Igår när jag hade min breakdown fick jag förslag av några att dra ner på min stalltid och ta hjälpmed av någon med Matti. Men jag har hjälp med Matti då jag aboslut inte hinner till stallet eller är bortrest, då hjälper alltid Suvi och Johanna till vilket är otroligt tacksamt, men jag behöver all den tid jag kan få i stallet. För att orka med allt måste jag få komma till stallet och glömma vardagen en stund och bara få vara med det djur jag älskar mest i världen, min bästa vän Matti.

 

Igår när det var en jobbig dag var jag t.ex. två gånger med Matti i terräng på eftermiddagen. Båda gångerna barbacka och ena i enbart grimma. Jag tor faktiskt jag ska börja rida Matti mera med enbart grimma när vi inte ska rida seriöst, för det gick precis lika bra det igår att rida i terräng barbacka i enbart grimma, jag menar varför skulle det inte gå lika bra? Jag tror det här emd att ha kontroll över hästen då det är bett i munnen ligger till stor del enbart i våra huvuden..