Alltså jestas vad man har mycket kvar att lära sig om MYCKET!! Idag fick jag lära mig ännu mera om små små detaljer på en sadel som kan inverka på Matti som tycks vara känslig, men man lär så länge man lever!

 

Idag stod det alltså på schemat att åka iväg med Matti i transporten till Vörå för att i samband med Horse-Ess besök där få kollat upp sadeln och anpassat den efter Mattis nuvarande rygg. Den satt fortfarande helt bra, men stoppades om lite här och där för att passa Mattis nu rundare rygg bättre. Så nu ska jag känna och klämma på den en tid och se om det känns bättre.

 

Jag passade också på att rida i manegen där eftersom den har speglar, och tusan i vad jag saknar speglar i manegen, de gör så otroligt mycke när man inte vågar lita på att känslan är rätt. Jag fick ett bättre hum om hur jag skulle rida när jag fick jämföra spegelbilden med känsla och hur det såg ut. Så MERA AKTIVITET i baken kan man kort sammafatta det hela. Men i övrigt kändes Matti bättre idag, så kanske han bara hade en svacka där tidigare och börjar nu bli sig själv igen?

 

Johanna var så otroligt snäll och kom och körde oss och lånade ut sin transport. Jag har så snälla kompisar så det är inte sant!!

 

 

Nu kanske ni förstår vad jag säger när Matti ibland kan vara två helt olika hästar från dag till dag och stud till stund beroende på omständigheterna..

 

Samma bana riden med ca 1 månads mellanrum, i början av mars och i början av april.. Ser ni skillnadena, första videon från mars-tävlingen och andra från april-tävlingen ;)

 

 

 

 

Idag är det dags för tävling igen. Det arrangeras övnignstävling i stallet och vi ska rida Lätt B:0 igen. Eftersom Matti blivit vaccinerad har jag inte hunnit öva banan något. men då jag red den senast vi tävlade så känns det inte som måsten. Då det är på hemma plan också så tar jag det ännu mera som en övning att rida bana.

 

Jag har ju inte ridit något ordentligt pass sedan han blev vaccinerad, eftersom han var på onsdagen ledig, torsdagen promenerade vi för hand 3 km i terräng, och på fredagen red vi i terräng mest skritt och en liten sträcka trav och igår så red jag ca 25 min men även då mest skritt. Så får se hur han känns idag. Tror faktiskt inte jag får bättre procent än senast eftersom jag inte hunnit mjukgöra honom något. MEN jag får öva rida banan, jag måste bara prenta in det i huvudet. De andra som är med i samma klass är så duktiga ryttare så helt ärligt så tror jag det blir en sista placering, MEN jag fokuserar bara på att rida bana idag, procenterna blir vad det blir..
Haha, vem lurar jag, när jag väl ridit banan kommer jag äskert vara missnöjd hur jag än försöker prenta in nu "det är övning, det är övning, det är övning!!"

 

Det roliga med dagen är att Anna Tujulin bedömmer även denna gång, så ska bli ännu roligare att jämföra resultaten från förra till denna då det är samma bana och samma domare! :) Bered er på bildbomb ikväll från tävlingen för lär ladda upp bilder på andra ekipage också! :)

 

Igår var Matti som han brukar från början till slut av ridpasset. Visst var han inte super toppen, men jag tror han var lite slö i musklerna efter dagen innans ridpass. Jag red mycket galopp och tempoväxlingar eftersom han nu kommer att ta det lugnare i några dagar då han blev vaccinerad igår.

Matti är alltid bäst i traven just efter galoppen, och precis så var det igår också. Det var så mycket lättare att sitta ner i traven då han bar upp ryggen bättre efter att vi galopperat, men jag var själv så trött i kroppen igår så jag travade inte mycket utan försökte fokusera på galoppen då vi hade så mycket utrymme att jobba på och Matti bjöd helt bra framåt idag, även om jag fick hjälpa honom lite mera än dagen innan.

 

Efter ridpasset kom veterinären (så man kände sig lite dålig när det var talko på gården o veterinärdax samtidigt), och drogade ner Matti lite innan han började raspa tänderna. Raspningen var riktigt intressant denna gång då jag själv fick känna i Mattis mun och på hans tänder, för först visste jag inte riktigt vad jag skulle känna efter, men sedan när jag igen fick känna på tänderna efter raspningen förstod jag vad jag kännt innan! Som tur var det inte alls stora piggar på tänderna denna gång, och de hade denna gång hållit i skick. Säkerligen då jag nu respat han med 6 månaders mellanrum.

