Matti uppför sig 90% av alla gånger man hanterar och rider honom, skulle han uppföra sig precis varje gång skulle det ju vara tråkigt och han inte ha den där gnistan och livsglädjen anser jag!
Det roliga är att då vi fotade med Sofia förra veckan så NÖP han mig i fingret, haha. Den lilla busen, han har aldrig naffsat eller liknande förut, bara slickat på handen, men då lade han till ett litet nyp! Sofia lyckades fånga det på bild, haha.
Han är så fantastiskt söt min gosse! Eller hur?
Håriga byxor har jag också ;) hmm, kan det månne komma från då jag satt på hans håriga rygg?
haha, alltså slutar Matti aldrig lösa hår?? Det börjar bli lite jobbigt läge då håret söker sig in genom ridbyxorna och slutar innanför trosorna, det sticks och känns inte alls trevligt, haha!
Löser era hästar också så här mycket hår? På bilderna nedan har jag inte ens ridit så seriöst eller länge och ändå ser det ut som jag skulle ätit lite väl mycket hormoner och fått lite mer behåring, höhö!
Igår var det hoppning som stod på schemat igen. Juulia hoppade andra gången Matti och de hoppade en lång bana. Det var långa galoppsträckor men de klarade sig riktigt bra. Matti testade lite genom att stanna vid ett par sockerbitar, men sen när de kom med mera fart och Juulia var fast men skänkeln hoppade de fint. Hon är så duktig Juulia!!
Matti är på det sättet ganska knepig då han är känsligt och snäll, men ändå lite svår på sitt sätt, man måste verkligen rida varje steg han tar, åker du bara med så kommer det nitar mot hindren när höjderna kommer över 70 cm. Men Juulia korrigerade Matti riktigt bra, så jag är ännu en gång nöjd med deras prestation! Nästa vecka igen, sen så blir det tävling för dem 7.4. SPÄNNANDE!!
Här kommer sista delen av alla underbara foton som Sofia tagit på mig och Matti. Han är så fantastisk, även om han inte alla gånger ville se vaken och på allerten ut. Men jag fick ju bara hjälpa honom på traven som på första bilden - hålla öronen riktade framåt, hehe.
Nu kan jag berätta vad det är som kom för erbjudande för några veckor sedan. I samband med att Vasa Hubertus förnyat sina hemsidor så startade även föreningen en blogg och jag blev tillfrågad om jag var intresserad av att driva bloggen. Jag tackade sjävklart ja och tycker det ska bli super roligt.
Där på bloggen kommer jag försöka uppdatera med bilder från träningar, tävlingar, stallet, och blanda in med olika texter som kan ha att göra med hästar från alla möjliga perspektiv! Jag kommer försöka hålla den bloggen lika aktiv som denna, så det löns att kika in där om ni vill läsa om hästrelaterade grejer. Här på vår blogg kan ni fortsätta läsa om oss, men vill ni läsa om de andra tjejerna i stallet och om deras hästar eller se andra hästar och information ska ni kika in där flera gånger i veckan! :)
Så kika in där på bloggen och ge önskemål på vad du vill läsa om så att också den bloggen blir så bra den bara kan blir! :)
Jag kommer ju att åka bort över påsk som jag berättat tidigare, så Suvi kommer att ta hand om Matti. Känns så bra att veta någon som hon tar hand om min guldklimp när jag är borta!
Här kommer veckans träningsschema. Matti kommer att ha vilodagar, men det får Suvi själv bestämma vilken dag hon väljer att ge honom ledigt eftersom hon är där i stallet och ser hur pigg han ser ut och vet vad hon kommer att göra med honom de dagar jag är borta! :)
Välkommen till Vasa Hubertus träningstävling i hoppning samt Power cupens klubbkval söndagen den 7.4 kl.11.00.
Klass 1: LC:1 2000, öppen för Hubertus medlemmar som deltar i Power cupen Klass 2: 70cm bed. A00, öppen för alla Klass 3: 80/(85cm) bed. 367.1, öppen för alla (I Power cupen hoppar små ponnyer 80cm och stora ponnyer 85cm) Klass 4: 90cm eller högre bed. 367.1, öppen för alla (I Power cupen hoppar stora hästar 90cm)
Bestämmelser: - Anmälningar skickas per e-post till milla.routamaa(at)hotmail.com senast 4.4. Uppge ditt namn, hästens/ponnyns namn, klubb, vilka klasser du deltar i samt om du deltar i Power cupens klubbkval (Information om Power cupen finns att läsa på SRL:s nätsidor) - Ryttaren måste vara medlem i FRF-förening - Vaccinationsintyg skall uppvisas i kansli - Startavgifter 5 € för VH:s medlemmar, 10 € för övriga - Köldgräns -15 °c
OBS! Anmälning i efterhand tillåten i hoppklasserna, men startavgiften är då för VH-medlemmar 10€ och övriga 15€.
Välkommen att tävla eller titta på, njuta av stämningen och godsakerna från kantinen.
Jag förespråkar verkligen inte att rida utan hjälm, eftersom man vet aldrig vad som kan hända då man hanterar djur. Hästen kan vara hu snäll som helst, men yttre faktorer kan påverka som du inte rår på. Hästen kan snubbla och gå omkull, den kan bli skrämd för något och du inte hänger medi svängen den gör osv.
Men till dessa bilder som dessutom mestadels var stillastående tyckte jag det skulle bli finare bilder om jag inte hade hjälmen på eftersom det var mjuk snö att skurra ner i ifall jag kände jag höll på att falla av, vilket jag inte var nära på att göra. Annars använder jag mig ALLTID av hjälm, undantag för sådana här fotograferingar. Matti skötte sig exemplariskt!
Den här sista bilden älskar jag, den visar på något sätt hur kul jag och Matti alltid har tillsammans <3
Igår gick tiden igen så förbaskat snabbt i stallet, jag förstår inte hur tiden bara flyger iväg där. Dessutom hade jag glömt att lägga på mig klocka på armen så hade noll koll på tiden!
Jag började med att ta gummiborsten med och promenera iväg till hagen var jag stod i alla fall 30 min och bortstade Matti. Robin stackaren blev lite avundsjuk ibland och kom för att jaga bort Matti för att få lite uppmärksamhet, men annars så stod Matti stilla och bara njöt av vårsolen och borstningen.
I ridningen så fokuserade jag för en gångs skull mest på galoppen. Jag har fortfarande svårt att rida ihop honom så Matti vill bli lite väl lång i galoppen. Men vi gjorde mycket volter, större som mindre, några steg öppna på volterna och tempoväxlingar i galoppen. Jag får ännu jobba arslet av mig för att hålla galoppen rullande och försöka få honom rund i formen, men vetja det kommer så småning om. I galoppen var han stundvis riktigt lätt på hand, STUNDVIS.
Efter galoppträningen så avslutade jag lite i terräng med killen min. Så där lunkade vi på i skogen och Matti tyckte säkert lika som jag att det var mycket roligare att avsluta i terräng än att skritta varv efter varv i manegen eller på ridplanen! :)
Fick ett nyfiket välkomnande av båda hästarn, fast här på bilden syns bara Matti
Se nu bara ur han njuter. Så här stod han i 30 min då jag borstade. Gullungen!
