Shit vad det var svårt att hålla sig borta från stallet.. Det gick inte. Visst frös jag fortfarande i stallet och nu också, men jag hade sådan klump i magen och visste inte vad det berodde på, så när pojkvännen sade jag skulle fara till stallet och titta till Matti gjorde jag det och vips var klumpen borta från magen.
Jag tittade på en stund då Johanna red. Matti var inte allt för taggade, men stundvis blev han riktigt snygg och Johanna red honom bra!! Det var bra för mig att se någon annan rida honom nu igen, man tänker mera då nästa gång hur man själv ska göra.
Nu är jag annars anmäld till söndagens tävlingar, så hoppas fler anmäler sig så de blir av.Tina pepp-talka mig igen lite gällande tävlingar i stallet, så jag måste väl bara lära mig att sluta tänka så sjuttons negativt.. Jag kommer jestas inte ens på mig själv att jag gör de, utan först när andra säger åt mig. Så nu ska vi rocka lätt C på söndag, haha!!
Några dåliga telefonbilder blev det i alla fall från då Johanna red min lilla "ponny"! Han ser ut som en ponny bredvid alla andra stora dressyr och hopphästar i det där stallet, det är riktigt komiskt. Jennie som tränar oss i hoppning retas alltid med att han är en ponny, förr blev jag sur på henne då hon sa så, nu har jag börjat inse det själv, haha!
Senaste tävlingen för oss i dressyr blev ett fiasko, så jag såg att de ska arrangeras en klubbtävling i dressyr i Solf, så jag har i princip bestämt mig att delta där, hoppas bara de blir av bara jag httar transport och chaffis/hjälpreda.
Det skulle vara en lätt C klass, där är alla moment i programmet är sådant vi måste förbättra ytterligare. Ordentliga vägar, ordentliga fattningar till galopp, från halt till trav, ökad trav, ryggningar och sitta fint i övningstraven. Det är ju egentligen mera som en övningstävling, så det skulle passa oss så otroligt bra då mina nerver alltid vill komma ivägen när det blir regionala tävlingar!
Här nedan är inbjudan. Kom med vetja, helt ypperligt tillfälle om man vill träna och inte vågat tävla i år på regionalnivå, inte haft tävlingslicens i år, eller om det inte gått så bra i sommar på tävlingsbanorna som för mig och Matti!
DRESSYRTÄVLINGAR 6.10
Välkommen till Korsholms Sportryttares klubbtävling i dressyr 6.10.2013
KLASSER:
1.Lätt C:2 2000, öppen för ekipage som inte placerat sig på regional nivå
2. Lätt B:0 2009, KLUBBMÄSTERSKAP, öppen för föreningens ponny- och juniorryttare
3. Lätt A:1 2009, öppen för alla.
- Anmälningar tas emot fram tills 3.10.2013 kl:21.00 och de ska sändas per e-post till [email protected] ( nämn ekipage, förening och klass/klasser)
- Startavgifter: 15€ för icke medlem och 10€ för Korsholms Sportryttares ekipage
- Som domare fungerar Elina Haapamäki.
- Giltigt vaccinationsintyg skall visas upp i kansliet.
- Tävlingarna hålls i Solf manege / uteplan beroende på väder, uppvärmning på uteplan eller gruppvis i manegen beroende på väder.
- Förfrågningar: kontakta Sophia Backlund per e-post [email protected]
Jag var ju på Spa till Nådendal i helgen med min pojkvän för att slappna av, men tydligen slappnade jag av lite för mycket då jag igår började fysa något helt otroligt och bli snorgi, så jag fick klä på mig stickasockor, tjock tröja och byxor för att sedan krypa ner under täcket och bli värmd av pojkvännen medan vi kikade film. Hela natten har jag frysit och på morgonen lika så, men utöver det hade jag också fått stegring, så jag bestämde ganska fort att lämna hemma och försöka få mig frisk eftersom jag två dagar framöver har obligatoriska föreläsningar i skolan..
Men utöver skolan är det ju inte som hästägare bara så där att vara sjuk, vem ska motionera Matti och ta hand om honom idag ? Som tur har jag ju fantastiska Johanna som rider Matti precis sådär som jag vill han ska bli rider, snällt och fint, så jag skickade och frågade henne i morse om hon kunde rida min gudlklimp. Så idag blir Matti riden av Johanna, så det ska bli roligt att höra hur hon tycker han är nu, det är ju ändå ett bra tag sedan hon senast red Matti. Beroende på hur jag mår ikväll kan det hända jag åker ut sen liten stund till stallet och kikar på då de rider, men som sagt, vi ser hur jag mår till kvällen!
Här är senast då Johanna red Matti. Det måste ha varit i början av juni?