 

Hästarna är så söta när de är så där hängiga. Man tycker så synd om stackarna som knappt orkar stå! Matti orkade inte stå riktigt själv ett tag så han lutade all sin vikt på sitt huvud mot väggen, sötnos! Min reflex när han svajar till är att komma och stöda upp honom, men inte gör jag mycket om Matti på 600kg faller mot mig, då lämnar jag nog under, men man reagerar ju sådär, haha, inte så smart alla gånger!

 

 

Igår trodde jag Matti skulle vara riktigt taggad att arbeta igen efter att haft en vecka i i terräng, men tydligen inte, inte till en början i alla fall, för han var precis så som en gång i höstas då vi tränat på galoppen och han bjöd på galopp och frustade och hade sig som då de går emot en. Jag förstod inte alls vad jag gjorde för fel, så när han varit avslappnad och funkat fint några steg nollställde jag oss med lång tygel

 

Efter en liten andningspaus så tog jag tyglarna igen och skulle galoppera och nu var Matti en helt annan häst, eller snarare den häst han brukar vara. Känslan i galoppen blev dessutom helt super och han lyssnade super bra och jag fick i flera etapper bara sitta där och njuta utan att hjälpa honom så mycket i galoppen. Jag lade till och med några öppnor i galoppen på långsidorna och de fixade Matti galant och några mindre volter tränade vi på och det gick fint!

 

Så hur han kan vara så där två olika typer på ett och samma pass på 45 min förstår jag bara inte! Men jag fick så bra känsla i båda varven i galoppen att jag slutade där och gick och skrittade av honom för hand. Men att vi fick rida i snöblåst kändes inte riktigt roligt!! :(

 

 

I lördags var jag till manegen och red tillsammans med Sophia och hennes snygga häst Hilton. Matti var till en börjat mycket slö för skänkeln under själva ridpasset och inte alls på gång, men efter en stund blev det vart efter som bättre och jag kände att jag kunde arbeta honom bättre igen. Men jag skriver mera om ridpasset i morgon och då kommer en bildbomb från slutet av ridpasset då Sophia var så snäll och fotade då vi red med kameran min! :)

 

 

Först vill jag säga tack för alla era tips och råd både här på bloggen och FB, vad ni är snälla som lägger tanketid på oss nu när jag river i mitt hår av rådlöshet. Nu idag var Matti precis som han brukar igen, harmonisk, mjuk och glad.. Gaah, jag blir knäpp i huvudet! Har det varit tillfälligt hans beteenden nu tidigare eller kändes inte krämporna idag då vi var och promenerade i skogen med Matti först 50 min, och sedan först red en ca 30 min dressyr på stora ridplanen som dessutom är i bättre skick, eller vad det berodde det på att Matti var sig själv igen??

 

Paula var snäll och kände lite på Matti, och hon noterade även hon precis som Lena gjorde för någon månad sedan att Matti reagerade lite i muskulaturen vid baken, så mina försök till stretchning med Matti har inte lyckats så bra med andra ord. Jag pratade och med Juulia också igen för att få mera klarhet i hur han faktiskt betett sig, och det verkar lite från hur hon upplevde saken och hur hon beskrev händelsen som om Matti hade vinden i benen i tisdags både när hon var på ryggen och han sedan fri i linan. Men då jag inte vet?!

 

Det kanske är dumt att säga, för vad vet jag egentligen, men jag är nästan säker på att det inte är någon med skelettet eller senor, men om det är muskulöst så konstaterar ju en veterinär det också, men om det är något annat, något djupare, ser en massör det då? Jag vet inte, jag är inte insatt. Jag vet som inte om jag ska vänta och se ifall detta beteende bara var tillfälligt, eller om jag ska åka och visa upp honom. För att lugna min magkänsla skulle jag ju vilja göra sistnämnda, men det kostar mera än det först nämnda.. USCH, nu igen är jag dålig hästägare när ekonomin ska spela så stor roll!! Men hur som helst, dålig eller inte, här kommer bilderna från 50 min promenaden i skogen!

 

 

Igår valde jag att rida på parkeringen eftersom ridplanerna var så grötiga. Till en början kändes Matti allt annat än trevlig när det kommer till mjukheten) men åter en gång efter skrittpausen lossnade det och han jobbade på fint! Vi utnyttjade också den låga sträckan längs med vägen bort från parkeringen var vi ökade traven och så travade vi upp för backen som tar en till och från stallet så långt som det var grus som underlag, och så skrittade vi ner igen och gjorde om samma sak några gånger.

