Det går bra med Matti, Matilda och Matti verkar klicka helt super och jag blir så varm i hjärtat då man får se uppdateringar på instagram och bara hjärtan och ordet enrodfiner vid varje bild på Matti.

 

Det blir inte så mycket bloggande för mig nu eftersom vi skyndar med bygget, springer på möten, jobbar 100% och är i stallet genast det blir tid över, så jag har inte så mycket orkatt blogga som jag hade medan jag studerade. Omprioriteringar, även om jag älskar att blicka tillbaka och se vad man kände i olika stunder.

 

Här under är några bilder från Matildas instagram från då hon rider Matti. Även om jag vissa dagar får grymt ridsug och det "inte är min dag" har det gått helt ok från min sida. Jag njuter ju för fulla muggar då istället när jag är på hästryggen!

 

Idag ska jag ut i terräng med tjejkompisarna från stallet, så ska faktiskt försöka komma ihåg att fota lika aktivt som tidigare. Tror jag ska ta och rida lite efter terrängrundan också! :)

 

 

 

Endorfiner i massor, oj så kul vi hade idag! 😊😍 #equestrian #endorphins #summeriscoming

Ett filmklipp publicerat av Matilda (@matildakomsi) Apr 18, 2015 kl. 8:38 PDT

Jag anser mig inte hålla på med något speciell genre inom hästsporten, utan jag tillämpar det som jag anser passar mig och Matti bäst. Självklart har jag inspirerats otoligt mycket av olika föreläsare inom Natural Horsemanship tänket eftersom jag sett hur det påverkat Matti possitivt och passat min filosofi om hästhantering väldigt bra.

 

Men något jag blivit de senaste 1,5 åren är provocerad av  de människor (kända och okända) som himlar med ögonen för att man nämner ordet Natural Horsemanship eller gör narr av de som brinner för denna filosofi. Natural Horse-man-ship är ju kort och gott ett natrulig häst-till-människa-relation-tänk, så vore inte det något alla vill eftersträva?? Det vill säga ett sätt för att få människan att förstå hästens beteende som djur och inte som maskin. Jag har noterat att jag har blivit så mycket bättre på att läsa av Matti (och andra hästar) och förstå hans minsta muskelryckning och frustning och vad de betyder efter att jag kom i kontakt med NH.

 

I mina och många andras ögon är Matti en så snäll och okomplicerad häst. Vilket han oftast är (okomplicerad), men ju mer jag lärt mig av att tyda hästarnas spårk har jag noterat hur osäker Matti faktiskt varit, hur missförstådd han blivit genom åren och hur känslig denna härliga häst verkligen är och varit. Idag kan jag hantera Matti på avstånd med höjda och sänkta armar vilket underlättar SÅ mycket i vardagen då vi är på samma sida och har ömsesidig respekt med denna fantastiska kille. Många människor som inte är insatta eller besitter  kunskap i Natural Horsemanship har många fördomar, men egentligen har man sett att många ändå tillämpar lite Natural Horsemanship tänk utan att det vet om det.

 

Det är många som eftersträvar en så optimal naturlig situation för hästen som utövar Natural Horsemanship, och det skulle jag också vilja ha för Matti eftersom jag aldrig sett en stressad häst i lösdrift eller hört om en häst på lösdrift som skulle vara mera sjuk i kroppen eller luftvägarna, än en häst som står i stallet största delen av tiden, för det är de som enligt statisitk (jag ska söka upp artikeln) har klart fler skador än en häst på lösdrift.. Så egentligen förstår jag inte vad det är för fel med att vilja uppnå en sådan naturlig situation för hästen som möjligt? Hästen presterar nog lika bra under träning fast den fått gå ute hela dagen, dessa djur är inte gjorda för att stå i en box största delen av dygnet och det är väl en av de negativaste sidorna med stall idag, att det är just detta de gör, står stilla i allt för många timmar per dygn i ett stall.

 

 

Jag är glad att jag kom i kontakt med NH, men jag tillämpar inte alla teorier inom det, men själva kunskapen om hästens beteende och hur den ter sig anser jag fortfarande alla kunde ta mera del av så har vi mindre missförstådda hästar. Hur vida en häst har skor, tränas eller hur den bor får vara upp till ägaren av hästen. Men mitt samvete hur min hantering sker är nu rent tack vare NH, dock skäms jag över min okunskpa jag haft tidigare år.  Harmoni går inte att tvingasfram med hästar, dit finns inga genvägar.. Ömsesidig respekt, kärlek och förståelse har varit mitt vinnande koncept med Matti <3

Igår var det Matildas dag att rida Matti, men eftersom jag var ledig hade jag lovat att komma och bygga hinder så de skulle få hoppa och det gick så bra!

 

Det är verkligen roligt att se när någon som kan se lite avstånd hjälper Matti på vägen, för då jag rider honom mot bommar och hinder ser jag inga avstånd före steget innan hindret eller bommen så då är det ju fr sent att göra något. Men när Matilda kom mot hinder och bommar kunde hon korrigera, så det var nog mycket sällan bommar slogs i.