Har fått till min besvikelse konstaterat att regntäcket jag köpte för snart 2 år sedan läcker igenom och inte alls så vattentätt att Matti kan stå ute långa dagar utan att bli blöt, så det var bara att bita i det sura äpplet och beställa hem ett nytt regntäcke.
De andra täckena jag har är med foder i och eftersom de är lite väl tjocka för detta höstväder så behöver jag ett vattentätt regntäcke åt Matti så han klarar sig utan att bli blöt och kall då jag ändå vill han ska kunna gå ute så länge som möjligt om dagarna, men p.g.a. täcket har han fått komma in redan kl 15 de dagar då det regnat konstant.
Jag kulle vilja köpa ett Buccas elle Amigo täcke eftersom alla pratar så gott om dem och att de är kvalitetstäcken, men de pengarna finns inte nu så det fick bli ett vanligt "kring-100 euros" täcke, så får vi hoppas nu då att det är bättre än det förra jag köpte.. SUCK!!
Som tur är Robin snäll av sig och delar gärna med sig av sina täcken till Matti, så när det är riktigt blött har jag ett utan halsdel att låna i alla fall!! Tack snälla Robin och Linn
Jag vet jag är lite knasig med Matti och många höjer säkert på ögonbrynen eller suckar när de ser hur jag beter mig, med all rätt ibland.Iförrgår då jag kom till stallet och går mot Mattis box ser jag att boxen är stängd, men jag ser inget hästhuvud sticka upp vid kanten där gallret börjar. Eftersom jag inte sett Matti ligga i boxen tidigare han jag tänka om han kanske inte var intagen, så förstå min förvånan då jag ser Matti LIGGA i boxen. Så min reaktion blev att snabbt springa o lägga på lamporna i stallet och försöka hinna ta ett foto.Men Matti tyckte bara att jag var fånig och börja stiga upp då när jag tog fram telefonen.Linn berättade också att hon sett honom ligga i hagen. Betyder detta kanske att han slappnar av fullt ut och känner sig trygg? <3
Läste precis vad Heidi själv skrev om photoshooten i onsdags, och det var så snälla ord så jag blev riktigt rörd! Läs hennes inlägg och upplevels om hennes dröm-fotografering här,eller klicka på bilden (inlägget är skrivet på finska)..
Sen vill jag tacka alla ni andra som skrivit så snälla ord om bilderna, ni är så snälla, och det är så roligt att ni också gillar bilderna lika mycket som mig. Av bilden nedan ska jag göra en stor tavla och lägga upp på väggen i lägenheten. :) Vet ni annars varifån man får bäst kvalitet och förmånligast i canvas-format??
Idag morgon var det tömkörningskurs på schemat vårt. I vanlig ordning var det duktiga Leila som kom och höll kursen för oss på Vasa Hubertus. Jag var först ut av oss, och det märktes verkligen att jag inte tömkört på över 6 månader (p.g.a. stressfrakturen i foten).
Matti gick bra och gjorde bra ifrån sig då Leila tömkörde honom, men genast jag började tömköra fungerade det inte riktigt lika bra. Men träning ger färdighet. Det är så mycket svårare än det ser ut, men jag ska försöka öva mera till nästa gång på sådana grundsaker som korrekt styrning! Man får ju nästan skämmas över hur det gick för mig, haha!!
Tyvärr måste jag väl säga att foten värker som tusan nu efter kursen, eftersom det var så mjukt underlag p.g.a. allt regn som kommit här i Vasa, så det var inte alls bra för min fraktur i foten att promenera där i den mjuka sanden och vattenpölarna, men det kunde jag inte ha vetat före kursen. Hoppeligen torkar ridplanen upp mera så jag kan på egenhand öva utan att få så här ont i foten.
Tack snälla Leila för att du kom ut till Vasa igen och höll kurs!! :)
Ikväll fick jag och Matti sällskap av Johanna och Pasa i terräng. Som plan var att rida lite längre o släppa fram hästarna i galopp, och så blev det också. Son bonus blev det att vi utforskade ny terräng och i ich med det hittade vi en ny galopprunda.
Ännu en gång fick jag konstatera att det finns nog terräng om man bara vågar söka och såklart vet vartåt man ska rida. Det bkev ordentligt galopperat idag och både Matto och Pasa taggade till i galoppen så det gick hårt och bromsen var lute rostig på hemvägen på Pasa och Matti.
Det var en så härlig terrängrunda, men man var lite öm i baken när man hoppade ner på marken då vi väl var tillbaka vid stallet, vi hade ändå varit och ridit i över 1,5 h.
