Matti jobbade ändå på så gott han kunde och jag tror han var lite sjuk i musklerna efter gårdagen också, i morgon om vädret tillåter tror jag att jag ska skutta lite cavaletti med honom :)

Tanken var att rida ut i terräng ikväll i suberbt sällskap, vilket jag gjorde, men jag var ändå sugen på att rida lite mera, så tänkte rida lite lösgörande i manegen efter terrängrundan, men det gick då sist och slutligen inte eftersom det var hoppträning i mangen och uteridplanerna var välling igen efter allt regn. Men jag var destu effektivare i stallet och sopade och städade på ställen som lätt bli råddiga när man är 30 kvinnor på ett och samma ställe = foderrummet, spolspiltan och stallgången.

 

 

 

 

Blev inte något foto från terrängrundan idag eftersom jag hunnit vara och klåpa mig tidigare idag och fällt min mobiltelefon i toaletten, snacka om klåperi!! Så nu är jag utan telefon några dagar och hoppas verkligen innerligt jag får den begagnade nu på fredag, annars är det fram till måndag jag endast nås via facebook, bloggen och e-mail. ;)

 

 

Helgen har gått i hästigt tecken och det har varit riktigt roligt! Kommer bjuda å¨em bildbomb senare idag, nu ska jag bara äta lite frukost först och överföra bilderna. Jag var så grymt slut igår när jag kom hem så stupade nästan genast i säng! ;)

 

 

Jaa-a det tog en bra stund innan jag fick sömn igår kan jag berätta för er! Tankarna om olyckan och vad som kunde ha skett tog över och jag låg och vred mig säkert 1-2 h innan jag fann sömnen. Igår var det då det värsta jag varit med om ett behöva beskåda i olycksväg med Matti. Aino var med på hopplektion för Piia Pantsu och till en början gick det helt okej. Matti var lite på långsammare sidan med uppvärmningen gick ändå bra.

 

Sedan blev det en uppgift var det var 4 cavalettin uppdelade med 4-5 galoppsprångs avstånd på en ändvolt. Det gällde att hitta balans och rytm i övningen för att få det att rulla på. Men efter några varv kom de ur rytm och Matti landade i fel galopp efter ena cavalettin och tappade all balans och kom helt tokigt på den upphöjda cavalettin och snubblade helt på bommen och sina ben så han stupade i backen och gjorde en kullerbytta och landade på sin rygg!! Tur i otruen flög Aino som en vante framåt i volten så hon hamnade någon meter framför Matti och inte under!! Usch, fy så hemskt!! Så åter en gång, ANVÄND HJÄLM, en häst kan snubbla utan att vara busig eller vild och gå omkull!!!

 

När jag sprang mot Aino och Matti trodde jag Aino var okej då hon var uppe på fötterna så fruktansvärt fort, så jag började fokusera på mitt hjärta Matti som inte var lika snabb att komma upp på benen då han landat på ryggen och fick svänga sig på sidan för att slippa upp och stod sedan chockad och rörde sig inte ur fläcken. Men medan jag sprang mot Matti såg jag att Aino inte alls var okej då hon grät och visade kraftigt att hennes axel värkte ordentligt! Så efter att snabbt kollat på avståd att Matti inte blödde och stod lugnt på ställe på alla 4 benen tog jag hand om Aino då andra människor var närmare Matti och jag var först på plats vid Aino.

 

Usch fy! Så hemskt det var att se Matti göra en sådan volt! Mitt hjärta tror jag stannade för en stund!! Minns inte hur fort jag var på plats eller riktigt hur allt gick till även om jag stod och såg precis allt! Jag ledde Aino till sidan av ridplanen och ringde föräldrarna hennes för att få dem till plats med någon annan hämtade en läkare som råkade vara på plats som i sin tur kom och tittade till Aino och hon rekommenderade att kolla upp axeln, och som jag gissde efter att kännt lite på hennes axel var nyckelbenet av. Visst olyckor sker, men man får så ont i hjärtat och kroppen när det händer egen häst och någon som hjälpt och varit så duktig som Aino!!

 

Efter att Aino åkt iväg till akuten med föräldrarna sina så promenerade jag i 40 min med Matti för att försäkra mig med att han inte skulle stelna till, och när vi kom tillbaka till stallet kylde jag hans knä som fått ett sår av fallet en lång stund och lade sedan liniment på benen och arnika på hela ryggpartiet och till sist täcke på för att han inte skulle bli kall o stel i ryggmusklerna! Usch, usch, usch!!

