Alltså vissa dagar går det bättre än andra, idag gick det både och! Det härliga var att Linn och Robin kom hem igen som är både min och Mattis goda härliga vänner! Men stalldagen började kanske inte så bra, hehe..

 

Man ska aldrig ha bråttom när man håller på med hästar. Matti skulle skos idag och jag tänkte jag kunde longera honom över cavaletti som planerat en stund innan hovslagare satte igång med detta, alltså vi hade ca 15-20 min på oss att göra oss klara och longera. Easy tänkte jag.

 

Vi gick till ridplanen och började longera. Skritt - allt gick bra. Trav - allt gick bra, t.o.m. över cavalettin på volt. Galopp - det gick bra, tills cavalettin hade sprungits över, för då fick Matti något glädjeskutt fel och drog iväg rakt fram istället för att svänga på volt, och eftersom han aldrig fått fnatt på detta sätt förr var jag inte alls med så jag flög som en vante framåt och Matti tog några glädje skutt och stack iväg iväg till ena långsidan och tvärnitade när han såg en trevlig grästuva han kunde äta av, där fick han nog av friheten tydligen, haha. Så det var bara för mig att snabbt stiga upp från sanden och hämta min ivriga springare från gräset och fortsätta longera busen min. Matti stackaren vet alltid när han gjort ett misstag, så när jag skulle fortsätta longera över cavalettina var han riktigt mesig och såg ut som han skulle ha sagt "sorry momy, I won't do it again!". Haha, sötnosen min.  

 

Sen när vi gick tillbaka mot stallet såg jag att mina ridbyxor hade gått sönder och mitt knä blödde, haha, alltså nog lyckas man. Men som tur har jag bättre första hjälpen låda i stallet än hemma, så det blev bara att gå till toaletten och skölja bort all sand, putsa med septidine och lägga på såromslag + bandage. Det jag glömde var att kyla knäet mitt, så nu har jag ett otroligt snyggt och svullet vatten-knä, haha. Nåmen ligger med ärtpåse på det nu så kanske svullnade går ner tills i morgon??

 

Men som jag skrev här om dagen, ibland kommer araben fram i Matti och han är full av energi, idag var en sådan dag. Men efter att hovslagaren skott Matti red jag och Linn ut i terräng på hästarna våra och då var araben bortblåst, Matti vet när han får busa och inte, idag var jag inte riktigt med bara så jag fick flyga lite och söndra lite ridbyxor dagen till ära, men det gör inget, nu får jag med samvete köpa nya när jag får ihopsparat lite pengar. Win-win situation, eller något? ;)

 

Nu är vi tillbaka igen och uppdateringen här kommer att flyta på bättre. De senaste dagarna har vi tagit det ganska lugnt både Matti och jag. Igår red jag honom första gången på en vecka (p.g.a. såret) och Matti kändes fin och trevlig, men jag red ändå inte längre än 30 min efterosm han just vilat en vecka och har det där såret som fortfarande är lite öppet.

 

Det är annars igen övningstävlingar i stallet nu kommande vecka i både hoppning och dressyr. Jag hade först tänkt vara med i båda, men vi får se om såret på Mattis ben vill gå fast. Han haltar inte, men såret är fortfarande öppet så jag vet inte om det är så smart att vara med i hoppningen? Jag tror jag skippar den för att vara försiktigt då han fortfarande har såret så han inte blir överansträngd. Dressyren funderade jag att starta i och rida samma program som senast för att rida det bättre och noggrannare vägar och försöka få bättre procent. 

 

 

 

Dålig uppdatering här eftersom jag inte spenderat mycket tid vid datorn de senaste dagarna. Idag började jag nämligen på mitt egentliga sommarjobb (inom hemsjukvården) och så är min fina syster hemma från sverige och hälsar på med sin fina familj, så mycket av min tid går åt att försöka hinna umgås med dem mellan jobb, stall och gymträning, så ni kan förstå tidsbristen med bloggen.

