<3

Oregelbunden uppdatering här på bloggen. Men Matti och jag lever åter igen och mår bra. Matti har fått vara emd i sin första tränignstävling i hoppning emd Matilda och de red felfritt och ritkgit fint! Matti hittade till och med gasen i omhoppninge, haha!

 

Idag red jag bettlöst (vilket jag gärna skulle göra helatiden!!) och Matti var så rolig och trevlig att rida!! Igår var vi på promenad powerwalk i skogen så jag passade på att träna lite samling idag i galoppen korta snuttar och samma i traven. Matti funkade så mycket bättre idag än senaste ritt!

 

Höger galopp är fortfarande en envis nöt att knäcka. Men idag kom några ordentligt steg då han faktiskt var på bakbenen (Annika lyckades fånga ett av dem på bild, här nere är bilden). I traven tränade jag mest tempoväxling och sidorörelser, men skritt och galopp stod på fokus idag.

 

Det var så rolgit att rida, skulle ha kunnat rida hur länge som helst!! Efter det roliga passet så skrittade vi av i terräng. Sadeln lämnade vi i stallet och tränset tog jag av i skogen. Matti är som en lydig hund, och jag trivs med att öva tilliten och kommunikationen utan att hålla honom med tömmar och saker. Natural Horsemanship blandat med blandad ridning är vad jag kör med. Det som passar oss tillämpar jag!

 

 

Hej på er! Jag önskar så jag hade mera tid att uppdatera här, men jag hinner bara uppdatera en blogg (har ju en byggblogg också) och jag har valt att satsa mera på byggbloggen nu medan vi bygger så får denna vila. Men det betyder ju inte att Matti glöms bort, nej nej!

 

Matilda kommer att fortsätta med Matti och vi ska skriva ett nytt kontrakt till januari, så ser vi då hur det är med byggprojektet om jag ännu behöver någon som tar hand om min skatt 50% av tiden elelr om jag hinner själv ta hand om honom då på egen hand.

 

Vad som hänt på sistone är att vi åter igen haft otur (som alla somrar) med Mattis skor och hovar. Framhovarna smular sönder när de är juli och jag hoppas nu att dessa skor som blev pålagda igår håller bättre och "tapp-sko" perioden är över.

 

Med Matti och Matilda har det gått bra och de har hoppat och Matti har utvecklats och fått mera självförtorende där! Idag ska han dessutom löshoppas. :) Men jag tänkte jag kunde nu före bildbomben från löshoppningen idag ladda upp lite ridbilder. För lite på en vecka sedan red jag ett ritkgit svettigt pass med Gubben min. Han kändes riktigt dålig då faktiskt, jobbade 1,5 h innan han lättade och genast han började kännas mjuk och vår kommuniaktion fungerade slutade jag. Antagligen var han lite trött i kroppen, stel, eller bara omotiverad (jag tror på sistnämnda), men han blev bara bättre och bättre så därför kände jag att jag kunde fortsätta tills det kändes behagligt.

 

Som ni ser på bilderna är han super slö med bakbenen, ur form och tung framtill, men han blev helt bra till sist och då fick han som eblöning en tur i skogen och en avsvalkande dusch. :) Man kanske inte vill ladda upp bilder då det går dåligt, men ibland går det bättre ibalnd sämre och visar man bara bra bilder ser man ju inte hur det går framåt :) Nog är Matti bäst fast det var ett mindre bra ridpass det är.

 

 

Det blev varken ridlektion eller terräng som planerat. Matti hade trampat av sig en sko så ridlektionen blev inhiberad men som tur kunde min fantatiska hovslagare komma ut redan på eftermiddagen så MAtti fick påslagen sin sko och kunde motioneras på kvällen. Men så regnade det på kvällen så varken jag eller Johanna kände oss särskilt taggade på en terrängrunda. 

 

Så istället blev det 30 min dressyr i manegen. Jag provade rida med mitt andra träns (med mexikansk nosgrimma) och egg bett, men jag tyckte det inte funkade lika bra. Eftersom det är lite tjockare biter Matti gärna fast i det mera än i det "vanliga" tredelade. Så jag började med att jogga honom ca 5 min på längre hals och sedan kortade jag upp honom och märkte han var ganska emot idag, och inte alls mjuk och mysig, så jag började ganska fort i galopp på lång och rund form och kortade upp honom efter en stund.

