Igår trodde jag Matti skulle vara riktigt taggad att arbeta igen efter att haft en vecka i i terräng, men tydligen inte, inte till en början i alla fall, för han var precis så som en gång i höstas då vi tränat på galoppen och han bjöd på galopp och frustade och hade sig som då de går emot en. Jag förstod inte alls vad jag gjorde för fel, så när han varit avslappnad och funkat fint några steg nollställde jag oss med lång tygel

 

Efter en liten andningspaus så tog jag tyglarna igen och skulle galoppera och nu var Matti en helt annan häst, eller snarare den häst han brukar vara. Känslan i galoppen blev dessutom helt super och han lyssnade super bra och jag fick i flera etapper bara sitta där och njuta utan att hjälpa honom så mycket i galoppen. Jag lade till och med några öppnor i galoppen på långsidorna och de fixade Matti galant och några mindre volter tränade vi på och det gick fint!

 

Så hur han kan vara så där två olika typer på ett och samma pass på 45 min förstår jag bara inte! Men jag fick så bra känsla i båda varven i galoppen att jag slutade där och gick och skrittade av honom för hand. Men att vi fick rida i snöblåst kändes inte riktigt roligt!! :(