 

Matti har fått en äckligt sår på vid karleden på vänster bakben eftersom han blev påtrampad av en annan häst när de busade, men såret så redan idag bättre ut, men p.g.a. såret kommer jag inte rida på några dagar eftersom det ändå blödde en del och är lite djupare. Men jag ska försöka istället bjuda på fina bilder här på bloggen nu när jag har tid att fota Matti ordentligt istället då jag inte ska aktivera honom något extra.

 

Ni har väl inte annars glömt Hubbe-bloggen?? Jag har fått en kompanjon där, (Sofia) så nu är vi två stycken som bloggar. Jag på svenska och Sofia på finska. Så kika in där, kvaliteten på bloggen blev genast bättre när ajg inte behövde sköta den själv! :)

 

 

Idag var jag till farbro doktorn och visade upp min fot (läs mer om det här) och det konstaterades att jag hade en fraktur i foten, en såkallad stressfraktur som gick rakt genom ett ben.

 

Mina första tankar och frågor var självklart om jag kunde rida. Först var läkaren tveksam men sade sedan bara jag använder ett skoinlägg som skall göras åt mig så foten inte belastas borde det gå bra, men gör det ont rekommenderades jag att inte rida.

 

Som ni redan vet är jag en lipsill, speciellt när det kommer till Matti, så då min mamma frågade hur läkarbesöket gått brast det för mig och jag började gråta, eftersom jag bara tänkte på hur Matti kommer få tråkig och enformig träning nu när jag inte kan tömköra, longera, promenera i skogen för hand osv. med honom, det enda jag kan göra är rida barbacka och dressyr (kanske hoppa beror lite på hur det känns).. Så jaa-a vi får se hur jag löser detta. Jag har redan prata med Suvi och förvarnat henne att hon troligen kommer få komma två dagar i veckan, för att hjälpa mig med det jag inte får göra ännu (promenader, longera, tömköra osv.)

 

Så det är statuset för min fot som jag bara trodde var inflammerad.. Där ser man, jag kan ha problem upp till ett år framåt och jag borde bara ta det lugnt och vila foten!! Men nu fick jag ju i alla fall svart på vitt att jag har ordenligt sjukt och inte inbillar mig eller överdriver.. 

 

 

Igår blev det inget stall för min del, jag har nämligen haft sedan december lite problem med ena foten, men nu i veckan har det brakat loss riktigt ordentligt så jag kan inte gå normalt. Så igår motionerade Johanna Matti åt mig och fick passa på att försöka utveckla Matti lite mera nu igen, vilket jag är fantastiskt tacksam över!! 

 

Idag kunde jag dessvärre inte hålla mig från stallet, så jag åkte ut direkt efter jobbet för att mysa lite med Matti. Jag borstade honom där ute och gick (läs haltade) till stora ridplanen och lät honom mumsa på lite gräs medan jag kikade på dem som red. Suvi hade lovat att åka ut till Matti på kvällen och promenera med honom så han får röra på sig lite idag också inför morgondagens tävlingar.

 

Men den lilla visiten jag gjorde till stallet med minimalt promenerande, känns i foten i alla fall. Men i morgon skall jag till läkaren så får se då vad han tror min fot har för fel. Jag tror den är inflammerad, men vi får se? Hoppas inget allvarligt i alla fall så jag kan fortsätta med praktiken och ridningen (fast något ridförbud skulle jag ändå inte hålla). ;)

 

 

Igår var det tänkt jag skulle tömköra eller longera Matti, men när jag kände igenom benen så kändes han varm i benet som han hade haft infektionen i, så jag blev ju lite orolig! Det kan ju bra hända bara att det är tillfälligt, jag kylde det i 30 min igår och kollade att han inte haltade, men jag ska se nu idag ändå. Vi hade tänkt ha bommträning idag, men det skippade jag så benet får vila ifall det blivit lite tuffare träning nu på sistone och han därför var varm i benet?

