Nu vet jag inte om du menar inom hästvärlden eller "vanliga" världen eller både och? Så jag tar både och. Jag har många som inspirerar mig, men listan skulle bli så lång, så här kommer top 4

 

 

Egentligen av en ren slump. Vår härliga tränare Lena Lahti rider också för Nan Ekblom, och hon berättade för mig i höstas att det fanns en plats ledig i Nans tränignsgrupp, och om jag var intresserad vore de bra för mig och Matti att ta den platsen eftersom Nan  kanske skulle komma på någon bra övning till Mattis galopp som Lena inte kom på. Så bara av att Lena sade så steg hon något enormt i mina ögon. Det finns så många tränare som har principen "mitt sätt är det enda rätta", så det att Lena sade så, gjorde att jag började tycka ännu mera om henne, eftersom hon är så fruktansvärt mån om sina elever. Lena har hjälpt oss så mycket fysiskt och mentalt att jag har inte ord nog att tacka henne för allt hon hjälpt mig och Matti med! Hon peppar alltid mig gällande allt. En helt fantastisk människa med ett stort hjärta! Så att jag trivts så bra som jag gjort med Nan har ju varit en stor bonus. Tänk nu har jag två super duper bra tränare!

 

 

 

Inget stall är perfekt det vet vi alla. Men här är några plus och minus jag märkt under detta år vid Vasa Hubertus

 

+ Varmt stall. Fördel då man har klippt häst, och själv är frusen av sig, hehe

+ Regelbundna tider för hästarna gällande utfodring. Hästarna är lugnare när de har rutiner, och det har jag märkt väldigt bra på Matti, han är så lugn och sansad och inte rädd att bli utan mat för han vet kl 7, 11, 15, 20 får han hö och mat.
+ Toppen kvalitet på hö och foder!!

+ Bra personal som bryr sig om hästarna och dess välmående och hanterar dem väl. Jag behöver aldrig vara rädd för Mattis hälsa. Händer något vet jag att jag bli uppringd och de tar hand om honom tills jag är där.

+ Manege (eller snart är den uppe igen). No other words needed. RIDHUS!! <3

+ Helt fantastiskt härliga människor som har sina hästar där. Som jag många gånger skrivit, jag har fått så fina vänner som jag annars aldrig skulle ha träffat!

+ Möjlighet att ha sina hästar ensamma eller med kompisar i större hagar. Alla tänker inte som mig och jag tycker det är fint att det då finns möjlighet att både ha i små hagar och större hagar och låta hästarna gå ensam eller i flock.

+ Två stora ridplaner, både en dressyr och en hoppning.¨
+ Bra tränignsmöjligheter med regelbundna träningar och tävlingar inom dressyr och hoppning

+ Nära avstånd mellan stall och mitt hem. Ynka 3 km, det känns så fantastiskt skönt!

+ Bra och stora boxar. Enda minuset med boxen är att de inte kan titta ut, endast genom galler, men så är det ju oftast också.

+ Toaletter inomhus, hehe (alltid varit på stall med utedass eller ingen toalett alls, så på vintern har det varit lite jobbigt att gå o kissa)

 

 

- Dåligt med utrymme för ens saker. Jag kan inte ha annat än säsongstäcken hemma och det finns bara plats för sadel och träns och två små skåp vart ryktlpdan + hjälm + förstahjälpenlådan ryms. Så benskydd, schabraker, benlindor, grimmor, handdukar, reflexer osv. så jag har varit tvungen att ha i mitt flyttbara skåp på hjul som p.g.a. utrymmesbrist fått byta plats x-antal gånger. Men bara jag får ha mitt skåp vid stallet klarar jag mig, och det har jag ju fått ha so far. :)

- Att man måste ha sin häst uppbunden i boxen om dörren är öppen. Visst jag har noterat att nästan ingen följer det här, men varför jag har det på minuslistan (även jag förstår grundtanken i reglen), så är för att det strider mot mina principer gällande mina försök att uppnå så naturlig hästhållning som möjligt. Har man en häst som biter, rymmer ut boxen osv. då är det en annan femma, skulle Matti vara sådan skulle jag ha honom uppbunden. Matti är snäll mot andra hästar och jag kan hantera honom hur bra som helst då han är lös, därför väljer jag att inte ha honom fastbunden i boxen. Han har dessutom alltid haft möjligheten att se sig omkring och titta ut ur boxen på tidigare ställen så genast man öppnar boxdörren kommer han fram och vill titta ut. Det är inget fängelse boxen, så att använda sunt förnuft kommer man långt med utan att behöva ha fastbunden hästen i boxen.

- Ibland finns det lite för många viljor (jag är inräknad), men så blir det ALLTID när det är ett stall med många kvinnor, så egentligen är det väl inget minus för Vasa Hubertus i sig det här heller, utan ett konstaterande sådär allmänt. Men många gånger kan många viljor leda till något bättre då konversationer kommer igång!!

- Alla besparingar. Jag blir så trött på att vart man än går idag hör man att det är besparingar hit och dit  och allt kostar. Alla vet vi att det kostar. Så det här är väl inte egentligen heller specifikt något fel mer Hubertus stallet,  utan allmänt, det sparas på alla ställen. Men såklart är det tufft och smakar trä då man ändå betalar mycke i hyra och så ska det sparas in på så mycke av vad man tidigare fått eller borde få för pengarna.. Alla drabbas av lågkonjukturen, även Vasa Hubertus drabbas så därför hamnar det här på minuslistan.

 

 

Här kommer några härliga bilder från vår tid vid Vasa Hubertus. Det är så mycket mera positivt än negativt att säga om det stallet, så jag känner inte alls något behov av att flytta. Matti trivs och jag trivs. Som sagtinget stall är perfekt och passar det inte är det bara att byta, men än så länge passar Vasa Hubertus oss super bra och jag stannar mer än gärna!