Det gäller att hitta alternativ träningsmetod när ridplanerna inte tillåter det. Pojkvännen var med första 20 min, men sen börjad hans näsan tydligen rinna så han for iväg.. Så tyvärr finns det inga bilder från då Matti kändes som bäst utan endast från uppvärmningen då jag fick prova olika saker för att få honom mjuk och fin. 

 

Det var ju helt fantastiskt väder och strålande sol. Skulle ha blivit så fina bilder mot skogen, men träffade på Sofia i stallet och hon erbjöd sig komma och fota med sin nya kamera nästa vecka, så vi får hoppas vi hinner ta några fina nya bilder då! :)

 

Idag blev det 1,5 timmes ridpass på min ädla springare, vilket inte var uppskattat av mina klasskamrater eftersom vi skulle göra ett skolarbete ikväll... De första 45 min pratade vi inte alls samma språk. Matti sprang och spände sig, lystrade på allt annat, gick emot skänkeln, bjöd på galopp för det mesta och kändes allmänt som "jag har så mycket energi så jag hinner inte lyssna på dig"..

 

Men efter att jag kanske travat ordentligt i 20 min och försökt mjuka upp honom och få honom att fokusera på mig och inte alla saker runt omkring oss, så fick jag en kortsida var han kändes riktigt ok när jag började tänka på att titta förbi de föremål han kikade lite extra på och lägga fokus på målet och inte föremålet så slutade Matti kika ganska fort (tänk så enkelt!) och jag tog en skrittpaus på lång tygel för jag var nämligen genomsvettig och behövde en vilopaus. Efter att ha återhämtat mig och skrittat en stund tog jag upp traven igen och nu mitt i allt var Matti precis så som han brukar, mjuk i hand och lyssnade på vad jag bad honom om. Det blev riktigt trevligt att sitta där och han lyssnade stundvis riktigt fint framåt när jag bad om det! I slutet av passet tog jag två varv på en ändvolt i galopp som avslutning då han bjudit på galopp så många gånger men jag brytit av, så jag ville det skulle ske på mina villkor och mina hjälper.. Avskrittningen tog vi runt kvarteren ca 20 min.

 

Jag blev lite chockad när vi kom tillbaka till stallet och jag såg vi hållit på i 1 timme och 40 min, men inte uderligt med all den energi han hade, för idag slutade jag först när jag hade en bra känsla, tiden flög bara iväg under allt kämpandes. Nöjd och belåten var gubben min sen i alla fall och framför allt LERIG, eftersom vissa delar av ridplanen visar potential att bli lervälling igen. I morgon lär det blir utrustningsputs om jag hinner, annars får det bli på fredag!

 

Jag har en ny sadelgjord jag ska srkiva om senare här i bloggen också, måste ta nya bilder bara först! Den är helt toppen och värt vartenda euro!

 

 

Inte alla tävlingar som domaren sen hoppar upp på ens häst och rider lite. Igår efter ritten (startade näst sist) så frågade jag om Anna ville hoppa upp och känna lite på Matti och se hur hon tycker han är idag, eftersom hon provred Matti för över 3 år sedan när han ännu var vid förra ägaren och innan jag kommit in bilden.

 

Wow, vilken häst jag har alltså! Där igen bevisas det att man inte får något gratis av den där hästen. Man måste vara duktig för att få honom att arbeta fint eftersom han inte har lätt att göra det av sig själv med ryttare på ryggen. Matti är snäll men tricky på det sättet, och snäll och lättriden är inte alla gånger samma sak. Ja, jag kan slänga vem som helst nästan upp på ryggen, på det sättet är han lätt då han sällan gör några bus, men att få honom i korrekt form och röra sig fint kräven en duktig ryttare, och man måste hjälpa honom så mycket ännu vilket gör det svårt för mig då vi lär oss tillsammans allting just nu..

 

Men alltså kolla in hur grymt SNYGG han var med Anna!! EN DAG, en dag ska jag också rida dressyrprogram med honom och han ska se så där fräsig ut! Skulle ni ha trott det var Matti om jag inte sagt det om jag bara laddat upp fotonen? Anna tyckte han var mjuk och fin framtill och det jag måste jobba med (som vi redan gör) är framåtbjudningen och styrkan i galoppen eftersom han skuttade med bakbenen för att komma undan med Anna då hon krävde mera samling.. Så de vi måste jobba med vet jag redan och det är bara att kämpa vidare när man vet han kan gå så där fint redan nu, bara man som rytare klarar av att hjälpa honom, but I'm getting there :)

 

 

Idag blev det ett kort ridpass, jag tror jag red endast 15-20 min. Varför? Jo för att Matti gick så tusans bra!!