 

Men inte fick Matti helt ledigt för det! Jag passade på att öva Matti att gå in i spolspiltan då det var vatten på golvet och att hahonom att stå i vattnet. Silen var nämligen lite stockad så det blev en lite vattenpöl i mitten så jag passade på att träna innan jag rensade silen.

 

Det gick helt bra, Matti var först nog lite skeptisk och ville inte alls gå i vattnet så han backade, steppade på stället och slängde huvudet högt och visade ögonvitorna till hela stallet. Men är man konsekvent och snäll med honom så får man honom nästan vart som helst. Så på tredje försöket gick han in i spolspiltan trots vattnet på gummimattan. Min duktiga fåniga häst! :)

 

 

Tadaa, till sist stod han lugnt och snällt där fast han stressat och inte alls velat gå i vattnet först. Sötnos!

Snart är jag väl stammis vid Losviks telefonväxel, hehe. Ringde dit idag igen och hörde angående fortsatt vård av Mattis sår eftersom jag tycket allt går så långsamt, är jag verkligen på rätt väg, gör benskydden nytta eller skada när de är på så där pass länge, när han lyfter på benet hela tiden när ska man veta om det blivit ett betingat beteende eller om det faktiskt gör ont, när ska värmen runt såret försvinna osv.. Känner mig så hjälplös och rådlös när det kommer till min ögonsten Matti!!

 

Självklart var det svårt för Losvik att kunna säga något med säkerht när hon inte såg benet eller hur Matti lyfter på benet, vilket jag förstår och är självklart, så jag kände mig lite fånig som ringde igen med mina frågor.. Nå vi kom överens i alla fall att jag ska ringa en veterinär här i trakten eller komma dit med Matti igen så någon får kika på det, för att det tar så här länge för såret att ta fast tyckte även hon var lite underligt.. Så jag måste bara ringa till annan veterinär här i trakten som får komma ut och kika på såret/såren, så hoppas jag verkligen att det börjar gå fast!!

 

Jag vill att min skrutt ska bli helt frisk igen så vi hinner flyga fram i galopp på någon åker täckt av snö i år ännu

 

Det börjar känns mycket bättre med Matti nu, han var nästan inte alls varm runt sitt nedre sår,  och svullnaden var nästan helt borta! Matti lyfte nog på benet när jag skrapade bort sårskorpan men annars ingenting!! Såret uppe på insidan av låret var nog aningen varmt, men jag lade sorbact på över natten, men annars ser det också bättre ut!

 

Jag passade på att rida Matti i ca 20-30 min också, och min herreman var verkligen trög, men han får inget kraftfoder nu heller så det är inte så konstigt och så har han fått börja gå med de andra hästarna igen så han motionerar sig bra i hagen också. Jag skrattade så åt Matti igår, jag fick ju fasen nästan inte hästen att rygga när jag satt uppe på ryggen, och nu när jag tänker tillbaka tror jag inte jag ryggat någongång så länge jag haft honom heller (förutom i terräng), haha. Så vi övade på att rygga fint och få en bra energi fram i skritt, det gick se så där. Medan jag red hade jag såret att luftas också så det inte är intäckt 24/7 och efter att jag ridit sköljde jag det i vanlig ordning.

 

Jag red i sadeln igår, men i mitten av passet fick jag hoppa av och sadla om eftersom den åkt en aning fram. Så jag hoppas verkligen att den slutar göra det, och att den formar sig rätt så att jag kan behålla sadeln, jag vill inte rida barbacka igen ett halv år!! Men vår sadelgjord är också för lång, så den hjälper ju inte direkt till att hålla sadeln på plats.. Men just nu är kontot tomt så måste vänta tills man sparat ihop till en kortare bra sadelgjord.

 

 

Ni som troget har följt med på vår resa här på bloggen gissar jag har väntat på att jag ska förklara lite mer vad som hänt nu de senaste dagarna. Jag har alltså vari lite ledsen eftersom Mattis ben inte blivit bättre utan snarare tvärt om, vilket var mitt eget fel.