 

Idag åkte jag ut till stallet 06:30 och kollade till hjärtat mitt, och tog ut honom till ridplanen för att se om han haltade och för att se om det fanns svullnader och sår jag inte sett igår. Men endast det sår på höger framknä jag sett igår fanns. Matti sträckte säkert sig i fallet igår, för han haltade lite på höger bakben, så det blir att ta det lugnt nu med gubben min och följa med några dagar. Tur i oturen klarade de sig ganska lidrigt båda två när man tänker hur det kunde ha gått!! Usch, fy så hemskt det var att se ens älskade häst göra en sådan vurppa!! Hoppas han ingen av dessa två har fått några rädslor nu efter gårdagens händelser!

 

 

Alltså usch, jag är fortfarande helt skakig! Matti gick omkull idag och voltade under Pia Pantsus hoppträning och ryttaren fick åka till akuten för att kolla upp axeln... Så ni får mer uppdatering i morgon då jag är lite upp o ner som bäst!

 

Nu ska jag försöka arva ner för det blir tidig väckning då jag ska åka ut till stallet och kolla till hjärtat mitt hur han är i skick.

 

 

Här i finland längs västkusten har vi finlandsvenskar något som vi kallar villavslutning. Det innebär egentligen bara att man städar undan sina sommarstugor inför vintern och firar och sover över på sommarstugan en sista gång innan vintern kommer, i alla fall för de som inte har el på sina stugor eller stugor man kan vara på under vintern. Så under denna dag skjtus raketer, man äter gott och umgås med vänner och familj en sista gång på sommarstugan för denna säsong!

 

Så idag firas även villavslutningen av vår familj, så Matti får en välförtjänt ledig dag och jag åkte bara ut och gosade med Matti innan jag skulle bli upphämtad och börja färdet mot sommarstugan. Matti kommer tidigare in idag som tur då det skjuts en del raketer, han verkade ganska trött från igår också så kanske bra han får vila lite!

 

 

 

Som jag någon gång skrivit här på bloggen är jag så frustrerad på den systemkamera jag har som bäst, den har 8 år på nacken och börjar säga upp kontraktet, men nu är det en ny systemkamera beställt så vi ska kunna ta fina bilder på vår semester i januari också! Visst den blir inte min egen då det är pojkvännen som beställt den, men jag är ganska så säker jag kommer fota mera med den än honom i alla fall med tanke på vem av oss som fotar mera och kan mera om fotografering, hehe, men till pappers är det delad vårdnad gällande kameran, höhö! ;)

 

Så nu snart kommer det komma bättre kvalitetsbilder hit till bloggen, FINALLY!! Dessutom kan man filma HD-filmer med vår kommande kamera, så filmerna här på bloggen blir av bätter kvalitet då man kan filma med den nya kameran också! Helt super!

 

Det har varit tyst på bloggen länge, Matti lever och mår bra. Hans sår är så pass bra nu att man behöver inte sköta det mera än skölja och lite putsa, men min hälsa är det sämre med.

 

Mina lungor vill inte riktigt samarbeta och jag har därför inte vågat rida på över en vecka för bara att borsta Matti gör att jag kippar efter handan. Så Matti har fått ta det lugnare och nu ska Aino hjälpa till med motioneringen denna kommande vecka då jag ska få bli undersökt vidare. På fredagen var jag på första läkarbesöket och tog prover och undersöktes lite, men inget avviknade hittades annat än PEFF mätningen var sämre än den borde vara för mig. Men nu i morgon ska jag på spirometri och tisdag lungröntgen, så vi får se då.

 

Känner mig hemsk då jag inte klarar av mycket nu, och när det är som tyngst är mitt humör mycket dåligt då det är så obehagligt att inte få tillräckligt med luft. Men vi får se nu då vad det blir av det här. Men det är orsaken till att jag inte bloggat, det finns inte ork. Men Matti mår bra, och om någon vecka ska han kanske få åka på lite semester och bete i en vecka till Petsmo. Vilket han förtjänar!

 

Jag har som många i min närvaro redan vet ett kontrollbehov och planeringsbehov, så nu när jag ska lämna över min ögonsten i Johannas och Ainos händer i 6 dagar känner jag mig super nervös. "Har jag sagt det? Kom jag ihåg att nämna det där?" sådana tankar uppstår i mitt huvud hela tiden just nu så här kvällen innan departure!

 

Vi ska nämligen med pojkvännen åka iväg till London i morgon och kommer hem på måndag, så min ögonsten Matti tas hand om Aino och Johanna, och Johanna tar även hand om mina bebisar till katter och kommer vara inneboende hos oss så kisse-katterna har sällskap helatiden då vi är i London och får vara i bekant miljö. Nog har jag underbara vänner!

 

Jag kommer säkert gå tokig i London av tanken hur det är med Matti, speciellt nu när han haft svullen körtel runt strupen. Svullnaden har nog gått ner och vi red ut i terräng ikväll och han var sig själv, men då man inte är på plats OM det skulle hända något gör mig lite darrig. Men det ska gå bra, jag har två duktiga tjejer jag litar på som tar hand om honom så. Men ändå, jag tror ju alltid han inte klarar sig utan mig, hehe.