 

Efter galoppen var Matti som han är då han är en fröjd att rida. Lite bakom skänkeln idag, men riktigt mjuk och mysig. Vi gjorde i slutet av passet skänkelvikningar från hörn till hörn och det gick riktigt bra tycket jag med tanke på att vi inte gjort det förr tror jag? I höger gick det hur enkelt som helst, medan hans ojämnhet kom fram i vänster galopp. Men han kämpade på bra, och efter sista bra skänkelvikningen i galopp travade jag av och tog avskrittningen i terrängen.

 

I morgon blir det ridlektion, finally!! Jag och Matilda böt dag så jag äntligen skulle få ta en ridlektion för Lena, som jag längtat och saknat dem! Känns som det kanske är just precis det jag behöver, någon som ropar lite på mig, på ett motiverande sätt!

 

 

Igår sade jag det högt igen, att jag har sådan tur som har Matilda som hjälper till med Matti nu när min tid inte räcker till. Matti hålls till min glädje lika glad coh sammarbetsvillig, och jag behöver inte känna att jag måste börja om och "reda upp" något efter att någon annan har ridit (som jag förstått är ganska vanligt när man har medryttare). 

 

Eftersom Matilda hjälper mig och Matti har jag faktiskt försökt anpassa mig så HON ska få ut mest av sin ridning och inte känna hon inte får ut något av att hjäpa till. Har hon kört hårt på sina dagar tar jag det lugnare med Matti på mina. Men igår satte jag mig upp på ryggen och red ett roligt dressyrpass då det passade in i träningsschemat.  Vi har äntligen fått speglar till manegen och ridbottnen utjämnad så det var så roligt att rida då man genast kunde korrigera sig i spegeln! Matti var lika possitiv som vanligt att rida och man märker han fått bättre styrka och jag sämre, för i slutet av passet var vi båda nog svettiga men jag var trött och Matti skulle lätt ha kunnat fortsätta 30 min till!!

 

I början av passet fokuserade jag inte så mycket på något, red och kände lite hur han var, sedan började jag fokusera på övergångar från halt till galopp, skritt till galopp, trav till galopp och galopp ner till trav och skritt. Ibland gick det super och ibland belv det lite slarvigt när jag inte orkade sitta till ordentligt. Speglarna var här till mycket hjälp då jag genast såg om jag blev för dålig med handen och omedvetet börjat hålla emot för mycket. Tack vare Mattis färger vid mulen och form gör att det syns GENSAST på långthåll om han ligge rpå bättet då han är så känslig om sin mun och öppnar den genast om man tar i för mycket med tygeln och mungipan blir som en surgubbe (fast de blir det ju på alla hästar, men det sysns så bra på Matti p.g.a. hans färg). Så när jag började korrigera mig själv allt mer i slutet så var Matti helt fantastiskt rolig att rida, han bara sig mycket bättre och förflyttade sig fint i öppnor på volten i trav o galopp. Vänster galopp har alltid gått att samla upp lättare än höger, men nu fick vi till högergaloppen också några steg, dock inte fullt lika lätt som till vänster, men bättre än tidigare!!

 

Jag längtar så tills i morgon då jag får åka ut igen och rida. Idag har Matilda ridit lite i terräng och hoppat med Matti så i morgon passar det perfekt att jag och min goa vän Johanna rider ut och provar en ny terrängrunda jag sett från vägen. Tyvärr måste man rida längst cykelbanan en bit innan man slipper in i djungelskogen, men vi får se hur det går! Matti är ju trafiksäker så det är ju inga problem på det sättet!! :)

 

 

 

 

Igår var en omtumlande dag med både glädje och sorg. Den började bra i sällskap av min goa vän Annika då vi red på förmiddagen och fotade varandra under ridpasset. 

 

Till en början kändes Matti ganska omotiverad så jag började passet på det sätt han trivs bäst, i lång och låg form på längre tygel. Efter uppvärmningen somjag gjorde ganska mycket i galopp på halvlång tygel kortade jag upp honom och började rida, och vilken skillnad från börjane av passet. Han kändes mycket bättre i traven och det är så rolgit när man får höra snälla ord av andra om en häst.

