Alltså igår hade jag en fruktansvärt dålig dag. Eila hade blivit avlivad och lite andra grejer hade hänt så jag var rätt så nere hela gårdagen.

 

Jag red Matti och skulle försöka lösgöra honom så mycket som möjligt, och gick se så där. Men då jag fick hjälp av Cessi och det skulle börja krävas mera utav mig och Matti blev det för mycket. Jag har aldrig i hela mitt liv kännt sådan frustration och stackars Matti och Cessi fick bli offrer för detta. Jag red så förbaskat dåligt, så till sist sa jag att jag måste sluta för det är fel mot Matti, jag red så orättvist (nej jag piskade inte upp honom eller så, men det blev bara så fel i vår kommunikation).

 

Kände jag bara ville börja gråta när jag hoppade av Matti och pussade på honom och bad och sa förlåt många gånger för hur otroligt dåligt jag ridit. Hur dålig dag vi ryttare än har får de ALDRIG gå ut över hästen, ALDRIG!!!

 

Idag hinner jag inte ut till min älskling, men i morgon ska jag rida ut i terräng, med sällskap eller utan för jag måste få rensa mina tankar och på Matti gör man det bäst.