När jag köpte Matti tänkte jag att jag aldrig ska ha någon annan att rida honom, jag ska klara allting själv. Men jag har nu konstaterat det här sista året av mina studier att tiden inte går ihop om jag ska hinna med skola, jobba, göra skoluppgifter, motionera Matti, hinna på gymmet och umgås med pojkvännen/familj/vänner, så det senaste året har jag blivit tvungen att ta hjälp av andra för att få tiden att gå ihop.

 

I början tyckte jag ärligt talat inte alls om det., eftersom jag kände mig misslyckad som hästägare över att behöva be om hjälp, men nu har jag accepterat att jag behöver ibland mera och ibland mindre hjälp. Flera veckor i rad kan det funka det utan extra hjälp, men sen kommer det en vecka då jag kanske behöver hjälp 2 gånger den veckan, så då är det tacksamt jag hittat bra människor till att hjälpa!

 

Matti är min bebis som ni vet, och för min del då det kommer till medryttare ligger stor vikt i den kärlek och omvårdnad de ger min bebis. Är det bara fokus på att rida full fart och enbart ridandet som ståri fokus är jag inte lika nöjd, medan om det är varierad motionering för Matti när också medryttaren har hand om honom är jag mer än nöjd!

 

En annan viktig egenskap hos en medryttare tycker jag är ödmjukhet. Kommer man med för tuff attityd och man tror sig veta allt viftar jag bort den medryttaren direkt, sådant vill inte jag ha. En medryttar på min häst ska tycka om min häst, vara ödmuk både mot mig och hästen och såklart vara pålitlig. När jag själv var medryttare minns jag hur jag alltid tackade så mycket för att jag fick rida en ananns häst och var beredd att ställa upp i vått och torrt, och det är så jag tycker det ska vara! Speciellt om man inte behöver betala något för att vara medryttare. :)

 

Jag är glad över att jag har Suvi som bor så nära stallet, så om hon inte har tid att rida hinner hon oftast fixa maten, borsta om Matti och ge honom kärlek  om min tid inte räcker till. Men jag är också göad över att av en ren slump fått in Aino  i bilden efter Horse Showen. Denna unga tjej är så otroligt ödmjuk och snäll med Matti. Både Suvi och Aino har alltid skickat bra rapporter om hur det gått när de varit och tagit hand om Matti, och det händer sig ganska ofta jag också fått en bild på min guldklimp från då de varit där med honom, och det är precis så jag vill ha det, det gör att det känns tryggt att överlåta Matti i deras händer de dagar tiden inte räcker till för mig. Det är ju såklart enormt uppskattat också då dessa två på så kort varsel åker iväg till stallet och tar hand om min guldklimp och ger honom kärlek om det mitt i allt dykt upp någon för mig eller jag blivit sjuk!