Avskrittning i skogen
Red för första gången med musik i öronen, det var ganska bra grej, tror jag ska köra på det oftare! :)
Tillbaka vid stallet efter lite avskrittning i terräng. Matti = tröttilainen
Sofia skickade precis bilder från idag. Alltså jag vill inte låta dryg, men har jag inte bara för fin häst. Alltså jag blir så varm i kroppen när jag ser bilderna, jag tycker så mycket om min lilla skrutt.
Har inte Sofia lyckats fånga fina bilder! Hon är så fantastiskt duktig och go tjej!! Kika in hennes blogg vetja här!
Sofia hade dessutom skrivit så fint om dagen på hennes blogg så jag var tvungen att ta en printscreen på hennes text här nedan. Ni kan ju bara ana hur glad jag blev när hon själv skrivit följande om dagen! Tack snälla du för de fina orden!!!
Alltså det har varit helt ljuvlig väder och perfekt att fota lite vinter/tidig vår bilder.Sofia var ut till stallet och tog flera helt super fina bilder på Matti och mig, så jag väntar med spänning att få dem.
Matti skötte sig exemplariskt, eller njaa, han skulle väl kunnat se mera vaken ut, mesta dels var öronen allt annat än riktade framåt och han stod typ och sov, haha!
Idag kommer duktiga Sofia och fotar Matti till stallet. Det ska bli spännande att se om Matti strikes the finest pose he got, eller om han bara ser lite små slö ut som vanligt ;)
Stay tuned så får ni se! Det är nämligen nya bilder till headern som är i åtanke!
Jag är riktigt nöjd med gårdagen! Varför det var tyst här igår är eftersom jag kom in genom dörren från stallet igår 22:45, hehe. Det är farligt hur snabbt tiden går där i stallet.
Well, J hoppade Matti för första gången igår då.. Jag tror jag var nervösast eftersom jag inte hade en aning om hur det skulle gå, men det gick super bra! Matti visade upp sitt bästa sida, nja, kanske lite lat var han, men J kommer ju hitta allt fler knappar på honom nu de här gångerna hon rider honom innan sin tävling, så det blir nog inga problem!
Vad jag blev gladast över var att hon klappade om och berömde Matti mycket, så Matti såg så otroligt nöjd ut hela tiden, och som jag många gånger poängterat, DET är viktigast för mig! Se bara på bilderna här nedan, Matti var så nöjd och J red honom så snällt, precis så som jag vill ha det. Jag var så stolt över båda. <3
Idag kom en trevlig överraskning genom brevinkastet, det var ett brev från ratsastusliitto, och där inne i brevet fanns mitt medlemskort för 2013. Så nu har jag grönt ljus till att tävla på regionalnivå hela 2013.. Bara att invänta Mattis gröna ljus nu då också så är vi redo för lite tävlingar!
SPÄNNANDE!! Nästa helg åker jag iväg till Sverige så då ska jag in via några hästbutiker och pröva tävlingskavajer och se om de är förmånligare där. Jag vågar nämligen inte i år köpa någon svindyr då detta år är lite av ett pilot år då vi får se hur mycket jag och Matti hinner tävla och vill tävla! :)
Så om det finns några svenska läsare på denna blogg,har ni kolla på hästbutikerna i Örebro? Jag vet hööks, men finns andra som är värt ett besök?
Fick ett erbjudande för någon vecka sedan som jag inte kunde tacka nej till, ska bli riktigt roligt!! :) Egentligen vet jag inte många detaljer men jag ska få mera denna vecka.
Jag kan ge en ledtråd om att det handlar om hästar och bloggande.. ;)
Det verkar som om mitt förra inlägg tolkats lite fel av vissa av er, så låt mig förklara mig bättre! Suvi är den enda som får rida Matti regelbundet, eftersom jag ser hur mycket båda tycker om varandra och hur bra de samspelar, och jag behöver hennes hjälp att motionera Matti nu när det är fruktansvärt mycket i skolan!! Så det var och är inte frågan om en till medryttare nu i detta fall gällande hoppningen. Utan synkar både häst o ryttare med varandra nu på torsdag så ser jag detta bara som en win-win sitation, eftersom Matti får hoppa mera som han tycker om, och tjejen får sin tävlingslicens och ger hoppeligen Matti ännu mera självfötroende eftersom hon själv tycker om att hoppa och inte tvekar som mig.
Så kanske jag upplevs för snäll som lånar ut min häst så där, men jag känner mig snarare självisk eftersom jag ser det som vinst för vår del att någon som tycker om att hoppa kommer att hoppa Matti några gånger så han får mera självfötroende och börjar tycker det är så otroligt roligt, eftersom jag är så osäker och rädd när det kommer höjd på hindret bromsar jag Matti och gör honom osäker i det långa loppet har jag på känn.
Som sagt, Mattis bästa är alltid i bakhuvudet i alla beslut jag gör gällande honom! Dessutom då jag har en liten "dröm" om att en dag kunna ha terapiridning i någon form med honom så gör ju denna deal bara ännu bättre, eftersom jag vill ge Matti fler positiva upplevelser med OLIKA sorters ryttare. För jag vill att han ska våga lita på andra ryttare och människor och inte enbart mig, så på detta sätt ger jag honom möjligheten att få tillit och känner sig trygg med olika ryttare på olika nivåer, eftersom denna tjej som ska hoppa Matti rider snällt precis som Suvi. Därför anser jag att det bästa sättet att träna honom att bli lugn i olika situationer är med olika sorters ryttare på ryggen och på marken. Men hittills har jag varit ganska så noga med vem som får rida honom flera gånger i rad, eftersom jag känner Matti så bra, så ser jag genast när det är någon han inte tycker om, så då slänger jag inte upp den ryttaren igen eftersom Matti ännu idag är ganska känslig, och det krävs av ryttaren att rida på en mjukt och schyst sätt för att han ska vara så behaglig och härlig som han är. Jag vill bara ge honom positiva upplevelser med olika ryttare på ryggen för att han ska kunna bygga upp säkerheten i sig själv och att i framtiden kunna gå som terapihäst.
Shit, det är ganska kul att se tillbaka på dessa två år jag haft Matti hur stor förändring han gjort.. Han blir bara stabilare och stabilare i psyket, och det är så roligt då flera stycken i nya stallet berömt honom för sitt lugna och stabila lynne, och jag har fått höra av andra tränare att de ser hur Matti litar på mig. Varje gång någon berömmer Matti tänkter jag på vad jag fick höra när jag var och provred honom första gången, "han är schitzo!", "han kan få fnatt!", "han är inte direkt trafik eller terrängsäker", "han är ingen lätt häst", "jag skulle inte vilja rida honom!" osv.. Kärlek, förståelse och tillit tycks vara ett vinnande koncept. Jag har lagt MYCKET tid på att hantera Matti från marken, att han ska följa mig av egen vilja och inte p.g.a att jag håller fast honom, att han ska flytta sig utan att jag nödvändigtvis rör vid honom. Jag lägger ännu idag också mycket tid på att borsta honom och umgås. En vanlig dag i stallet så består största delen av skötsel, ridningen kanske tar kanske 30-40% av tiden bara, återstående 60-70% är enbart hantering av Matti och mys för att stärka bandet mellan oss. Jag gör små saker som att ha honom lös i stallgången (ibland också utan grimma) när jag borstar honom, för att han ska lyssna på mig och att han ska känna sig trygg, säker och lära sig man ska stå stilla även om man inte är fast i någon kedja. Så även om det kommer plötsliga ljud och han kanske blir skraj och jag ser han blir lite osäker för en stund så går han aldrig iväg, han höjer huvudet och funderar vad det är, men han litar på mig och hålls vid mig eftersom jag är hans trygghet. Men vi övar fortfarande på att han ska känna samma trygghet när jag är på ryggen, för ibland om vi möter "farliga" saker som pulkkor och skidare så kan han bli osäker och han känner inte lika starkt som då jag är på marken att jag är ledaren och tryggheten.
