Få som förstår!
2014-08-28 @ 19:34:00
Just nu gör jag en 10 veckors praktik fokuserat på spädbarn och barn upp till 16 år. Nej, jag kommer inte börja skriva om barnen här, jag har tystnadsplikt som sjukskötare, men det jag tänkte skriva om är den kärlek man ser dessa mammor har till sina barn!
Nu kommer de som inte är lika inbitna djurvänner som mig förstå alls hur jag kan se ett samband. Men idag när jag såg två mammor se sina barn för första gången och fått se LIVE den ändlösa kärlek som strömmade från deras ögon till det lilla knytet där i korgen fick mig att rysa till och le brett. Jag kom på mig själv stå där och stirra flera gånger leendes, inte för att jag tyckte barnet var något extra söt än andra, utan just för den kärleken som strömmade över knytet i krogen från sin mamma var ett så fint ögonblick. För den blick mamman hade mot sitt barn känner jag för mina djur. De är mitt allt och jag gör vad som helst för dem!
Genom åren har jag verkligen stött på många människor som säger "Vänta bara tills du har egna barn! Då kommer du först förstå kärleken till en annan varelse!".. Kanske det, kanske inte.. Men den kommentaren eller blicken jag får om jag nämner denna liknelse känns ju inte alls roligt för mig då jag är allvarlig.. Nej, jag har inga egna barn, jag har bara 3 djur jag avgudar och älskar otroligt mycket. Varför skulle det vara något sämre??
Mitt hjärta smälter precis lika mycket som när en mamma ser på sitt barn, som när jag kommer till stallet och ser hur Matti kikar upp genast han hör min röst och tittar med sina snälla ögon på mig och bara väntar på att jag ska öppna boxdörren så vi får mysa och träffas. Att få pussa honom i pannan och krama om honom riktigt hårt gör hela mig så otroligt varm och lugn så ni anar inte!!
Samma gäller det med mina knäppjökar till katter. Det finns inget härligare än när Ludde hoppar upp bredvid mig i sängen varje gång vi ska gå och sova. Då sitter han där och kurrar och slickar på min arm eller bara tittar på mig innan han hoppar ner och lägger sig ner för att sova bredvid sängen, tryggt bredvid "mamma".
Min tredje gullunge är katten Leo, som kommer springande emot mig varje gång då jag kommer hem. 90% av gångerna sitter han i fönstret och vinkar med tassen, och när jag närmar mig dörren springer han och möter mig. När jag väl kommit in går han och stryker sig upp efter benen och vill bara gosa, så när han tas upp i famnen trycker han sitt huvud så nära brösten han bara slipper och myser! Naaw <3
Garanterat kommer jag älska mina framtida barn om sådan kommer, men min poäng är bara att djur är också för en del människor otroligt viktiga och hela deras värld, så precis som man ska respekteraföräldrar kärlek för sina barn och hur de uttrycker den, anser jag att man ska också respektera de otroligt starka känslor någon människa känner för sina djur. Om något av mina djur mår dåligt eller är sjuk slits en del av mitt hjärta bort.. Så sluta nedvärdera mina och andra djurvänners känslor för mina djur. De kan vara otroligt starka!!
Jag brukar skämta om att Matti, Leo och Ludde är som mina barn... Bara att egentligen skojar jag inte!
Kommentarer
Postat av: Linda
Jag vet exakt hur du känner. Jag/vi har inte heller barn utan tre hundar som är våra "barn" och kommer så alltid att vara även fast vi skulle få människobarn någon gång. Men ja känner precis samma kärlek mot mina hundar som jag gör mot barnen som jag skött och har att göras med och kommer att känna mot eget barn, om sådant någonsin vill komma :)
Postat av: ･ﾟ♥ ✞ ✧:* Neapocalypse - alternativ blogg & hästblogg! *:･ﾟ♥ ✧* ▲
Så fina bilder! Älskar den sista <3
Och det där är faktiskt sant, det är klart det blir "speciellt" när det är ens egen art så att säga, (alltså om man får ett barn typ) men det är ändå så unikt det man kan känna med djuren!
Postat av: Stockholmsjenna.se - En del utav HorseSpot
Gud vilka härliga bilder! Älskar headern