 

Det känns verkligen som ens tor klump fallit från bröstet nu när jag ser hur bra de synkar. Matti är nöjd och Matilda ser glad ut så det känns så bra. Min lilla bebis Matti! <3

 

 

 

 

Igår var en omtumlande dag med både glädje och sorg. Den började bra i sällskap av min goa vän Annika då vi red på förmiddagen och fotade varandra under ridpasset. 

 

Till en början kändes Matti ganska omotiverad så jag började passet på det sätt han trivs bäst, i lång och låg form på längre tygel. Efter uppvärmningen somjag gjorde ganska mycket i galopp på halvlång tygel kortade jag upp honom och började rida, och vilken skillnad från börjane av passet. Han kändes mycket bättre i traven och det är så rolgit när man får höra snälla ord av andra om en häst.

 

Jag gjorde ganska mycket övergångar och försökte hålla det enkelt men aktivt passet, och Matti skötte sig riktigt bra och jag hade ett leende på läpparna när vi skrittade av. Ni kan ju bara se på bilderna nedan hur fint han började jobba!

 

 

 

Idag är det en tung dag för vår förening. En förening och styrelsemedlems begravning äger rum idag.. En vackrare dag för begravning kunde det ju inte bli, men det kommer bli så tungt så tungt att ta detta farväl för så många människor idag. Så det känns ganska bra att få börja dagen i Mattis sällskap för att orka med denna tunga dag.

 

Ikväll ska det vara en minnesstund i stallet och jag hoppas verkligen många medlemmar hunnit se det och kommer och hedrar minnet.. Livet är bara så orättvist och fel ibland. Hemska saker händer till de som absolut inte förtjänar det.. Jag är inte särksilt religös av mig, men jag vill tro att det finns något högre att tro på, men så händer sådanthär till människor som inte förtjänar sådan smärta och jag förstår inte hur en "god Gud" skulle sk. pröva goda människor med något sådanthär.. Nej, en orsak till att jag inte är religös då jag inte förstår denna ondska goda människor utsätts för!

 

 

 

 

Började så skratta då jag fick på jobbet meddelande av stallmästaren att Mattis och Alizones hage gått sönder. Inte skrattade jag åt att hagen var sönder (den svor jag åt) men jag skrattade åt hur meddelandet av henne sedan fortsatte. Alizone hade haft lajbans och farit till stalle när staketet gått sönder, medan fegisen Matti stannat inne i hagen och inte vågat gå över trådarna som låg på marken! Alltså jag dör, han är så fruktansvärt söt och go den där hästen. Jag kan riktigt tänka mig hur Alizone galopperar iväg och Matti står där vid hagränsen och tittar frustrerat ner på tråden och upp på Alizone, ner på tråden ännu mera frustrerat och sedan igen upp på Alizone som springer iväg mot stallet, haha!

 

I morse då jag själv var till stallet innan jobbet hade jag tänkt longera över bommar (såg en bra inspo-video på youtube), men så började det regna just då jag kom till stallet och jag tycker nog att vi är för söta för regn så jag sprang efter Matti till hagen och tog for honom till manegen istället och så började vi med  frihetsdressyren istället. Matti var såååååå duktig. Han sprang runt på en volt i alla gånarter löst och bytte klanderfritt varv på kommando.

 

Vi tog en mega upp-putsning i boxen efter frihetsdressyren och sedan tog vi en 30 min promenad i skogen var lite ledarskapsövningar ägde rum och Matti var i sitt ässe. Jag fokuserade på långt grimskaft och försökte med energi öka takt och sakta in utan att behöva röra grimskaftet. Detta gick över förväntan!! Till sist övade vi också på att låta Matti gå först på mitt kommando och jag bakom, vilket Matti brukar bli för osäker för, men gubben min va riktigt duktig idag och stannade och kollade läget med mig enbart ett par enstaka gånger. Till sist kunde vi jogga med att han var framför på mitt kommando men JAG som var bakom bestämde takten utan att i princip hålla i grimskaftet. DET var häftig känsla då vi var i det fria och så många faktorer som kunde ta hans uppmärksamhet, men han lyssnade helatiden på mig och min energi och trots det lösa grimskaftet och mig bakom stannade han när jag saktade i utan att grimskaften hann bli spännt och ökade takten då jag började öka min energi där bakom. Nästa gång ska jag ta ännu längre grimskaft så han får ta ännu mera ansvar under vår promenad! För tragiskt nog har jag lte glömt hur roligt det är att jobba med den här hästen från marken. Men nu nya tag!

 

 

Jag var så trött så trött i skallen idag så jag behövde verkligen åka ut och bli pussad på av Matti och jag få pussa på honom. <3

Bättre uppdatering från dagens lektion kommer senare. Här är en lite sneakpeak på min snygging till häst! Behöver jag säga annat än att dagens ridlketion gick riktigt bra och det känns så roligt att vi är back on track på riktigt denna gång <3

 

Tusen tusen tack Tilda och Johanna för att ni orkade fota åt mig <3 Fler bilder kommer ikväll, nu ska jag laga något att äta för jag är VRÅLHUNGRIG!