Ute och promenerar utan grimma i Helsingby
Så allt som sades om Matti för 2 år sedan får de nog äta upp idag. Visst kan Matti hoppa till och busa, han fyller ändå bara 8 år nu i maj! Men allt bus är inom rimliga gränser och ALLTID på ett schyst sätt. Det finns inget ont i den hästen, han gör ingen illa med flit! När han blivit rädd på riktigt och jag kännt hans pulserande puls vid skänkeln och hela hans kropp fyllts med adrenalin så han ska kunna fly så hålls han ändå i handen, han litar på mig, t.o.m. då han kände lukten av älg och antagligen hörde dem i skogen då vi var ensamma i terräng så stack han inte. Visst trippade han eftersom han var rädd på riktigt och han visade tydlige att han var rädd, men han stack inte och lyssnade på mina 1000 halvhalter. Han har ett hjärta av guld, men är forfarande känslig för olika intryck och behöver en trygg, snälla och lugn ryttare/ledare för att själv bli det. Så jag vet det är en lång väg till att få honom redo mentalt för terapiridning, och kanse han aldrig blir redo, men drömmar ska man få ha. Matti har varit en sådan terapi för mig, och det är många tårar som fallit i hans man och många "kramar" man fått av honom som gjort att allt känns lite lättare. Jag skulle aldrig ha kommit så snabbt tillbaka upp på fötter igen efter utrbändheten och början på depression om det inte vore för Matti, han räddade mig kan jag lätt uttrycka det som. I Mattis sällskap har jag aldrig mått dåligt, allt annat kan rasera, men så länge jag har Matti och har möjligheten att åka ut till honom klarar jag det mesta. DÄRFÖR vill jag dela med mig av honom till andra som behöver honom för att börja må bättre! Matti ser verkligen människan och genom sina snälla hundögon tröstar han, eller bara genom hans närvaro ger en det stöd ingen annan kunnat eller kan ge.. Det är något speciellt med denna häst som inte kan beskrivas utan måste upplevas!
Denna vecka har jag inte gjort något träningsschema åt Matti, eftersom jag tänkte låta Matti ha en lite lugnare vecka.
På torsdag är enda dagen denna vecka som Matti har inplanerat program, då ska han hoppas. Jag lovade en tjej i stallet som ska ta sin regionallicens att hon fick låna Matti att kvala med, eftersom hon inte äger någon egen häst. Vi har nämligen i stallet en övningshopptävlingen 7.4 så hon ska låna honom till hopptävlingen om allt går bra nu på torsdag så hon får sin kvalning ur världen och kan få sin licens. Jag hade först också tänkt delta i den övnignstävlingen med Matti, men jag tror jag behöver träna upp mitt självförtroende först innan jag deltar i någon tävling, eftersom mitt hoppsjälvöftroende fick sig en törn nu senast.. Så jag känner om det synkar mellan tjejen och Matti, varför ska då inte Matti få hoppa med någon som tycker det är roligt då jag är så osäker?! Varför bestraffa Matti lixom.
Så på torsdag får vi se då om hon gillar Matti och om Matti gillar henne då Helena håller lektion. Matti kan ju vara ganska känslig men vissa ryttare och visar direkt om han gillar en ryttare eller inte (gillar han inte ryttarens sätt att rida ser han spöken över allt och är lite allmänt knäpp och skuttig av sig), och det har jag också sagt till om, och att jag vill se att det fungerar mellan häst och ryttare innan jag ger mitt fulla godkännande att låna ut Matti. Mattis välbefinnande kommer alltid först för mig.
Tycker du att du ändra i din hästhållning sedan du böt stall?? Trivs du bra fortfarande då du varit där lite längre, fast det kanske du inte vill svara på?? Matti är så söt, kan du inte filma mera från då du rider.
ANNU SVARAR:
Min häst hållning skulle jag nu inte säga har ändrat så drastiskt, jag täckar varken Matti mer eller mindre än tidigare, visst har Matti skymtast i fleece-täcke här på bloggen, men det täcket har jag bara på kanske en till en och en halv timme för att Matti ska torka efter ridpasset innan jag åker hem. Matti står oftast naken-fis. Sen så rider jag som tidigare, bara att jag har bättre tränignsmöjligheter nu så har inte behövt pausa p.g.a. isbana till ridplan som jag förstått de flesta stall utan manege har haft de seanste veckorna.
Jo, nu kom jag på en sak jag ändrat med!! Jag tar bättre hand om min utrustning. Tränset tvättar jag nästan varje gång jag ridit. Inte så noga att jag tar loss alla delar, utan det är ihopsatt då jag putsar och fettar ner det. Sadeln tvättar jag 1 gång i månaden ungefär. Men detta har jag börjat med eftersom det finns för första tillgängligt till varmt vatten, och sedan så är det varmt i stallet så man har inte sådan brådis hem efter att man ridit p.g.a. kylan!
Sen så kanske jag träffar Matti mera nu än förr, eftersom han är så nära kan det vara 2 gånger per dag jag myser och borsta honom, ex. om jag ridit på förmiddagen och vill han ska få gå längre ute i hagen, ja då hoppar jag enkelt på cykeln och hämtar in honom på kvällen sen, och dit har bara kanske 1 timme farit av dagen + att jag fått motion då jag cyklat. Matti har dessutom börjat lystra mycket bättre på min röst. Genast jag säger "Matti" när jag kommer gåendes längs stallgången lystrar han genast och höjder huvudet och tittar mot mig, det gör han inte till andra i stallet. <3
I stallet stortrivs jag, men det trodde jag texterna här på bloggen hade avspeglat sig. Som jag tidigare skrivit, alla är super schysta och peppande i stallet. Jag menar det är 24 hästar i stallet (hjälp är det så många, det känns inte så!!) och då blir vi säkert närmare 30 kvinnor på ett och samma ställe och jag har inte ännu hört någon prata skit om någon, eller haft fräsiga eller elaka kommentarer om någon eller någon annans häst. DET mina kära läsare är ovanligt tycker jag! Kvinnor kan vara så jäkla dryga och elaka bakom ryggen på folk!!
Jag får ju filmer då någon annan filmat, så allt hänger på att hitta någon kameraman. Kameran är i princip alltid med i stallet, men sällan någon som kan filma då jag rider. Men ska försöka bli bättre på det om det önskas!