 

I vänster varv som Matti är styvare i, har vi kämpat så mycket tillsammans för att mjuka upp hans sida och få baken att komma bättre under sig. Om den fina känslan berodde att jag red med hackamore idag eller om Matti bara snajat och blivit finally uppmjukad vet jag inte. Att han dessutom lyfte också ett helt SUPER bra lyft till vänster galopp OCH kunde där på det ännu galoppera i en förvänd sluta flera steg var ju helt fantastiskt!! Han har aldrig gjort detta tidigare, så därför bestämde jag att det räckte med 15 min ridning och så hoppade jag av och så lekte vi istället resterande tid.

 

Och som Matti njöt! Han spurtade och sprudlade av glädje. Tyvärr hann vi inte leka allt för länge innan en annan tjej skulle in till ridplanen, men en stund i alla fall fick vi busa på ett hästigt sätt ensamma på stora ridplanen. Men inne i stallet igen fortsatte jag med roligheter och passade på att träna lite konster med honom som kommer på en video senare. Nu först ska jag äta lite innan jag börjar med videon!

 

 

 

 

Ikväll fick vi rida i plusgrader, och jag hade verkligen för mycket kläder på mig, jestas som jag svettades! Matti har fått ha två dagar ledigt från ridning så jag red lite lugnare och mera lösgörande idag för att gymnastisera upp honom och hoppeligen kunna rida mera ordentligt i morgon. Men jag tror Matti motionerat sig själv i hagen, för det har tydligen gått så bra med Matti och Calle i hagen, de har tydligen lekt ordentligt och haft lite race i hagen, så det värmer mitt hjärta att han är glad och lycklig med sin nya hagkompis också!

 

Ridplanens underlag var inte den bästa, men Matti jobbade på så bra han kunde och jag kunde galoppera bra där det var upptrampat och Matti tog emellanåt riktigt fina galoppsteg så jag tog ett ganska kort ridpass då jag ändå inte ville nöta och på när jag kände Matti inte vågade lite helt på det underlaget då han spände sig och inte vågade sträcka på stegen, så genast det kom något litet bra belv det att avsluta övningen.

 

Så det belv ett ca 30 min ridpass och Matti var så duktig. Luddet bakom öronen tror jag verkligen gör sitt, för han var riktigt trevlig när han var uppvärmd och började bära sig mycket bättre i slutet av ridpasset. Han har verkligen gått framåt det senaste året, jaa-a jestas, jag också för den delen och det är jag så glad för. Tänk vad bra tränare och bra träningsmöjligheter kan göra!  Tyvärr kommer det bli en liten paus med ridlektioner nu eftersom jag inte har råd med dem, men hoppeligen blir det inte många veckors paus.

 

 

Idag var det min tur att bli ett år äldre. Idag är det 23 år sedan jag kom till världen. Det roliga är att jämnåriga säger "fy vad jag blir gammal", men jag tycker jag känner mig så liten när jag säger att jag är 23 år..  Så egentligen säger jag helst inte hur ung jag är, haha! 

 

Födelsedagen blev lite annorlunda detta år eftersom pojkvännen var borta och jobbade och familjen är på olika håll, så jag vaknade för första gången upp på min födelsedag av egen väckarklockan och inte av sång eller paket. Men så är det att bli äldre, tydligen. Men när jag varit vaken ca 30 min kom första samtalet och jag fick fina sånger av syste roch pojkvännen och på praktiken fick jag fina tuplaner av de som jobbar där, så det värmde ju hjärtat massor! Tack!! Men bästa med dagen var nog programmet för kvällen då det bar av till solf manegen med Sophia. 

 

Jag blev verkligen så glad när jag fick messet om jag ville hänga på, man är så grymt beroende av andra när man inte äger eget släp, så att inte behöva "tränga" sig på alla gånger känns ganska skönt, för ingen vill ju vara till besvä!! Det måste ha varit en av de roligaste färderna so far till Solf manegen, för skrattmusklerna fick man verkligen tränade på både dit och tillbakavägen, och själva ridningen gick helt okej!

 

Jag red inte alls länge, kanske 35 min? Ville bara köra igenom gångarterna och mjuka upp gubben lite eftersom han inte blivit ordentligt genomriden på kanske 5-7 dagar (minns inte när vi var till manegen senast)? Matti lyssnade helt bra, men jag fick inte honom så mjuk som jag velat, men jag nöjde mig ändå med 35 min för att vara rättvis mot Matti också som inte gjort något mera krävande på flera dagar.

 

Sophia hade skaffat nytt objektiv också till sin kamera så vi fastnade lite på bild i framskrittningen och de första travstegen. :) Tack Soffi för bilderna!!