Jaa-a det tog en bra stund innan jag fick sömn igår kan jag berätta för er! Tankarna om olyckan och vad som kunde ha skett tog över och jag låg och vred mig säkert 1-2 h innan jag fann sömnen.
Igår var det då det värsta jag varit med om ett behöva beskåda i olycksväg med Matti. Aino var med på hopplektion för
Piia Pantsu och till en början gick det helt okej. Matti var lite på långsammare sidan med uppvärmningen gick ändå bra.
Sedan blev det en uppgift var det var 4 cavalettin uppdelade med 4-5 galoppsprångs avstånd på en ändvolt. Det gällde att hitta balans och rytm i övningen för att få det att rulla på. Men efter några varv kom de ur rytm och Matti landade i fel galopp efter ena cavalettin och tappade all balans och kom helt tokigt på den upphöjda cavalettin och snubblade helt på bommen och sina ben så han stupade i backen och gjorde en kullerbytta och landade på sin rygg!! Tur i otruen flög Aino som en vante framåt i volten så hon hamnade någon meter framför Matti och inte under!! Usch, fy så hemskt!! Så åter en gång, ANVÄND HJÄLM, en häst kan snubbla utan att vara busig eller vild och gå omkull!!!
När jag sprang mot Aino och Matti trodde jag Aino var okej då hon var uppe på fötterna så fruktansvärt fort, så jag började fokusera på mitt hjärta Matti som inte var lika snabb att komma upp på benen då han landat på ryggen och fick svänga sig på sidan för att slippa upp och stod sedan chockad och rörde sig inte ur fläcken. Men medan jag sprang mot Matti såg jag att Aino inte alls var okej då hon grät och visade kraftigt att hennes axel värkte ordentligt! Så efter att snabbt kollat på avståd att Matti inte blödde och stod lugnt på ställe på alla 4 benen tog jag hand om Aino då andra människor var närmare Matti och jag var först på plats vid Aino.
Usch fy! Så hemskt det var att se Matti göra en sådan volt! Mitt hjärta tror jag stannade för en stund!! Minns inte hur fort jag var på plats eller riktigt hur allt gick till även om jag stod och såg precis allt! Jag ledde Aino till sidan av ridplanen och ringde föräldrarna hennes för att få dem till plats med någon annan hämtade en läkare som råkade vara på plats som i sin tur kom och tittade till Aino och hon rekommenderade att kolla upp axeln, och som jag gissde efter att kännt lite på hennes axel var nyckelbenet av. Visst olyckor sker, men man får så ont i hjärtat och kroppen när det händer egen häst och någon som hjälpt och varit så duktig som Aino!!
Efter att Aino åkt iväg till akuten med föräldrarna sina så promenerade jag i 40 min med Matti för att försäkra mig med att han inte skulle stelna till, och när vi kom tillbaka till stallet kylde jag hans knä som fått ett sår av fallet en lång stund och lade sedan liniment på benen och arnika på hela ryggpartiet och till sist täcke på för att han inte skulle bli kall o stel i ryggmusklerna! Usch, usch, usch!!
Idag åkte jag ut till stallet 06:30 och kollade till hjärtat mitt, och tog ut honom till ridplanen för att se om han haltade och för att se om det fanns svullnader och sår jag inte sett igår. Men endast det sår på höger framknä jag sett igår fanns. Matti sträckte säkert sig i fallet igår, för han haltade lite på höger bakben, så det blir att ta det lugnt nu med gubben min och följa med några dagar. Tur i oturen klarade de sig ganska lidrigt båda två när man tänker hur det kunde ha gått!! Usch, fy så hemskt det var att se ens älskade häst göra en sådan vurppa!! Hoppas han ingen av dessa två har fått några rädslor nu efter gårdagens händelser!
I morse såg Matti aningen förvånad ut när jag satt där i boxen och såg honom äta och bara gosade och smekte honom i pannan. Det var nästan som att Matti såg jag var orolig och ville säga han var okej, för han kom flera gånger och pussade på en och lade hö i famnen som om han ville dela med sig. Min älskade, älskade fina bebis!