Sista bilden på oss då vi var stationerade i Helsingby
Snart kommer det lite nya bilder hit till bloggen. Snälla Sofia ska fota lite bilder på Matti så hoppeligen till nästa vecka kommer det vara en ny mera up to date design här! :) Vi hade egentligen planerat det till idag, men tyvärr hinner jag inte så vi fick skjuta fram det..
Tror jag måste frisera Mattis hovskägg och vanliga skägg lite tills då vi ska fota! :)
Visst, Matti är ändå ung så ibland kan han vara lite mera på tårna i terräng, men oftast är han helt underbar och super säker terränghäst. Därför kan jag konsentrera mig på helt andra saker då jag rider honom. Som ex. att göra den fantastiska film, hehe
Det känns så underligt att inte behöva åka ut till stallet idag! Det är nämligen Suvis dag att ha Matti idag. Jag vet han har det bra med Suvi, hon var och kikade på tisdagen då vi hoppade och jag såg genast att Matti kände igen henne, för han spetsade öronen och kikade mot hennes håll då han gick på lång tygel.
Tänk så underbart för Matti att ha två stycken han tycker om och som i sin tur tycker massvis om honom! Tänk om alla hästar hade sådan tur att få så mycke kärlek!
Men i morgon får jag åka ut till honom igen!! Nu måste jag fortsätta med skolarbete.. BLÄ!!
Det har varit en helt fantastisk fredag! Solen har strålat ikapp med mitt humör och jag har fått ta allting i egen takt och inte stressat ett dugg, som jag annars tycker jag bara gör!
Dagen började med väckning kl 08:00 för att sen efter en stund bege mig på cykeln mot stallet och rid ut i terräng med Linn & Robin. Fast färden till stallet tänkte sluta dåligt, en barnklass var ute och gick, och ena ungens pulkka hamnade rakt ut framför mig då jag kom cyklande så jag körde över den och i samma stund föll jag då jag tappade balansen, men det gick bra, både för pulkkan och mig som tur!
Terrängrundan var helt underbar, perfekt väder, inte för kallt inte för varmt! Vi red dessutom en annan väg idag var vi kunde galoppera och trava hur bra som helst! Jag fick konstatera att det finns visst terräng här omkring, bara man vet vartåt man ska rida. Matti var så avslappnad idag så jag kunde trava o galoppera på lite längre tygel precis som i Helsingby. Ibland rider jag i terräng på ganska lång tygel i alla gångarter för att Matti själv ska hitta sin balans och inte ta för mycket stöd av tygeln, men också för att jag inte ska ta för mycket stöd av tygeln utan hitta min balans och rida mera med sätet även om vi är i terräng.
Där var vi galopperade var det var lite djupare snö, så Mattis boots tappade sin effekt en aning ;)
Haha, sen efter terrängrundan hjälpte jag Ansu lite i stallet så vi skulle hinna lägga oss ner en stund i höet och prata. Även om min fina vän har sin häst och jobbar i samma stall var jag har Matti är det allt för sällan vi ses eftersom hon är dagtid, så man måste ta vara på tillfällena, haha! Så där låg vi i varsin hö-hög och skrattade o pratade en stund. Diskussions-ämnena kanske spårade ur lite ibland, men det var så skönt att bara få vara där, inga måsten, bara glädje och kärlek!
Så var också Tepa motionerad. Idag gick det ungerfär som igår, kanske lite bättre, men tror han var lite trött i musklerna när det var 3e dagen irad, så jag tog det lite lugnare med honom idag och red ute på stora ridplanen i den underbara kvällsolen.
Efter att jag ridit Tepa tog jag in Matti och Robin från hagen, men inte kunde jag bara lämna Matti i boxen, han kunde ju blir ledsen då jag bara spenderat tid med Tepa under kvällen (fast jag ridit Matti på morgonen och myst då), så jag tog med honom till ryktspiltan och stod där och borstade om honom och myste säkert 1 h.
(bilden tog jag i morse när jag lagt ut Matti i hagen)
Jag har börjat ha honom helt lös där i gången nu, alltså utan grimma och allt för att han ska lyssna på mitt kroppsspråk, och jag får in lite mera HH i vårt liv vid Hubbe. För samma frihet som vid Helsingby finns helt klart inte vid Hubbe, men vi gör så gott vi kan för att träna på vårt samspel och öka förtroendet för varandra! I tisdags var det tydligen lite häftigt att jag kunde gå och hämta vattenmattan med Matti och släpa den till kortsidan, men sådant tar jag förgivet Matti inte reagerar på, vi tränade ju i somras med presenningen, minns ni (video)? Sen så tycker jag så om då jag börjat se hur han litar på mig, och nu har han börjat lyssna så bra på mig så ibland behöver jag inte ens röra vid honom så flyttar han på sig. Jag älskar så min häst!
Lilla pricki-korven min som FORTFARANDe löser hår, inte lika mycket som tur, men ändå mest i stallet, hehe
Då hade jag klarat av Mattis träning för dagen. kl. 9 satt jag nämligen på hästyrggen idag och red dressyrlektion för Lena Lahti. Mycket givande ännu idag, som alla andra gånger.
Vi hade som prio 1 idag att få ordentlig aktivitet i bakbenen på Matti, men jag har svårt att få riktigt till det alla gånger. I höger varv till min stora förvåning gick det lättare idag, medan vänstervarvet kändes som en plåga. Matti bet ihop i vänster sida och ville inte alls bli lika lätt på hand eller mjuk i sidorna som han var i högervarvet. Efter några olika försök med övningar fick Lena hoppa upp för att känna på honom för att kunna vägleda mig på korrekt sätt. Såklart gick Matti så mycket bättre med Lena på ryggen, men hon fick i alla fall känna på honom och vi gjorde om planen för ridlektionen och allt gick mycket bättre när jag hoppade upp igen. Jag tycker det är så roligt att se Lena rida Matti då hon får honom att röra sig så snyggt!
Eftersom Lena red Matti för kanske 1 månad sedan sist en liten stund, så blev jag så glad när hon sade att det var som natt och dag från den gången till hur han var att rida idag och att jag gjort ett bra arbete. Att höra de orden av en ryttare man ser upp till är så otroligt hjärtevärmande när man verkligen gör sitt bästa. Visst känner jag själv att Matti blivit mycket lättare på hand och rör sig bättre, men man känner inte kanske så drastisk förändring då man rider sin häst varje dag.
Ikväll ska jag rida Tepa igen, tänkte jag tog en paus här emellan så jag verkligen orkar rida honom fullt ut ikväll också. Jag ska prova ett av mina bett till hoom och se om han är lugnare i munnen ifall han blir irriterad om bettet rör på sig för mycket (för han är verkligen super känslig med munnen på ett knepigt sätt). :) Fast jag är hur trött som helst så tycker jag det är så fantastiskt roligt att rida två hästar per dag, man lär sig så mycket!
Idag har jag varit igång riktigt ordentligt, så jag är riktigt mör i kroppen. Först blev det ett hårt pass på gymmet var jag tränade armarna, sen cyklade jag till stallet (som gjorde att jag kände hur sjuka låren var efter gårdagens ben-träning på gymmet) och sedan red jag Tepa och hade Matti att springa lös all extra energi på ridplan.
