Det finns inget som ger så mycket sinnesro än att pussa på denna fina hästs mule. Igår blev det två vändor till stallet. På kvällen blev det en extra runda då jag bara bubblade av irritation när jag kom till stallet, men efter att få kramat om och pussat på min älskade häst kändes det för stunde s å mycket bättre!

 

Han är så fantastisk denna häst jag har, så klok, så snäll, så go, så perfekt på alla sätt och vis! Just nu har jag ynka 3 km till Matti, vilket är underlättande då det är så enkelt att bege sig till stallet och pussa på denna gubbe när man behöver en ny energikick! Att krama om hans stora fina huvud, pussa på den mjuka mulen och se in i de kloka ögonen gör så bra för ens själ. Man blir hel, lugn och harmonisk. Ett pirr som då man är nykär uppstår varje gång jag kramar om denna fina häst. 

 

Jag har skrivit det tusen gånger, men hästar och djur i allmänhet är så underskattade. Dessa fantastiska djur bidrar med så mycket för det psykiska välmåendet. När vi drog igång med bygget var jag rädd om jag skulle bli utrbänd igen då jag jobbar 100%, har häst som ska skötas om, är med i styrelsen vid stallet, ska bygga hus och hinna vara där största delen av tiden samtidigt som övriga saker inte skulle få lida.

 

Men jag insåg fort att det inte skulle funka och jag måste dra ner på något. Jag fick som sagt ta det tunga valet att dela med mig av Matti i ett år. Matilda har visat sig var helt fantastisk och Matti är precis lika go som han burkar och hans kondis och muskler falerar inte. Jag är så stolt över att jag inte känner oro längre när Matilda har Matti. De passar så bra ihop. Jag vill fortfarande ha rapporter hur det gått, men jag känner mig lugn även de dagar det itne är jag som är i stlalet. Jag har även blvit tvungen att vara mindre aktiv i stallets styrelse/förening och låta andra sköta delar av mina ansvarsområde. Jobbet kan man inte ändra något på, pengar måste rulla in så där är man mesta tiden av tiden.. Jag har varit på bygget så mycket jag kunnat och det har funkar helt okej!

 

Nu får jag turen att ha Matti för mig själv i helgen då Matilda är bortrest, och jag kommer att njuta för fulla muggar, andas in hans doft och krama och pussa sönder hans mule! För när man känner krafterna börjar ta slut laddas batterierna på i detta djurs närvaro. Det är mäktigt!! Det känns så härligt då min pojkvän ser att jag är nere eller vet att något gjort mig upprörd, då säger han "Åk ut till Matti nu så du blir på bättre humör". Han känner mig, accepterar mig och förstår mig. Jag är lyckligt lottad att ha en sådan förstående och fantastisk pojkvän i mitt liv och helt fatnastiska kloka o härliga djur!