 

Jag gjorde ganska mycket övergångar och försökte hålla det enkelt men aktivt passet, och Matti skötte sig riktigt bra och jag hade ett leende på läpparna när vi skrittade av. Ni kan ju bara se på bilderna nedan hur fint han började jobba!

 

 

 

Bättre uppdatering från dagens lektion kommer senare. Här är en lite sneakpeak på min snygging till häst! Behöver jag säga annat än att dagens ridlketion gick riktigt bra och det känns så roligt att vi är back on track på riktigt denna gång <3

 

Tusen tusen tack Tilda och Johanna för att ni orkade fota åt mig <3 Fler bilder kommer ikväll, nu ska jag laga något att äta för jag är VRÅLHUNGRIG!

 

 

Visst har han blivit URSNYGG!! <3 Min fina, fina, fina, heffaklump!

 

Nu är kontraktet skriver och Matilda kommer att under i alla fall i 6 månader framåt vara delaktig i Mattis liv. Matilda kommer även uppdatera bloggen de dagar hon tagit hand om Matti och småning om kommer hon med en update här på bloggen var hon presenterara sig lite mera för er läsare. :)

 

Idag så var Matti lite stressad när jag tog in honom, jag vet inte riktigt orsaken idag, kanske det är för att våren är på intågande? Jag kände ändå att det är helt onödigt att börja bråka från ryggen med Matti, så jag tog linan med och vi gick till manegen med all utrustning på och så linade jag honom ca 5 min i skritt och trav och hoppade sedan upp och det gick riktigt bra. Varför jag tog en genväg idag var för att jag själv kände mig stressad (tidsmässigt idag) så det vore inge idé att jag hoppar upp då. Men det löste sig fint!

 

Först var Matti aningen spänd i hela kroppen, ville inte alls ge efter och vi fick inte till samma härliga ridkänsla som dagen innan.. Men efter att vi galopperat på lång tygel och riktigt lång o rund i formen och de andra hästarna gått ut så vi var ensamma i manegen DÅ fick vi till det. Han var så mjuk och fin och an lyssnade så underbart på mig igen och bara väntade på följande kommando.

 

I morgon ska jag linlöpa Matti över bommar och på måndag har vi ridlektion, så då ska jag försöka få någon med och ta foto! :) Så länge får ni nöja er med några äldre från i höstas!

 

Jag har haft en sådan lång svacka inom ridningen och bloggtorkan har därför uppstått, men nu minns jag varför jag tyckte så om att blogga förra året, för det var så förbannat rolgit att rida!! Nu är känslan tillbaka!

 

Idag red jag första ordentliga passet sedan Mattis vaccinering och vilket lyckorus!! Förra veckan egoboost till Matti har verkligen gjort sitt! Vilken ridkänsla, vilken häst och vilket ridpass!! JAg red kanske bara 35-40 min eftersom det varit en paus från ordentliga ridpass igen Men redan från början var Matti med på noterna. Han ville fram, han villa samla sig han ville kämpa för mig. Jag fick till sist bara försöka tänka på att sitta rak i ryggen kämpa med mina fötter att få dem så stilla som möjligt och att låta handen vara med och inte hålla emot för mycket, för det var just det jag fick göra idag, hålla emot så inte Matti skulle springa iväg med mig, för han var så på gång idag!

 

Jag gjorde egentligen bara övergångar från skritt till  halt, från skritt till trav och trav till skritt och från trav till galopp och galopp till trav. Red ganska mycket till vänster eftersom det är Mattis svagare varv och DÄR kändes han riktigt fin på slutet! Viss kommer Mattis svaga sidor fram nu när vi samlar på detta sätt och rider till oss ordentligt, men det är bara att kämpa vidare. 

 

Mattis svaga sida är fortfarande att han lätt slänger rumpan in då det blir för tungt, men vi tog korta etapper allt idag igen och massor av klappar och beröm när han gjorde en gång rätt och byggde på därifrån. I sluttraven på lång tygel klappade jag om honom som alltid på båda sidorna av halsen och man kände hur stolt Matti var över sig själv då han ökade glatt traven, öronen spetsade framåt och frustade förnöjt!