Jag red Ansus häst Tepa idag igen eftersom stackars Ansu fortfarande är sjuk. Idag gick ridningen och kommunikationen mycket bättre mellan mig och Tepa, han blev i princip mjuk med det samma jag hoppat upp och var helt trevlig att rida. Det är så nyttigt att rida andra hästar ibland,för på Tepa är det så fruktansvärt viktigt att man är stark i bålen när han börja sträta emot, eftersom om du ger efter så fortsätter han, men om du bara håller handen kvar och sätet (utan att börja dra i munnen) så ger han sig snabbt och märker det är behagligare att samarbeta, eftersom det är han själv som orsakar det obekväma då han drar huvudet högt upp och långt ifrån handen. Jag skall rida honom ännu i morgon, så då ska jag fokusera på sidvärtes då mjukheten var så mycket bättre idag.
Här nere kommer en kort snutt från då jag red honom idag. Små knyckar får han då jag tappar stadigheten och han börjar sträta emot. Han är ganska så känslig på det sättet, för man får inte göra något extra med handen för då slänger han upp huvudet och svankar med hel ryggen ordentligt. Så bra träning för mig då han visar på sekunden när man gjort fel som ryttare! :)
Tepa kändes rätt stor då han är över 1,70 i mankhöjd (tror jag), i jämförelse med lilla Matti på 1,62
Ganska så super dålig övergång där i slutet, haha, men i morgon ska jag träna på dem med utan att han strätar emot genast. Tar en stund innan man hittar Tepa-knapparna när man är så inkörd på Matti-knapparna
Matti fick springa lös idag, först på ridplanen, men då han blev lite väl vild gick vi till manegen eftersom jag var rädd han skulle hoppa över staketet, hehe. Lillbusen min! Det blev ingen terräng idag eftersom Linn fick jobba i stallet då Ansu var sjuk, så därför fick han springa lös och vi hade lite kort horsemanship så han fick nolla hjärnan lite! :)
Igår kväll var jag nära att dimppa in i hindret x-antal gånger när höjderna blev 90cm - 1m på oxrarna. Jag och Matti är inte redo för de höjderna ännu riktigt kan vi konstatera. Men nu fick vi i alla fall pröva på de höjderna i alla fall. Enstaka hinder klarar han ju som är över 1 meter, men när de höjderna kommer i linjer och det krävs att man måste rida alla galoppsteg rätt så blir det för svårt för oss, men som tur föll jag inte av, och inte in i hindret och skadade mig (det är jag lite rädd för ännu när det blir höjd på hindret)
Annars gick hoppningen bra, vi började först med ca 40-50 cm hinder och höjde sedan vart efter tills hindrena låg som högst på ca 95 cm-1 m. Jag hade så roligt åt Matti när jag fick till sist börja hålla tillbaka honom när vi hoppade vattenmatta och räcke på 70-80 cm, han blev så i det så det började gå hårt! ;) Men sen när det höjdes från 80cm uppåt och efter Mattis andra nitning, så då måste jag erkänna att det var första gången på länge som jag kände mig lite rädd när jag red, för jag ville inte falla in i hindret, och alla minnen från då man skadat sig när man fallit av i hoppningen gjorde sig påminda. Som tur hade Matti ändå helt snälla tvärnitar, så när jag hamnade framför sadeln eller var nära att falla av stod han någolunda stilla så jag kunde kravla mig tillbak i sadeln. Men mitt självförtroende om att jag övervunnit min hopprädsla fick sig verkligen en törn.
Men i det stora hela känns det ändå helt okej, efter de 4 nitarna säkte vi hindrena till 80-90 cm och Matti hoppade lätt över dem igen och jag kände mig lite bättre till mods. Men när lektionen var över kände jag ändå tårarna trycka sig på, jag började inte gråta, nej, men jag kände mig så frustrerad på mig själv! Men efter ett långt pepp-talk med Tina kändes allt nog bättre, jag måste sänka mina krav på mig själv bara!
I videon har jag slängt om klippen lite, och jag har inte tagit med alla vägringar eftesom jag skulle få sämre självfötroende vid hoppningen om jag endast visade dem då det blev större hinder. Man ska ju ändå fokusera på det positiva i ridningen, eller hur? :)
Är det bara jag, eller tycker ni också att Matti ser lite ut som han skulle ha sagt "förlåt mamma men det gick bara inte" på snuttarna då han precis vägrat? <3
Alltså NU är jag trött! Var och tränade hårt på gymmet idag, men började må riktigt illa efter det så var rädd jag skulle ha fått magsjukan då flera jag känner har det just nu, men som tur redde det upp sig efter någon timme då jag vilat och tagit Gefilus.
Så jag styrde kosan mot stallet och på schemat idag stod det motionering av 2 hästar. Yepp, Ansu var sjuk så jag skulle motionera hennes häst Tepa. Det gick över förväntan. Först var han lite motstridig och försökte dra huvudet högt upp och mot handen, men efter att jag bara höll handen stadigt fast på stället och försökte ha så stadig sits som möjligt gav han snabbt efter och blev super kiva att rida. Hon har nog en bra häst! I morgon ska jag rida Tepa igen och det ska bli riktigt roligt efter att ha hittat ganska många knappar idag redan!
Motionering av egen häst blev mera händelserik då vi hade hopplektion och hoppade högre hinder. Så när nivån blev för svår både med uppgift kopplat till höjden (90-100cm) på hindrena började Matti tvärnita och jag var påväg att flyga in i hindret några gånger... Men jag skriver mer om det och visar film i morgon, nu är jag så trött så ska gå och sova på en gång. Har lovat hjälpa till att mocka i stallet i morgon då Ansu är sjuk (hon är stallmästare vid Hubbe), så behöver nog all sömn jag kan för att orka med det nu när man mockar så sällan o sen ska rida 2 hästar + hinna gymma.
Enskilda hinder har Matti inga problem att hoppa höga, men linjer och nu när vi inte varit igång så länge blev det för mycket för min älskling. 70-80 cm är vår höjd nu ett tag
Tycker det är kul att se hur man utvecklas. Här är vår första tävling på första videon och vår andra tävling (den som var i söndags) på andra videon. Ser ni också utvecklingen vi gjort TROTS skadorna vi fått tampas med??
Det krånglar med att lägga upp olika videon här, kommer bara senaste uppladdade så ni hamnar att klicka på youtube-länken istället :S
Jag fick lite fler bilder från tävlingen i uppvärmningen och tävlingsmomentet. Tack Sofia för bilderna!!!
HAHAHA kolla in minen min!! Jag dör av skratt, jag ser ut som någon annan gammal dam som tycker det luktar bajs!
Älskar sista bilden. Jag var så nöjd med Matti och han var minst lika nöjd själv. Älskade heppan min <3
Idag betalades annars tävlingslicensen så nu ser jag fram emot alla tävlingar vi ska få delta i nu i sommar. Mina mål med tävlingssäsongen är inte att få de bästa resultaten utan att få rutin och få vara med och se hur både jag och Matti reagerar.