 

 

Visst har han blivit URSNYGG!! <3 Min fina, fina, fina, heffaklump!

 

Nu är kontraktet skriver och Matilda kommer att under i alla fall i 6 månader framåt vara delaktig i Mattis liv. Matilda kommer även uppdatera bloggen de dagar hon tagit hand om Matti och småning om kommer hon med en update här på bloggen var hon presenterara sig lite mera för er läsare. :)

 

Idag så var Matti lite stressad när jag tog in honom, jag vet inte riktigt orsaken idag, kanske det är för att våren är på intågande? Jag kände ändå att det är helt onödigt att börja bråka från ryggen med Matti, så jag tog linan med och vi gick till manegen med all utrustning på och så linade jag honom ca 5 min i skritt och trav och hoppade sedan upp och det gick riktigt bra. Varför jag tog en genväg idag var för att jag själv kände mig stressad (tidsmässigt idag) så det vore inge idé att jag hoppar upp då. Men det löste sig fint!

 

Först var Matti aningen spänd i hela kroppen, ville inte alls ge efter och vi fick inte till samma härliga ridkänsla som dagen innan.. Men efter att vi galopperat på lång tygel och riktigt lång o rund i formen och de andra hästarna gått ut så vi var ensamma i manegen DÅ fick vi till det. Han var så mjuk och fin och an lyssnade så underbart på mig igen och bara väntade på följande kommando.

 

I morgon ska jag linlöpa Matti över bommar och på måndag har vi ridlektion, så då ska jag försöka få någon med och ta foto! :) Så länge får ni nöja er med några äldre från i höstas!

 

Jag har haft en sådan lång svacka inom ridningen och bloggtorkan har därför uppstått, men nu minns jag varför jag tyckte så om att blogga förra året, för det var så förbannat rolgit att rida!! Nu är känslan tillbaka!

 

Idag red jag första ordentliga passet sedan Mattis vaccinering och vilket lyckorus!! Förra veckan egoboost till Matti har verkligen gjort sitt! Vilken ridkänsla, vilken häst och vilket ridpass!! JAg red kanske bara 35-40 min eftersom det varit en paus från ordentliga ridpass igen Men redan från början var Matti med på noterna. Han ville fram, han villa samla sig han ville kämpa för mig. Jag fick till sist bara försöka tänka på att sitta rak i ryggen kämpa med mina fötter att få dem så stilla som möjligt och att låta handen vara med och inte hålla emot för mycket, för det var just det jag fick göra idag, hålla emot så inte Matti skulle springa iväg med mig, för han var så på gång idag!

 

Jag gjorde egentligen bara övergångar från skritt till  halt, från skritt till trav och trav till skritt och från trav till galopp och galopp till trav. Red ganska mycket till vänster eftersom det är Mattis svagare varv och DÄR kändes han riktigt fin på slutet! Viss kommer Mattis svaga sidor fram nu när vi samlar på detta sätt och rider till oss ordentligt, men det är bara att kämpa vidare. 

 

Mattis svaga sida är fortfarande att han lätt slänger rumpan in då det blir för tungt, men vi tog korta etapper allt idag igen och massor av klappar och beröm när han gjorde en gång rätt och byggde på därifrån. I sluttraven på lång tygel klappade jag om honom som alltid på båda sidorna av halsen och man kände hur stolt Matti var över sig själv då han ökade glatt traven, öronen spetsade framåt och frustade förnöjt!

 

YES, he is back!! Hoppas det här stannar nu så jag kan glömme dessa månader vi har bakom oss med motivationsbrist och allt elände!

 

 Igår hade jag tänkt jag skulle ha ridit men när jag kom till stallet var det rullians och hoppning på G något jag  hade helt glömt. Nackdelen med 3 skiftesarbete och att jobba helger är att man glömmer ofta ganska lätt vilken dag det är.

 

Men inte hängde vi läpp för det. Jag hade pojkvännen med så vi tog en prommenad istället med Matti och miljötränade honom lite och gick i tunneln under bron. Vilket gick riktigt bra fast det blev ganska skrämmande när det ekade och bilarna körde ovanför. Men när jag är på marken vågar Matti sig igenom det mesta!

 

Men idag blir det ett dressyrpass och jag hoppas på en motiverad häst efter förra veckans egoboosting och ledigheten efter vaccinationen. :)

 

 

Nu är Mattis vila efter vaccinationen över och idag ska vi busa lite på kvällen! Jag måste bara ladda upp en video från då Matti och hans hagkompis Alizone spunkade i hagen och busade kring som några dårar. De är bra söta! De kutade stannade och funderade en stund och sedan igen från 0-100. Knäppjökarna! Härlgit att de leker med varandra nu äntligen!