 

YES, he is back!! Hoppas det här stannar nu så jag kan glömme dessa månader vi har bakom oss med motivationsbrist och allt elände!

 

För det första dröjer det att få bilder till bloggenf ör att min hårdskiva är full så kan inte överföra bilderna från kameran till datorn ännu, men hoppeligen nu inom snar framtid fixas detta!

 

Men vad som hänt senaste veckan är att jag har varit i sverige på dop, medan jag var borta bekantade sig Matilda och Matti med varandra på egen hand och det blev bestämt att Matilda kommer nu under en tid framöver ta hand om Matti 50% från och med april då jag har mycket med vår husbyggande. 

 

Hur jag ska klara av att enbart "bestämma" 50% får vi se, jag vet ju Matilda tar bra hand om Matti och Matti verkar gilla henne, men det är mitt lilla barn så det tar samtidigt i hjärtat som jag vet att detta är enda rätta. Jag vet ju att detta inte betyder jag inte får åka ut till Matti, för att ta en promenad ut i skogen är inget bort från att Matilda kan rida samma dag, men ni kanske kan tänka er. JAg är ändå mycket tacksam att Matilda och Matti passar så bra, för annars skulle jag inte ens gå med på detta, så nu ska jag ine tolkas fel i min text!! :P

 

Men jag red Matti på tisdag och han var helt toppen. En lite buse på gott humör kan man tolka ridpasset (men busig på ett roligt sätt). Red mycket övergångar och tempoväxlingar och tog det i korta etapper ridsessionerna eftersom Matti blivit riden 3 dagar irad före denna ritt i manegen, och som ni kanske minns från tidigare tröttnar Matti lätt på manegen om han är där mera än 3,4 gånger i rad.

 

Så på onsdag red vi ut med Johanna och Mattis partner in crime Pasa i terräng. Vädret var underbart och sällskapet lika bra. Dessa humörhöjare tycker jag om! Igår torsdag busade vi loss i manegen på egen hand och körde lite löslongering vilket Matti tycker om. Han hade inget extra bus i sig idag så vi höll inte på allt för länge utan motionerade varandra i 20 min och gick sedan in i stallet så Matti skulle få sin mat och jag utfodra kraftfodret åt hästarna.

 

Idag har jag också kvällsstall men ska rida före det, tänkte köra lite jogg bara idag och inte så avancerat, men ändå så han får jobba, för i morgon ska Matti vaccineras och då blir det två dagar ledig för honom.

 

Shit vad mycket program det varit på mina lediga dagar från jobbet nu. I Lördags så jobbade jag på stallet från 7-15 och jag var helt trött i kroppen efter stallet så det var ju helt perfekt att Matilda kom igen och red Matti. I lördags blåste det riktigt stormaktigt här i Vasa och det var inte många från stallet som red den dagen, men Matilda var tapper hon och hade bestämt sig för at provrida Matti ytterligare en gång.

 

Jag själv skulle nog inte velat rida i det vädret för manegens väggar bara skakade och utanför manegen flög saker omkring och plåt som lämnat över fån då manegen byggdes hade börja flyga omkring så det lät som om det vore plåten från själva manegen som lossnat, SÅ mycket ljud hade det. Så ni kan ju säkert räkna ut att Matti var ganska på tårna och vaje gång det härjade till ordentligt där ute blev han rädd, så denna stackars häst var helt genomsvettig när ridpasset på 40 min var slut då han stressat så av alla intryck.

 

Men Matilda klarade av allt helt super! Hon pratade lugnande med Matti och fortsatte rida trots hans break downs. Men stormen tog bara mer o mer fart så till sist så beslöt hon för att få Matti lite avslappnad så slutar de för dagen, för det lät inte alls mysigt där ute. Men det var ju bra på det sättet att jag fick se hur Matilda klarade av Matti när han är som svårast och Matilda fick prova på det när jag var på plats. Matilda klarade av Matti nästan bättre än mig då han låser sig då hon verkar var så orädd. Så jag lyfter på hatten och känner inte alls någon oro ifall Matilda nu bestämmer sig för att börja hyra Matti.