Nåja, nu kan jag skriva lite om vår tävlingsinsats. I det stora hela är jag mycket nöjd eftersom det var vår andra tävling och jag är fortfarande så grön med detta tävlande, så prio ett är fortfarande att komma ihåg banan, så jag glömde att rida igenom varje steg i programmet många gånger!
Vi fick då alltså 60,4 % och jag klarade målet som var att komma över 60 %, alltså vi landade på en 6e plats av 16 deltagande och de 4 bästa fick rosett. Vi fick fem stycken 7or så det är super, men jag gjorde en hel del missar i programmet som jag skulle ha kunnat göra bättre, det var helt enkelt nervositeten som tog över.
I uppvärmningen var Matti rätt nervös av sig när vi kom in i manegen, så alla människor och domarbordet var ganska skrämmande, speciellt domarbordet, det tog ett tag innan han klarade av att gå förbi i alla gångarter utan att hoppa till sidan, så som tur klarade vi av att rida genom dressyrprogrammet utan några skutt framför domarbordet! Det trista var bara att Matti kändes pigg och fin i uppvärmningen och lyssnade bra på skänkeln framåt, men när vi skulle rida programmet dog motorn en aning och hela Matti kändes trög..
Jag red vägarna i programmet ganska dåligt. Bågarna in mot mitten från långsidan red jag inte fullt ut till rätta bokstäver så där drogs poäng av. Sen var jag inte alls bra på att förbereda inför övergångar och halter vilket domaren poängterade med sina poäng. Bäst poäng fick vi av skritten och traven (7or i båda). Galoppen drog ner poäng vilket jag visste på förhand eftersom det är hans sämsta gångart och vi har mycket arbete att göra där när han inte ännu orkar bära sig i den och den inte riktigt rullar på fint.
Men lite surt är det att nästan alla 5or vi fick är mina missar, inget som Matti gjort fel eller busade med, men så är det. Jag behöver mera träning så jag lär mig att rida ett program och faktiskt rida det och inte bara styra från punkt till punkt. Jag är ändå helt super nöjd med dagen och den har varit lärorik. Jag inväntar min regiionallicens så ska vi nog boka in några tävlingar i sommar! :) Tack Sophia för att du agerade lite assistent till mig med kläderna o och filtar!
Nåja nu är jag hemkommen från stallet, det har varit en lång dag. Jag åkte ut till stallet runt 8 i morse och kom precis kommit hem till föräldrarna för traditionell söndagsbastu.
Jag är riktigt nöjd med dagen. Jag och Matti red oss till 60,4%, och mitt mål var att komma över 60 %. Men jag kommer att skriva om ritten och de olika delarna i ritten samtidigt som jag slänger in videon på ritten också, så ni får vänta lite med den biten. I morgon kommer det inlägget upp, nu vill jag bara pusta ut och känna mig duktig! :)
Men nu kommer lite bilder som min fina vän Sara knäppte på oss från idag. Jag blev så glad när jag såg Sara och min pojkvän hade kommit och kikat på då jag red, då lugnades mina nerver ganska mycket!! Tack älskade ni!
Tidididididiii, fanken jag är nervös, har knappt fått en blund inatt. Så nu håller jag på att försöka få i mig frukost, men bara tanken av hur mycket folk det kommer att vara på plats gör mig illamående!! OMG, inte alls prestationsångest!!! Men jag måste träna på detta för att lugna ner nervena.
Håll tummar och tår nu alla läsare!! Någon gång mellan kl 10:40-11:10 startar jag och Matti... NERVÖST!! Jag har ännu inte bestämt mig vad vi ska ha på oss, igår tog jag i alla fall vita schabraken och vita benlindor, men vad jag ska ha på mig är en ett stort frågetecken ännu.. Man måste ju inte ha tävlingskläder när det är övningstävling, men på ett sätt skulle jag vilja ha mina oanvända vita ridbyxor, men uppfattas man snobbig då?? Gaah, NERVÖST!!!
Igår övade jag programmet en sista gång snabbt så att Matti fick röra på sig lite. Jag red i kanske 20 min, men jag inbillade mig hela tiden att han haltade i skritten, så jag vet inte om skritten blev feltaktig och det var därför det kändes som han haltade (kändes vanligt och gick rent i traven o galoppen), de andra tejejrna i manegen tyckte inte han haltade, så jag har väl blivit hypokondriker!! Haha, prövade annars att fläta manen igår på Matti, men det blev inte så fint, kan får troligtvis ha manen fri i morn. ;)
Bättra än förra året i alla fall, men jag måste nog öva lite mer innan man våga tävla i mina knoppar
Jaa-a, den här tekniken vill inte riktigt fungera för mig idag, Jag har försökt i flera timmar få upp det här videoklippet utan resultat, och nu frågar jag mig varför jag kämpat med det, då det ändå inte vår bästa ritt.. Men hur som helst, här är ett litet videoklipp från då jag övade dressyrprogrammet igår. Snällaste Linn filmade!
Jag ser själv att jag inte är stadig i min sits eller med skänkeln, men som försvar har jag att jag varit för lat att träna på att sitta ner i traven (heh), typ första gången sedan jag började rida med sadel, hehe. Så var snälla med era kommentarer :)
Vi är verkligen inte tillbaka ännu, men vi är iaf påväg åt rätt håll med vår ridning. Vecka för vecka förbättras vi i kommunikationen.
Som ni noterat hrä på bloggen är Matti ganska hårig, så han får gå nakenfis när det är fint väder. Så vet man inte vem Matti är, då ska man kika i hagen eller i stallet, den häst som är en nakenfis är min häst! ;)
Nu har startlistan kommit upp också inför söndag. Hur sjuttsingen kan man vara så här nervös??? Hur kommer jag vara i på söndag när jag flera dagar gått och mått lite illa, haha! Antar det tar ett tag innan man blir varm i stövlarna nu när tävlandet är lite nytt, igen.. ;)
Det är många duktiga ekipage med i min klass så en placering har jag redan uteslutit, men jag tänker gå in för att träna rida ett program och försöka komma ihåg det, och såklart öva att få Matti lyhörd riktigt ordentligt också när det gäller!
Okej, nå för vissa tycks det ju göra det (jag är inte bitter, hehe), men för oss som vänder på varje cent så tänkte jag tipsa om en super skön fleecetröja. Jag köpte 2 stycken för 14 euro från H&M, en rosa och en svart. vi får ju se hur länge de håller, men eftersom man blir lortig i stallet vill jag inte till vardags lägga ut stora summor på kläderna, då vågar jag inte borsta min lortiga häst till sist.
Jag har helt ok med undertröjar (pikeér osv) men inte riktigt någon tröja att ha ovanpå när det är lite kallare (som det är nu). Tröjor från hästbutiker tycker jag kostar så mycket, så jag har börjat kika på pikeér och tröjor från vanliga butiker eftersom ridkläder ligger på modet lite hela tiden nu från och till.
Så denna fleece tröja hittade jag på H&M-rean för 7 euro. Känner mig fräsh i den, och det blev perfekt varmt i den, frös inte trots att jag blev svettig.
