Idag ska Matti få behandling, och jag tänkte känna på honom i ridnigen lite lätt innan behandlingen. Det har verkligen varit så från dag till dag med vår kvalitet i ridningen. Eftersom det varit riktigt toppen pass emellanåt då han kännts som smör och lyssnat på mig så otroligt bra, resulterar ju i att jag har högre krav på våra ridpass än för ett år sedan. Nu när jag upplever honom gå dåligt är motsvarar det de passen som jag tyckte gått bra för ett år sedan.

 

Vad jag vill uppleva i ett ridpass är att jag får med mig Matti på noterna, att han känner glädje till att arbeta och är ivrig på nästa uppgift. När det känns bra och jag känner mig lycklig där uppe på ryggen är när Matti bär sig själv, är som smör i händerna och rör sig framåt. Han har bjudit på de passen flera gånger den senaste månaden, men han har också kunnat vara följande dag allt annat än det jag just beskrev. Därför ska hans muskulatur kollas upp nu så han inte har någon låsning eller ömhet någonstans.

 

Passet här under är från lördagens ridpass. Jag var så glad att jag själv inte skulle tävla igårdagens hallmästerskap, för jag fick inte alls till någon fin känsla i ridningen. Jag fick inte alls kommunikationen och harmonin i ridningen. Matti blev hänging på hand och jag fick inte alls upp ryggen på honom och mjukhet igenom hela hästen som jag fått tidigare. Mot slutet lättade känslan som tur lite och då slutade jag när Matti mjuknade och bar sig själv bättre (inte bra, men bättre) och travade fint på.