 

 

 

Igår där emot var det inget busväder, tvärtom. Solen sken in genom manegen så man behövde ingen belysning, och det var riktigt varmt och skönt i manegen. Matti arbetade riktigt fint och efter uppvämrningen började han stundvis bära sig så mycket bättre att man bara log där man satt och red. Han lyssnade så fint och skänkelvikningarna i trav och öppnorna i galoppen bara flöt på. Så rolig känsla när den där kommunikationen mellan Matti och mig funkar, för då är Matti bara så rolig att rida och han känns som smör i handen och det räcker med att du flyttar lite vikten eller sitsbenen så flyter han fram sidvärtes. Aah, så härlig känsla!!

 

Idag får Matti vara ledig och i morgon ska jag longera honom så han får busa av sig och på torsdag så ska Matilda på hopplektion med Matti för att känna på honom där. Då tar jag kameran emd så det äntligen börjar komma lite bättre bilder hit till bloggen, för jag har varit allt för lat med det och kommit ur form med fotandet. Men ska försöka bättra mig så jag själv kan följa med utvecklingen vi gör.!

 

Dagen jag fasat för är kommen, jag hamnar att ta hjälp av någon annan för att kunna motionera Matti och behålla honom. Vi kommer ju som sagt med gubben min börja bygga hus och det är bara för mig att bita i sura äpplet och inse det är fel mot Matti att jag inte tar in en andra hjälpande hand som motionerar, myser och sköter om min älskade Matti.

 

Så idag var Matilda till stallet och provred Matti. Jag hoppas ju på att jag inte skrämt iväg Matilda eftersom jag sade som det var att jag har lite problem att släppa taget om honom, men jag jobbar på det. För jag upplever det helt anant att jag ringer någon enstaka gång till Johanna till exempel och ber henne att hjälpa mig någon dag om tiden blir för knapp för mig, men nu sk jag dela Matti 50% med någon!!!

 

Någon som ändå lugnade mig betydligt var hur även Matilda pratade babyspråk med Matti, hon berömde honom mycket när hon red och fnissade åt hans jämnfotaskutt med bakbenen när galoppen skulle samlas. Med andra ord verkar det att vi har ganska så samma inställning till hästar. MEn eftersom det är så otroligt viktigt för mig att det skall kännas rätt för den som hjälper till emd Matti, för Matti och mig så kommer vi nu i mars ha några gånger som Matilda provrider och känner på de olika grenarna med Matti för att se om det klaffar, vilket jag hoppas på!

 

Vi provred dessutom i slutet av passet en hoppsadel som en i stallet råkade ha på prov och som jag provade på Matti igår i boxen, och den ser ut att passa! Så i morgon ska jag provrida sadeln själv och efter det ser jag då om vi mitt i allt har en hoppsadel igen och kan börja hoppa. Kul för Matilda i sådana fall som är mer hoppintresserad. :)

 

Idag har det varit en stressig dag på det sättet då vi skyndat mellan möten som har med vårt husbygge att göra och att hinna fixa mat innan stallet kallade.

 

Varför det var bråttom till stallet var för jag tänkte jag skulle hinna rida inna ridlektionerna började, men så hade även 6 andra ryttare tänkt, så det blev ganska trångt när jag och Matti kom med i den mixen och skulle rida i manegen. Men efter att vi kommit överens att rida i samma varv och alla följde ridreglerna gällande gångarterna och fart så gick det ganska smärtfritt. :)

  

TIll en början var Matti ganska stel, eller inte stel, men hängig framtill vilket inte alls är kul då jag lätt börjar göra för mycket och Matti slappnar inte av alls (jag menar varöfr skulle han?). Men eftersom det var lite utrymme att galoppera på så bestämde jag mig efter uppvärmningen att jag skulle öva på galopplyft från en kort samlad trav/skritt och sedan samla galoppen genom at göra början till piruetter. Långt ifrån en galopppiruett blev det, men då jag försöker stärka baken hans så har vi börjat träna galoppen på sistone på detta sätt. Vilket har gett super bra reultat då han blev så mjuk och härlig i slutet efter allt galopparbete! Helt underbar häst att rida det där när han börjar bära sig själv och blir mjuk i hela kroppen. AAH! <3

 

Shit, i maj blir det 5 år sedan min och Mattis väg korsades. Vilken rolig resa vi haft och fortfarande har <3. Därför känns det lite jobbigt att jag hamnar att ta hjälp av andra nu när vi bygger hus att motionera Matti, men mera om det i ett annat inlägg, det blir för långt detta här om jag börjar skriva om orsakerna och tankarna kring det här. :)

 

 

Igår var det dressyr som stod på schemat. Det gick helt ok, Matti har varit mjukare nu igen men i galoppen har jag svårt att få honom helt igenom när han tappat lite styrkan igen att bära sig i galoppen, så vi har gått tillbaka ett steg där nu igen.

