Om jag ska vara helt ärlig så när det kommer till hästar och ridning har jag kanska dåligt självförtroende. Inte dåligt självförtroende på det sättet att jag blir osäker om hästarna bråkar när jag rider eller i hanteringen för jag menar det är ju nästan bara de jag hamnat att rida och hantera, utan jag har svårt att lita på att jag verkligen kan saker och ting.
Som till exempel med Matti, jag tänker ibland om jag har gjort rätt som köpt honom eftersom han är ung och jag inte är den kunnigaste ryttaren på planeten. Tänk vad fin dressyrhäst/hopphäst han skulle bli om någon kunnigare ryttare skulle skola honom vidare istället för mig. Alltå förstå mig rätt nu, jag ångrar inte köpet av Matti, det fanns inte något annat alternativ än att jag köpte Matti eftersom jag älskar denna häst mer än ord kan beskriva, men var det egoistiskt av mig att köpa honom baserat på min kärlek till honom när jag inte har kunskap att utveckla honom till den nivå andra 7-åriga hästar är på? Förstår ni hur jag tänker?
Jag tror helt ärligt att jag ALDRIG kommer sälja Matti, never ever, han och jag kommer i par, så är det bara! Men när man hör andra prata om andra hästägare och deras hästar i både positiv och negativ bemärkelse tänker jag alltid på vad det talas om mig och Matti? Tänk om det sägs jag är fel ägare eftersom jag inte kan utveckla honom ordentligt vidare så att han ex. skulle kunna rena galoppombyten idag osv.. Kanske gällande den biten kan det finnas sanning, för jag kan inte rida Matti så bra som ex. Lena Lahti, Cessi eller Betti (Btti var Mattis ägare i Estland) kan, men jag försöker, nej VI försöker tillsammans. Han och jag utvecklas tillsammans, sakta, sakta men säkert.
Det jag känner mig speciellt osäker på är allting runt omkring ridningen, när är det för tidigt att lägga på täcke om man ändå vill hästen ska få vinterpäls så då de blir -30 står man inte där med 10 täcken på och hästen fryser ändå, hur mycket foder ska hästen äta för att få energi som är hanterbar, vilket foder skall hästen ha, när skall veterinären ut och när kan man sköta sår och svullnader själv och med vilka preparat? Vilka utslag är inget farligt och vilka skall man hålla koll på.. Allting sådant här gör att jag känner mig osäker då jag nu ansvarar jag helt själv över en häst jag älskar så otroligt mycket, så jag blir rädd att min okunskap ska förstöra något.
Jag har möjligheten att ha Matti på världens mest harmoniska och underbaraste ställe jag vet, men jag får dåligt samvete många gånger då jag frågar så mycket om allt, och det är sällan jag som kan hjälpa till med något (förutom mockning, hehe) eftersom jag har minst kunskap i det stallet. Jag har sådan tur som har 4 andra underbara kvinnor med mycket kunskap runt mig, annars vet jag inte hur detta med att äga en häst skulle gå, ni förstår inte hur underbara alla är där i Mussmoskogen.
Blev ganska råddigt inlägg, men förstår ni hur jag menar?? Nu ska åka ut till stallet och pussa på min guldklimp, trodde jag inte skulle slippa ut idag, men mamma ringde och erbjöd skjuts och sällskap så jag var inte sen att tacka ja till det!
Känner inte ni er osäkra ibland med era hästar?