 

Nu kom sommaren md dunder och brak, och såklart skall det komma lämpligt till att det är Nipsus träning idag och i morgon. Tur i oturen deltar jag bara en dag, och i morgon så Matti hinner vänja sig lite med värmen. Idag ska jag ändå rida honom på eftermiddagen så får verkligen hoppas det blivit svalare till det, annars simmar jag nog bort!

 

I helgen har vi tagit det lite lugnare, på lördagen red vi ut barbacka i terräng och igår fick han vara ledig så han hinner vänja sig lite med värmen och så att jag skulle få vänja mig. Jag får nämligen som en gamling ganska så jädrans tungt att anstränga mig i sådan här värme, så jag bor gärna på stranden när det kommer sådan här värme.

 

Jag tror också vi får börja låta hästarna komma in tidigare denna vecka, igår skickade Aino att Matti och hans hagkompis hade varit lite smågalna då det varit så mycke bromsar, så det är nog bara rättvist mot hästarna att låta dem komma in nu kanske denna vecka lite tidigare när det är så där extremt med bromsar och varmt!

 

Om jag är något, så är det påverkad av vädret. Regnar det vill jag bara bo i en låda, skiner solen vill jag bara ut, ut, uuuut! Så idag blev det oplanerad vilodag för Matti och mig från ridningen, så vi passade på att mysa istället i 30 min i boxen och putsa upp gubben så gott det gick med endast borste från topp till tå.

 

På lördag ska jag ge Matti en dusch och tvätta upp honom, för på söndag blir det Photoshoot för hans och min del på kvällen, så gissa om jag är excited när otrolgit duktiga fotografen Heidi Järvi ska stå bakom kameran. TIDIDIDIII!! Det är någon skoluppgift för hennes del och så ska headern här bytas ut! Så det gäller för både häst och ryttare att vara tip top på söndag kväll! :D

 

Nu har jag så här passande i förkylningstider startat tränignsblogg också. Kika in där vetja! :)

 

 

När jag köpte Matti tänkte jag att jag aldrig ska ha någon annan att rida honom, jag ska klara allting själv. Men jag har nu konstaterat det här sista året av mina studier att tiden inte går ihop om jag ska hinna med skola, jobba, göra skoluppgifter, motionera Matti, hinna på gymmet och umgås med pojkvännen/familj/vänner, så det senaste året har jag blivit tvungen att ta hjälp av andra för att få tiden att gå ihop.

 

I början tyckte jag ärligt talat inte alls om det., eftersom jag kände mig misslyckad som hästägare över att behöva be om hjälp, men nu har jag accepterat att jag behöver ibland mera och ibland mindre hjälp. Flera veckor i rad kan det funka det utan extra hjälp, men sen kommer det en vecka då jag kanske behöver hjälp 2 gånger den veckan, så då är det tacksamt jag hittat bra människor till att hjälpa!

 

Matti är min bebis som ni vet, och för min del då det kommer till medryttare ligger stor vikt i den kärlek och omvårdnad de ger min bebis. Är det bara fokus på att rida full fart och enbart ridandet som ståri fokus är jag inte lika nöjd, medan om det är varierad motionering för Matti när också medryttaren har hand om honom är jag mer än nöjd!

 

En annan viktig egenskap hos en medryttare tycker jag är ödmjukhet. Kommer man med för tuff attityd och man tror sig veta allt viftar jag bort den medryttaren direkt, sådant vill inte jag ha. En medryttar på min häst ska tycka om min häst, vara ödmuk både mot mig och hästen och såklart vara pålitlig. När jag själv var medryttare minns jag hur jag alltid tackade så mycket för att jag fick rida en ananns häst och var beredd att ställa upp i vått och torrt, och det är så jag tycker det ska vara! Speciellt om man inte behöver betala något för att vara medryttare. :)

 

Jag är glad över att jag har Suvi som bor så nära stallet, så om hon inte har tid att rida hinner hon oftast fixa maten, borsta om Matti och ge honom kärlek  om min tid inte räcker till. Men jag är också göad över att av en ren slump fått in Aino  i bilden efter Horse Showen. Denna unga tjej är så otroligt ödmjuk och snäll med Matti. Både Suvi och Aino har alltid skickat bra rapporter om hur det gått när de varit och tagit hand om Matti, och det händer sig ganska ofta jag också fått en bild på min guldklimp från då de varit där med honom, och det är precis så jag vill ha det, det gör att det känns tryggt att överlåta Matti i deras händer de dagar tiden inte räcker till för mig. Det är ju såklart enormt uppskattat också då dessa två på så kort varsel åker iväg till stallet och tar hand om min guldklimp och ger honom kärlek om det mitt i allt dykt upp någon för mig eller jag blivit sjuk!