 

Med Matti har jag motivation att vara, men nu när man inte haft ekonomiskt möjligt att ta ridlektioner på över 2 månader har jag tappat all motvation med ridningen. Helt skulle jag bara rida ut i terrängen faktiskt. Jobbar ännu två månader framöver enbart 50% så det lär inte ske någon motivationshöjare före i februari tidigast.

 

Men igår så slängde jag till sist bort mina stigbyglarna för att kunna rida ordentligt. Mend et var lite kaos med 4 ekipage som red + att en femte hade lektion så det var lite rörigt och man kunde inte fokusera helt 100 då någon mitt i allt kom ridandes emot så man fick hålla sig undan ;)

 

 

 

 

Igår passade jag på att rida lite barbaka på Matti i manegen inann han blev skodd, och jestas vad länge sedan det var! Nyttigt kan man milt säga det var, för balansen var inte den bästa de första skrittstegen.

 

I gamla stallet red jag ganska mycket barbacka och man märker jag glömt bort det lite då balansen blivit så dålig som den blivit, men oj så skönt det var nu. Varmt om baken var det också! Man märker så bra hur känslig hästen faktiskt är, för då jag skulle göra skänkelvikningar i traven kom jag ett tag ur balans och Matti reagerade korrekt och började göra skänkelvikningar till motsatt håll än jag hade tänkt, men det var ju bara resultatet av att jag hade min vikt och kropp riktat åt det hållet för några steg då jag kom ur balans. 

 

Man glömmer ibland hur jäkla känsliga de här djuren faktiskt är och jag fick en påminnelse att faktiskt borde tänka två gånger om Matti inte gör som jag vill när jag rider, för det kan var att jag inverkar på något sätt som han förstår på ett annat sätt. Bra tankeställare

 

 

Den här veckan känns det äntligen som jag börjar hitta tillbaka till mig själv! Var här ett tag rädd om jag höll på att bli höstdeprimerad eller vad som riktigt var på gång, men det börjar släppa nu och jag känner mig mera motiverad igen.

 

Första gången på många veckor känner jag också att jag vill berätta här hur det gått för mig och Matti, så vi tar en kort genomgång! :)

 

På måndag så longerade busen min och jag trodde det skulle vara en taggad jäkel i linan, men icke, så hade många övergångar och sådant så han skulle få hjärngympa och lyssna på minsta kommando, vilket han gjorde super fint! 

 

 

På tisdagen red jag första dressyrpasset på min älskade springar på säkert 2 veckor? Jag hade inga som helst förväntningar eftersom han just i princip varit ledig så där pass länge. Matti lyssnade helt okej framåt men var tung på hand och jag fick honom inte riktigt att jobba med hela kroppen. Men efter att ridit på ganska lång tygel och försökt få honom att hitta egen balans så mjuknade han och jag kunde korta upp honom så vi fick till några fina snuttar i korttrav!

 

 

Idag hade jag istället lite mera krav på lättheten i hela Matti eftersom jag försökt mjuka upp honom dagen innan, men i början ville vi inte alls prata samma språk, men efter en paus efter uppvärmningen klickade allt till höger och han var så mjuk och fin. Till vänster var han fortfarande svårare och jag förstår faktiskt inte hur jag har så där svårt att rida honom till vänster. Men i det stora hela var jag nöjd och jag red ca 45 min i ganska lugnt tempo för att inte överanstränga honom eller få honom att tycka det är tråkigt

 

 

Idag eller ikväll fick jag någon snilleblixt att jag skulle trotsa mina rädslor och hoppa lite, vilket jag också gjorde. Nu handlar det ju inte alls om några stora hinder, högsta var väl 60 cm, men jag behövde de här små hindrena eftersom jag inte ens minns när jag hoppade senast.. Är det ett halv år sedan eller ett år kan jag inte säga? 

