Min jul har gått i arbetets tecken, jobbade 24-16.12, men pnegar rullar in! Julen för Matti har fått vara lugn och mysig. På julaftons morgonen red vi ett gäng ut på 4 hästar i terrängen och myste tillsammans där. Den 25.12 fick  Matti vara helt ledig och igår 26.12 så longerade jag Matti i manegen och idag ska vi rida igen.

 

I morgon ska vi dessutom rida lektion! Först var det tänkt idag, men det är så fruktansvärt mycket på G i manegen idag så vi ändrade det till i morgon då den är lugnare så vi faktiskt kanske får vara ensamma. :) Så vi får se då, ska bli spännande!

 

Vilken fantastiskt mysig kväll vi fått ha! Ikväll var det Vasa Hubertus traditionella julandakt i stallet. Detta var första gången jag fick uppleva Vasa Hubertus julandakt och det var så mysigt! 

 

Innan julandakten så red jag först Matti ca 50 min i manegen och han var riktigt duktig! Matti skuttade till lite nu som då när han blev lite väl på tårna och "rädd" för något, men i det stora hela så var han fantastiskt mycke bättre än på länge. Han kändes mjuk framtill och lyssnade bättre på hjälperna, aningen styv i sidorna men det belv bättre mot slutet.

 

Efter ridningen och ompysslingen av Matti så ställde jag i ordning med mina goa stallvänner inför julandakten. Ute på gårdan brann det ljus i lyktor som gav en hög mysfaktor när man kom ut på gården. Inomhus lades glöggen på kokning, ett bord flyttades till stallgången som sedan dekorerades julfint med glitter och julblomma. Efter pyntandet av stallet fick alla som ville delta med häst i julandakten smycka upp sina hästar med glitter och Matti såg så otroligt julfin ut!! Matti var så fruktansvärt söt så jag nästan började fälla någon tår. Det är svårt att beskriva den kärlek man kan känna till ett djur om man aldrig fått känna så starka känslor till ett.

 

När alla hästar var klara promenerade vi ut till ridplanen var julandakten skulle äga rum. Vi som valt att delta med häst radade upp oss på mittlinjen och de utan häst stod på utsidan av staketet och lyssnade på när prästen höll en kort liten julandakt för oss. Det roligaste av allt var när prästen gick runt och välsignade alla hästar  och gjorde korstecknet! De flesta hästar höjde själv på huvudet och funderade vad tusan gubben i svart sysslade med, men moroten de fick snabbt efter korstecknet gjorde att de ändå tyckte det var ganska så okej alltihopa!

 

Det var så otroligt mysigt allting!! Även om jag inte är särskilt religös av mig så tycker jag ändå kyrkan och julandakt hör julen till enligt mig, så den här traditionen föll ju mig helt klart i smaken. Alla i stallet var på gott humör och stod samlade tillsammans för att pausa i julstressen och dricka lite glögg tillsammans i det utrymmen som får de flesta av oss att må som bäst, alltså stallet!

 

 

Som jag tidigare krivit har jag under hösten haft en rejäl motivationssvacka till ridningen. Nu när jag har skolan över börjar jag äntligen känna den börjar komma tillbaka.

 

Idag på morgonen satt jag och kikade tillbaka på olika videon från då jag och Matti tränat för olika tränare och jag såg hur bra det såg ut när vi presterade som bäst, och mera idéer vad jag skall träna på idag  när jag far till stallet för att rida.

 

Ibland kanske man behöver en paus för att få ladda om. Nu börjar motivationen smyga tillbaka och jag har inbokat första ridlektionen på jag vet inte när den 28.12, så hoppas jag får uppbyggt kondisen till dess!

 

 

Denna dag kunde inte startat bättre. När jag vaknat ser jag att jag har ett meddelande som frågar om jag hänger med i terräng, och självklart det. Så efter att man klätt på sig och fixat frukost bar det av till stallet var vi först fikade med goa vänner och åt lussebullar och drack kaffe innan vi red ut i terräng.

 

 

 

Hästarna var pigga och Matti kändes riktigt avslappnad så red i traven honom på lång tygel som han trivs bäst på då han får lunka på och hitta egen balans och bli så lite störd som möjligt.  I morgon ska vi också rida ut i terräng, men då med Mattis nya kompis Hilton och hans medryttare Mia. Då tänkte vi rida till Mossavägen var vi kan släppa fram hästarna i galopp, så det ska bli spännande att se om de hålls i skinnet när det är länge sedan man kunnat galoppera ordentligt i terrängen en längre strecka.

 

 

Igår var det dressyr som stod på schemat. Det gick helt ok, Matti har varit mjukare nu igen men i galoppen har jag svårt att få honom helt igenom när han tappat lite styrkan igen att bära sig i galoppen, så vi har gått tillbaka ett steg där nu igen.

 

Med Matti har jag motivation att vara, men nu när man inte haft ekonomiskt möjligt att ta ridlektioner på över 2 månader har jag tappat all motvation med ridningen. Helt skulle jag bara rida ut i terrängen faktiskt. Jobbar ännu två månader framöver enbart 50% så det lär inte ske någon motivationshöjare före i februari tidigast.

 

Men igår så slängde jag till sist bort mina stigbyglarna för att kunna rida ordentligt. Mend et var lite kaos med 4 ekipage som red + att en femte hade lektion så det var lite rörigt och man kunde inte fokusera helt 100 då någon mitt i allt kom ridandes emot så man fick hålla sig undan ;)

 

 

Ikväll blev det en 3 km promenad med Matti. Reflexvästarna på oss båda and off we went. Under promenaden kom jag på hur enkla saker jag uppskattar med att ha en häst som Matti, men en sådan enkel sak som en kvällspromenad har jag missunnat oss så länge, synd, då det verkligen är balsam för själen.

 

Ibland måste man bara pausa för att orka med allt som känns jobbigt, och idag pausade jag och Matti från alla måsten och myste för eoch efter promenaden, mumsade på varsin morot och njöt av varandras sällskap. Som jag skrev, balsam för själen, verkligen!