 

Saken är den att såret hade precis som jag tidigare skrivit blivit mycket bättre, och det fanns inte egentligen någon ordentlig sårskorpa att skrapa bort, MEN som jag skrivit var jag orolig eftersom Matti hade börjat lyfta på benet och markera det var sjukt, men efter att jag hade diskuterat med andra lät jag mig övertygas och ignorerade min magkänsla, och det detta var som var det största misstaget, jag skrapade nämligen inte bort sårskorpan denna kväll och följande gång när jag kom till stallet och jag skulle ta hand om Matti och hans sår såg jag genast att området runt såret var ännu mera svullet och benet ännu sjukare. Jag tryckte uppifrån och nerifrån på det svullna området som var helt mjukt och plötsligt sprack såret och det sprutade ut var i ansiktet på mig, på Mattis ben och på mina ridbyxor. Jag fick panik och ringde Losvik på en gång!!

 

På Losvik sade de jag skulle fortsätta kyl, putsa med vatten och skrapa bort sårskorpan även om denna process tar länge, och så skrev de ut mera antibiotika eftersom det fortfarande är infekterat då det kom mitt i allt så där mycket var trots att det inte kommit var på flera dagar innan detta. Men vår otur slutade inte där. Eftersom jag ringde så sent på dagen till Losvik hann de inte ringa till något apotek gällande antibiotikan så de lovade göra det följande dag, vilket de hade gjort men Apoteket hade slarvat bort mitt antibiotika-recepte så jag fick åka till apoteket idag igen, och DÅ hade de hittat receptet och jag kunde ta ut Mattis antibiotika. Men oturen slutar inte här.. Mattis bästa hästkompis Arn hade slitit sig ur sin hage och in i Mattis hage så de hade busat och sparkat så mycket bakut så Matti hade blivit träffad (såklart!!) och hade fått ett köttsår på insidan av samma ben men högre upp på benet.. Så nu har jag ytterligare ett sår att börja ta hand om!

 

Men lite tur hade vi igår eftersom en veterinär råkade vara i stallet så jag passade på att visa upp Mattis ben och han tyckte som tur också att Losvik givit mig rätt anvisningar och att det var bra Matti får mera antibiotika. Efter att han kännt på benet sade han till min lycka att jag kan nog rida Matti såvida han inte haltar..

 

Så mitt mål med att få ett skadefritt 2013 höll ju inte i sig mer än 1 vecka?? Men nu ska jag börja lita på min magkäsla även när det gäller områden jag inte har så mycket erfarenhet om. Så kära läsare, kan ni kommentera det till mig om jag skriver att jag är osäker på något, skriv då "lita på din magkänsla!!". Detta borde väl börja bli 5e gången min magkänsla varit rätt och då jag lyssnar på andra blivit fel.. Han har nog tur att han är så jäkla underbar den där hästen, tror jag inte annars skulle orka med detta elände!

 

 

Vilket underbart väder det har varit idag! Solen har varit framme och det har varit ca -8 grader. Synd bara att både jag och Cessi hade bråttom idag så det blev en snabb visit till stallet. Men jag hann rida och sköta om såret ändå hu bra som helst!

 

Såret har minskat betydligt, men jag knaprar upp sårskorpan ändå och putsar och lägger omslag, precis som veterinären instruerade. Men det är den där lilla svullnaden jag ändå funderar över, idag igen lyfte Matti ibland när jag tryckte hårdare på den. Jag börjar bli hypokondriker nu när vi haft sådan otur.. Men ska följa med nu i morgon och se hur det är då.

Jag red 20-30 min idag igen, barbacka och på ridplanen. Först var Matti tittig och spänd i ryggen och ville inte riktigt ge efter helt ärligt, men efter att jag gjort flera samlingar och tempoväxlingar i skritten mjuknade han och efter andra pausen i passet var jag på en ändvolt var jag gjorde öppnor och slutor i skritt och sedan ett och ett halft varv i trav. Matti lyssnade riktigt bra så slutade där. Jag riktigt såg på Matti hur nöjd han själv var av att fått arbeta lite.