 

Men Matti skötte sig bra och var så go. Han noterar garanterat att ajg är osäker och har noll koll på steg mellan hinder, men därför vill jag inte hoppa några höga hinder heller. Men illamåendet och skakningarna kom efter hoppningen, men då man har så goa människor i stallet som peppar en och berömemr en för att ha vågat hoppa de där fjutthindrena så värmer det massor en hjärta eftersom de vet hur rädd man är och förstår vilken stor grej det är för mig att komma över 60 cm hinder. Så jag är så tacksam att få ha de här människorna runt mig när de är så goa!! <3 TACK!!

 

 

Idag ska Matti få behandling, och jag tänkte känna på honom i ridnigen lite lätt innan behandlingen. Det har verkligen varit så från dag till dag med vår kvalitet i ridningen. Eftersom det varit riktigt toppen pass emellanåt då han kännts som smör och lyssnat på mig så otroligt bra, resulterar ju i att jag har högre krav på våra ridpass än för ett år sedan. Nu när jag upplever honom gå dåligt är motsvarar det de passen som jag tyckte gått bra för ett år sedan.

 

Vad jag vill uppleva i ett ridpass är att jag får med mig Matti på noterna, att han känner glädje till att arbeta och är ivrig på nästa uppgift. När det känns bra och jag känner mig lycklig där uppe på ryggen är när Matti bär sig själv, är som smör i händerna och rör sig framåt. Han har bjudit på de passen flera gånger den senaste månaden, men han har också kunnat vara följande dag allt annat än det jag just beskrev. Därför ska hans muskulatur kollas upp nu så han inte har någon låsning eller ömhet någonstans.

 

Passet här under är från lördagens ridpass. Jag var så glad att jag själv inte skulle tävla igårdagens hallmästerskap, för jag fick inte alls till någon fin känsla i ridningen. Jag fick inte alls kommunikationen och harmonin i ridningen. Matti blev hänging på hand och jag fick inte alls upp ryggen på honom och mjukhet igenom hela hästen som jag fått tidigare. Mot slutet lättade känslan som tur lite och då slutade jag när Matti mjuknade och bar sig själv bättre (inte bra, men bättre) och travade fint på.

 

 

 

Vilken härlig höstdag det varit!! Det var så fint när jag kom till stallet att jag var tvungen att ta ett foto med telefonen för att föreviga ögonblicke då systemkameran lämnat hemma.

 

När jag kom in i stallet tittade min älskade Matti upp och var riktigt gosig och mysig när man klappade om honom. Han verkade vara på riktigt bra humör idag också! Eftersom han var mera känslig igår och vår kommunikation fungerade bättre så tänkte jag att nu struntar vi i ridspöet jag fått som vana att ta med på varje ridpass utan att helst använda det alla gånger (förutom då jag blir trött)..

 

Så det blev ett dressyrpass med fokus på övergångar, mukhet och tempoväxlingar. Det gick kanon! Emellanåt tappade jag lite rytmen och Matti kom ur sin mjukhet, men hittade rätt så fort tillbaka till den. På långsidorna fick jag bra ökat traven, men mest ännu enbart med farten, men några få steg tog han längre ändå. Roligast av allt i detta är ändå att jag inte kände jag behövde stöd av ridspöet. Det är så mentalt i min hjärna från många år tillbaka att han inte rör sig om jag inte håller det i handen, men idag rörde han sig bra framåt i alla gångarter, fart fick jag ur men sakta men säkert borde aktiviteten bibehållas i bakbenen också då han får styrkan att balansera upp mig där också!

 

Jag är helnöjd med passet som blev väldigt exakt 30 min. Jag tänkte försöka köra mera kvalitet på passen och effektivare och kortare (förutom ridlektionerna), för att se om Matti skulle bli mera motiverad och hållas så här glad och framåt, för så som han är nu att rida har han nog inte någonsin varit under dessa år jag haft honom. STOR skillnad på kort tid nu igen! YES!!

 

 

Matti jobbade ändå på så gott han kunde och jag tror han var lite sjuk i musklerna efter gårdagen också, i morgon om vädret tillåter tror jag att jag ska skutta lite cavaletti med honom :)