Nåja då har man ridit sista träningen innan söndagens tävling! Jag vet att det är en träningstävling, men saken jag är nervös ändå, och det känns precis som en riktig tävling!!
Dagens dressyrlektion gick se så där, jag fick inte riktigt samma fantastiska känsla som senast, så det känns ju lagom kul nu när vi ska visa upp oss för mega publik (yepp, det blev tydligen ännu fler än jag skrev som ska delta). Det lilla jag kikade i spegeln på mig och Matti när vi red förbi så såg nog mycket bättre ut än tidigare, och stundvis BAR Matti faktiskt sig själv när jag gam lös tygel för några sekunder. Visst orkar Matti inte bära sig helt ärligt många steg, men 4 steg på raken är stort framsteg för oss!! YES!!
I morgon ska jag rida igenom programmet och se hur det fungerar, det är ju lite mindre utrymme att rida på 20 x 40 eller vad nu måtten är (?), än i stora manegen man nu sprungit runt i.
Jo jag måste bara skriva innan jag avslutar, Matti gulle vännen klarade inte av att hålla sig, så när jag skrittade av honom längs med parkeringen mot skogen så stannade han och kissade fleeeeera liter. Så det kan ju hända om han var kissnödig hela ridpasset, att det var orsaken varför jag inte kände han var framför skänkeln. Men nöjd är jag ändå i stora hela med lektionen, det är bara trist att dessa 60 min känns bara kortare och kortare efter varje lektion för Lena Lahti!
Haha, minns ni då jag övade på knoppar på Matti förra året INNAN jag tunnade ur manen, det såg ju för jävligt ut!! Som tur så erbjöd sig Sophia lära mig lite om knoppning, hon om någon borde ju kunna det där, så kanske vi har en sak på söndag vi inte behöver skämmas över, hehe!! Man ser ju riktigt hur stacks Matti skäms på bilden!!
Jag har för ett tag sedan tagit bort det gamla luddet på Mattis mexikanska nosgrimma/pullartränset, men inte fått tummen ur för att lägga på det nya luddet då jag inte haft limm i hemma eller i stallet, så jag tog med tränset hem till föräldrarna och klippte till luddet och limmade på, så nu får Matti en "ny" fräsh nogrimma igen till det andra tränset! :) Och luddet kostade bara 2 euro och tränset ser nytt ut!
Alltså jag trodde det skulle vara en mysig liten hemma tävling nu på söndag, men icke, lätt B som jag startar i är vi 18 startande, i Lätt A var de 20 och i klass tre var det är valfritt program var de 9!! Så en placering e väl inget att räkna med för vår del ännu, haha. Men det har ajg inte räknat med heller, jag menar det är lite på 1,5 månade som vi har varit igång på riktigt så!!
Som tur fick Lena Lahti en avbokning så hon ska hålla lektion till mig idag (så därför hoppade jag igår istället för idag) så hon får hjälpa mig lite med de svåraste delarna för oss i programmet (högergaloppen, skritt direkt från galopp).
Så vi får se hur det går på söndag, idag kan jag äntligen börja läsa på programmet, och i morgon är det regionallicens skolning. JÄIKS!
Senast vi tävlade (5.5.2012) så var inte många med i vår klassen,kanske 7(?) och då kom vi på en 2a placering, med 0,5 poäng från 1a placeringen, jag är inte bitter!! ;)
Nej det är inte alla dagar klockan visar 22:20 när man kommer hem från stallet. Ikväll blev det hoppning på schemat, och vi hoppade ganska sent idag för att de andra ryttarna skulle hinna rida dressyr innan.
Idag fick jag sällskap av Tina och Lillon, och det var riktigt kiva. Det är bra det finns så många hoppintresserade i stallet som gärna ger lite tips till en, för det här med hoppning är jag nog så dålig på, men kul har vi!
Idag var Matti mera sig själv igen och blev till och med lite ivrig ett tag så jag fick hålla in honom mot hindret, mysgubben min!
Vi hade först lagt upp bommar i en solfjäder, men fler bommar än jag tidigare ridit så det blev mycket att tänka på för min del, och därför kom vi så förbaskat många gånger fel, men efter att fått lite tips och råd av coach Tina gick det bättre allt eftersom, så jag är nöjd. För det är ju just samlingen i galoppen som jag och Matti har problem med.
Sen avlutade vi med lite studshinder, och nu fyra studs direkt istället för bomm som vi hade i söndags. Detta gillade Matti, han var så duktig! Det var riktigt kiva! Jo sen provade jag en ny hoppsadel, först en som var lite för liten för mig och häst och sedan en annan. Inte satt den perfekt men bättre än den jag har nu.
Haha, dessutom så klädde vi oss i rosa kvällen till ära då bara Tina och Lillon såg oss.. Vi har ju blivit lite retade för vår rosa outfit, så jag har inte vågat visa den vid Hubbe ännu, haha!
21:50 hoppade vi ner från hästryggen efter ca 50 min bommtärning och lite studshoppning.
"Det löser sig, sa han som satt och sket i badkaret ".. Höhö, nämen allt löste sig med tävlingen så vi kommer att tävla nu på söndag!! JÄIKS!! Jag som hade lite ställt in mig på att tävlingen inte skulle bli av för vår del, och nu ska jag delta.. NERVÖST x1000 fast det är en träningstävling!!
Men det var inte det jag skulle skriva om. Igår var jag ut till Matti och jag stod bara o myste och borstade honom i nästan en timme, ni kan ju tänka er hur Matti njöt, han höll nästan på att somna. Jag hade dessutom fått låna en super borste/hårborttagare av Maria i stallet så det kom MYCKET hårt bort igår. Haha, det var en annan tjej i stallet som frågade mig när hon såg golvet var Matti stått, om jag klippt min häst? Hehe, näe, bara borstat bort lite vinterpäls.
Sen gick jag till manegen och longerade Matti med gummibanden inspända (även de lånade av Maria, hehe TACK!). Eftersom det är sällan jag longerar med något inspänt så spände jag inte så hårt, så Matti var inte allt för rund, men rundare i formen än då jag inte har haft något inspänt. Matti lyssnade bra, även om det var andra i manegen och red samtidigt.
Det slår som aldrig fel heller med Mattis "nöden har ingen lag"-tänk. Varenda jäkla gång jag borstar honom i stallgången bajsar han 1-2 ggr.. Så där super mysigt om man just precis håller på att lägga på benlindor eller skydd, men igår hann jag ta bort handen i alla fall så den inte blev brun.
Undrar när Matti slutar lösa hår? Tror jag borstat flitigt honom nu i 1,5-2 veckor? Snart blir han väl helt naken i denna fart, jag menar detta är vanlig mängd hår då jag borstar VARJE DAG!
Finns det några duktiga fotografer bland er läsare som skulle vilja komma och knäppa några nya bilder på Matti till en ny header till denna blogg? Den börjar bli lite gammal känns det som (fast jag nog tycker om den massor). :) Sara har alltid fotat typ alla mina bilder jag använder mig av till designen här på bloggen, men nu kommer hon vara bortrest, och jag känner jag vill ha förändring NUUUU!! hehe
Här under är några headers jag haft genom dessa 2,5 år jag bloggat om Matti. Vilken är er favorit?