Eftersom min älskade häst har klumpighetsfaktor på max så beställde jag hem för ett par dagar sedan ett par benskydd som han ska få ha på sig i hagen när han läggs ihop med de andra nu kommandevecka. Jag hamnar också att köpa ett par gummiboots som han skilt har i hagen på alla hovar så KANSKE vi klarar oss med mindre skador nu i hock-säsongen. ;)

 

Helst skulle ja ha velat beställa sådana som går längre ner mot hoven men de va slutsålda, och jag såg just att dessa jag beställt också är slutsålda nu, så det var verkligen tur jag beställde då jag beställde!!

 

Varit till stallet i sällskap av min fina pojkvän! Jag red barbacka i grimma idag igen, men idag  var Matti ganska styv till vänster men mjuknade upp efter en stund. Red i 20 min och mestadels skritt men också något varv åt båda hållen i trav, växlade formen också, ibland lite högre och ibland riktigt lång och låg.

 

Såret såg mindre ut idag så det är verkligen på bättringsvägen, men det är inte svullet men jag tror det blivit någon slaggs ärrvävnad innuti (som veterinären sa kunde förekomma) eftersom det är en liten utåtbuktnad under såret på benet..?? MEN Matti hade lyckats trampa på sig idag ignen för han hade ett litet sår på bakbenet som jag plåstrade om, så det var verkligen befogat då jag beställde benskydd som han kan ha på sig i hagen när han läggs ihop med Arn igen, för då kommer de gå vilt till igen ;)

 

Fler bilder får ni se senare, jag måste snabbt fixa mat nu innan gymmet! :) Så stay tuned!

 

Gott nytt år alla läsare!! Hoppas ni hade ett bra nyår! Jag friskförklarade mig igår och åkte ut till Matti på eftermiddagen och red honom barbacka i hagen i grimman. Jag har inte tidigare ridit i bara grimma så det var lite spännande, men det gick kalasbra. Fast jag var nog lite tveksam till om jag skulle rida barbacka eftersom han varit oriden så länge och det var glashalt på gården, men jag täntke lite att bara jag klarar mig till hagen så gör det inget om jag faller av för snön är ju så mjuk så man stöter sig inte. Ridplanen är en isplan så den är inget alternativ att rida på.

 

Eftersom vi inte ridit på länge så har jag tänkt rida 30 min åt gången nu i en veckas tid varannan dag. Igår fokuserade jag på en lång, rund och avslappnad form och Matti lyssnade riktigt bra på mig. Vi gjorde lite skänkelvikning, öppnor och bara någon enstaka övergång till trav för att få honom att vakna till liv och lägga mer vikt på bakdelen.

 

Så ljuvligt det var att vara uppe på hästryggen igen, speciellt Mattis mysiga rygg!

 

 

 Matti kollar att båda benen är på plats.. ;)

 

 

Jag har varit van vid att åka ut till Matti varje dag oberoende väder och temperatur i snart 1 månads tid, och idag ligger jag i sängen med noro-virus (även kallad vinterkräksjukan). Skulle mycket hellre vara ute och gosa med min älskling.

 

Dessutom hade vi bestämt att vår sadel skulle komma i morgon, men det kan jag bara glömma i det skicka jag är i. Det enda som hållits i mig idag är 2 isbitar!! Inte roligt alls detta.

 

Jag ringde annars och rådfrågade av djurkliniken Losvik gällande Matti sår, och jag fick godkännande att sakta mak sätta igång honom från ryggen. Jahapp, men så spyr man som en gris idag då, great!

 

 

 

Nu är julhelgen och allt latande över! Jag har trots julen i vanlig ordning åkt ut till stallet varje dag och putsat såret. På julafton hade jag med en julklapp till Matti, han fick torkade runda rågbröd med morötter där emellan, hans lilla "jultårta" tog snabbt slut kan jag lova!

