild, men inte gör det något, viktigast är ju att man har roligt!