Känner mig verkligen lite små dum just nu! Det ser lite ut som att det inte blir någon tävling för mig och Matti i helgen... Allt strandar nämligen på att man måste visa upp sitt vaccinationsintyg..
Alltså Matti är vaccinerad i slutet av april 2012, och allt är i skick med den biten. Men det blev lite hux flux eftersom jag kom till stallet en dag och veterinären var där och skulle vaccinerade ett par andra hästar i stallet, så jag frågade om han kunde ta Matti på samma gång vilket självklart gick. Men jag hade inte passet med mig eftersom jag inte varit medveten om vaccineringen av de andra hästarna.. Och sen tänkte jag inte längre på namnunderskriften, hästen var ju vaccinerad så frid och fröjd ett år trodde ju jag som första gången behövde tänka på något sådant här.
Men nu när vi ska tävla så kom jag på att jag måste ju ha den där underskriften av veterinären att han vaccinerat Matti för att vi ska få delta på söndag. Så igår när jag var hemma hos föräldrarna och skulle kika med passet fick jag veta det är fortfarande fanns vid Hippos, eftersom bytet av ägare tagit liiiite längre att få bytt där p.g.a. lite föresenat pappersarbete som skickats lite fram och tillbaka, men där igen får jag bara skylla mig själv när jag inte gjorde den biten själv ute överlämnade det till föräldrarna att skicka in.
Så passet var alla vaccinationer står är vid Hipposkontor och hoppeligen får jag tillbaka det denna vecka så jag snabbt får åka via veterinären så han kan skriva på att han vaccinerat Matti i april 2012. För vaccinationen är ju i skick, inte föresenad eller något sådant, det landar på en fjutting underskrift känns det som... Så jag lär mig nu bara av detta hur viktigt det är ha den där tusans underskriften av veterinären och inte lämna det till en annan gång. Jag har ju inte tävlat seriöst tidigare så jag hade inte en tanke på underksriften före NU!! Men NU vet jag och det ska fixas denna vecka.. men lite bittert känns de ju, och lite korkad känner man sig allt! Men det lär ju inte hända igen i alla fall, hehe!
På vå första tävling behövde vi inte visa upp något vaccinatiosnintyg, så därför har inte tanken slagit mig tidigare om att det kanske vore dags att skaffa underskriften!
Det är så mysigt, visst sparar jag tid att ha hästen närmare, men det känns så mysigt att kunna åka ut när som helst bara för att man har vägarna förbi!
Ikväll åkte jag via stallet påvägen till föräldrarnas eftersom jag skulle ta in Matti och hagkompisen Robin, men Robins medryttare hade precis tagit in dem när jag lade foten in i stallet, så jag fick mötas av en nöjd Matti inne i boxen istället för i hagen.
I stallet är det nämligen på det sättet ställt att om man inte har möjlighet att ta in sin häst själv så kommer de in kl 14, 15-tiden (då har de varit ute 6h) av stallmästaren, men jag och Robins ägare försöker få våra scheman att gå ihop så att killarna våra ska få vara ute så länge som möjligt. Jag trodde det skulle kännas jobbigt att åka ut flera gånger per dag vissa dagar (om man ridit på morgonen vill säga), men eftersom det är krypavstånd till stallet känns det så mysigt att få komma flera gånger till stallet, fast i pyjamas, och mysa och säga godnatt till ens älskling!
Jag hade aldrig trott jag skulle trivas så här bra i nya stallet. Människorna är så goa där, jag måste bara få poängtera det igen! Fast terrängen suger, fast det visste jag ju när jag böt stall, så det är bara att göra det bästa av saken.
Tittut! Jag tror faktiskt Matti charmat en och annan i stallet också med sin nallepäls och puppy-eyes!
Idag stod lite skimmel-hoppning på schemat, för det råkade sig att vi alla tre, jag, Nina och Sophia, hade vita springare idag när vi hoppade.
Vi hade gymnastiska övningar till hästarna, en solfjäder med bommar som vi kom både i trav och galopp, en kombination med två bommar och sedan studs-bommar som sedan lyftes till hinder.
Matti var lite hetare av sig idag och pigg som en mört så han busade lite och blev "rädd" ibland, men när man gav en uppgift åt honom glömde han ju bort det. Till vänster gick övningarna bättre än till höger, så vi hoppade lite fler gånger i höger varv.
Tack Nina för tipsen, och tack både Nina och Sophia för sällskapet, det var riktigt roligt!! Bra start på söndagen!
Idag är första gången på evigheter som jag inte åkt ut till stallet och inte kommer åka ut till stallet. Suvi tar nämligen hand om Matti idag eftersom att jag måste läsa på en mega stor tent, men det känns lite underligt att inte behöva åka ut. Jag tror det rör sig om max 5-7 dagar som jag INTE åkt ut till stallet sedan november!!
Men jag vet ju att Matti är i trygga händer, och att Suvi och Matti funkar super bra ihop, men bara det där att ja inte behöver helst planera in ett stallbesök känns underligt!
Jag måste ha världens snällaste häst. Idag hade jag min syster med till stallet och hennes 10 månader gamla bebis, och lille Sixten tjöt av glädje blandat med viftande armar av glädje när han såg Matti. Han vifta mot Mattis huvud och Matti bara tuggade lungt på sitt hö och snusade på lilla Sixten. Min syster kunde slänga upp Sixten på ryggen utan att Matti helst blinkade, han stod snällt helt stilla och brydde sig inte i att Sixten klappade av förtjusning på Mattis rygg och tjöt till av glädje ibland.
Nu har han gjort mig igen som en stolt hönsmamma eller vad man nu brukar säga!
Lite komiskt, att alla era gissningr var rätt, fast det jag tänkte på när jag laddade upp bilden var hans nya nosgrimma som Malin gissade rätt på. Men ni andra hade också rätt, Matti har precis som ni gissat tappat sina fläsk-kilon, och han har blvit lite mörkare (även om han är svettig på bilden så han ser han mörkare ut än han är på riktigt). Tunnare än detta vill jag inte att han blir, så från detta stadie ska vi träna upp hans mag och ryggmuskler bättre. Kanske till sommaren är han i bra skick igen??
Denna blogg handlar om oss, den 9-åriga (2005 född) ESH valacken Maestro III, "Matti", och mig finlandsvenska 23-åriga tjejen Annu. Stallet vi befinner oss i är det tränings och tävlings aktiva stallet Vasa Hubertus var vi hoppas komma igång efter skadorna som hela hösten 2012 kretsade runt.. Här skriver vi om våra mål, drömmar, misslyckanden, ja allt från himmel till jord.
Vi började vår resa i början av juni 2011 då jag började rida och ta hand om honom, och ett år senare 6 augusti 2012 stod jag som den nya ägaren och världens lyckligaste tjej!
Vi strävar inte efter att nå eliten, men någon tävling nu som då lär vi nog dyka upp i. Vi både hoppar, rider dressyr och hittar på en hel del bus tillsammans, vår strävan är att ha så roligt man bara kan ha tillsammans.
Följ med oss på vår resa i med och motgångar här på bloggen..