 

Igår longerade jag Matti på ridplanen där det var som mest snö så att han verkligen fick jobba med att lyfta på benen. Till in glädje gick Matti även denna gång gick helt rent, så jag tänkte faktiskt rida ikväll ca 20 min på min gubbe och se hur han käns. Men efter denna långa paus från motion av min polle tror jag faktiskt jag rider i hoppsadeln (fast den kanske inte är den bästa) idag för att inte flyga av i första taget, Matti busade lite i ett hörn igår fast han longerades, knashäst! <3

 

 

Jag har fått många gosiga is-pussar på sistone av min älskade vän!

 

Jag och Matti lever fortfarande, det har bara varit så mycket de två sista dagarna så jag har inte hunnit uppdatera här. Såret har blivit fint rött och vi har gått ut och promenerat varje kväll.

 

Jag ska åka ut till Matti nu idag också innan jobbet för att putsa såret, och i morgon så ska jag se om jag vågar mig rida honom i skritt en stund på ridplane eller om han fortfarande är en tickande bomb, vi får se! :) Stay tuned!

 

 

Ikväll var det en snabbvisit till stallet för att ta hand om Matti. Jag var snabbt in med ögonstenen min från hagen, borsta honom fint och lindade benen för att longera honom och se hur han rörde sig idag. Idag gick han helt rent vilken kändes så otroligt skönt. Matti hade också varit sig själv i morse och nu på kvällen, alltså snäll och mysig.

Såret var rent och fint vad man syntes utåt och hade röd fin färg. Men det känns som att såret ändå blivit aningen större? Men är inte säker, kan hända jag inbillar mig?

I morgon ska jag gå ut och gå en bit med Matti så han ska få se något annat än hage, ridplan och stallet. Jaghar ju varit ut kvällstid nu till Matti eftersom han blivit stucken med pinicillin och det måste ske ungefär samma tid varje dag, men nu behövs han inte stickas längre och jag kan åka ut tidigare.

 

 

Alltså ju längre Matti är sjukledig ju mera knäpp blir han, idag tänkte det sluta riktigt dåligt för honom! Jag tog in Matti ur hagen i vanlig ordning och han lunkade snällt som vanligt bakom mig. Medan jag höll på att öppna porten fokuserade Matti på Åsas julbelysning på gården som blinkade men han var nog påväg ut ur hagen fast han fokuserade på belysningen, men samtidigt som han fokuserade på den blinkande julbelysningen steg han på en grankvist och av detta flög han upp i luften och flera meter till sidan och SÅKLART landade han på eltråden som SÅKLART fastnade runt hans sjuka ben och SÅKLART fick han panik och slängde sig bakåt så tråden blev spänd och jag trodde den skulle slita av någon sena på honom. Jag fick också panik men lyckades på någon höger få Matti att stå stilla efter en liten stund efter att jag dragit allt vad jag kunde i grimskaftet åt mitt håll så tråden inte skulle skära av någon led på Matti!

 

Som tur lugnade Matti ner sig en kort stund trots att både han och jag var i panik så jag skyndade mig fram genast han stod stilla och lyfte på benet för att få bort tråden som fastnat vid karleden och lite i skon. Jag är verkligen glad att jag och Matti har så starkt band som vi har, för jag är helt ärligt inte så säker på att han skulle ha klarat av att stå stilla när han hade sådan panik om någon annan tagit in honom, det kunde ha slutat så otroligt dåligt!! Ooh, vill inte ens tänka tanken, min älskade häst!!

 

Som tur fick han inge synliga svåra skador, han fick ett litet hack ovanfö kronranden på vänster ben av en av hans hockar när han var i panik. Vi hade tur, otrolig tur! Hans tidigare sår på höger framben såg lite bättre men benet var lite varmare, säkert av då tråden fastnad där? Jag fick bort lite var idag också men inte lika mycket som igår.