Visst ser vi ut att ha haft det ganska mysigt på vår terrängrunda? :)
Vad tycker ni om nya designen?? Lite höstigare kanske, och definitivt mörkare än jag brukar ha. Men Gillade så bilden så kunde inte låta bli att göra den till en header. :)
Nåja nu får ni höra lite om gårdagens fotografering! Igår var det då en fotografering som stod på schemat. Som fotograf var det som jag tidigare skrivit Heidi Järvi och hennes team. Heidi hade fixat så lyxigt att jag bara fick åka till en frisör som fixade mitt hår och smink innan fotograferingen. Jag blev så fin!
Matti hade jag fixat färdigt redan före mig. Jag hade duschat av de värsta ställena (benen, rumpan, svansen och hans ansikte) med hjälp av Sofia redan tidigare på dagen, så han var också set to go. Så efter att jag var fixad var det blev att hoppa in i den lilla röda klänningen och bege mig ut i regnet med Matti efter mig. Som tur var fotoplatsen nära stallet så vi behövde inte gå långt, men kallt som tusan var det med endast +4 grader och regn under fotograferingen..
Jag hade i princip endast förväntat mig Heidi med sin kamera och någon assistent med en reflexskärm, men inte. Självklart var Heidi där med sin kamera, men där fanns också 6-7 stycken andra människor som assisterade med blixtar, paraplyn, och annat som hör en riktig fotografering till. Tror det här var den mest seriösa fotografering jag någonsin gjort, så när jag såg hela hennes crew blev jag allt nervös.
Vi gick in i skogen bland alla fällda träd och kvistar och försökte vänja Matti med den extrema situationen då det var en massa blixtar, paraplyn och människor. När Heidi hade ställt in ljuset och eftersom Matti lugnat ner sig var det bara att hoppa upp på ryggen. Målet var att jag skulle sitta på Matti barbacka utan att han skulle ha någon grimma, men som tur fick jag till en början hålla i grimskaften som gick till grimman, och tur var väl det för något skrämde Matti så han blev osäker och han ville bort. Sagt och gjort, bort var Matti påväg och dundrade iväg en liten bit över stock och sten med mig på ryggen om var sekunder från att tappa balansen, men som tur kom ett träd ivägen så Matti stannade och jag fick lov att hoppa ner och lugna honom. Skulle han inte ha stannat där skulle jag antaglige legat på marken efter någon meter bland alla träd och kvistar, hehe.
Nytt försök gjorde vi och alla som stod bakom Matti runt blixtarna var ännu mera stilla för säkerhetsskull, och assistenter som stod framför Matti kom lite närmare ifall han skulle bli rädd igen och dra iväg, men det gjorde han inte. Matti stod snällt på stället och vi kunde ta av grimman så jag hade bara grimskaftet runt halsen, och efter det togs även det bort. Så där satt jag då i en röd fin klänning med långt släp som föll från min midja ner mot marken ute i skogen på min älskade häst, utan varken sadel eller träns. Vi posade flitigt både jag och Matti, och resultatet som jag snabbt fick se på Heidis kameran var helt magiskt!! Jag längtar så efter att få visa bilderna för er!
Det här måste vara det roligaste jag gjort trots det kalla och ruggiga vädret. Tänk vilken dröm att få ta sådana där vackra bilder med sin älskade häst. Matti var så otroligt duktig att hantera situationen. För terrängen var vi stod var extrem, och var allt annat än häst och ”falla av”-vänlig. Jag menar Matti är inte van med mycket uppståndelse, och inte heller van att stå modell på det där sättet med massa blixtar och paraplyn och folk. Han hade inte ens varit på det där stället vi fotade, så jag är så stolt över honom. Han är så otroligt smart, och Heidi är ju van med hästar vilket märktes eftersom hon var noga med låta Matti sig vänja sig med blixtar, klänningsläpet, assistenterna osv. och såg till att det fanns assistenter när oss om Matti skulle bli rädd igen då jag själv inte hade annat än manen att hålla i.
Tusen tack Heidi för ett toppen Photoshoot! Jag kan knappt vänta på fler bilder än den nedan! Är den inte bara för fin?? Och är inte Matti bara för vacker??
Sofia knäppte en bild innan vi satte igång med fotograferingen på allvar. Det är inte alla dagar Matti får vara super-modell och delta på en riktig photoshoot. Stackaren, allt dka jag nu utsätta gubben min för!Men nu ska jag gå och sova, vi hörs i morgon!! I morgon väntar ett ordentligt dressyrpass. :)
Ikväll var det lite fotografering som stod på schemat. Det blev helt fantastiska bilder tagna av Heidi Järvi, och Matti uppförde sig bra med tanke på vilken situationen var med upphängda blixtar och paraplyn ute i skogen, att vi stod där ute i skogen utan träns o sadel gjorde inte det lättare. Men ni får läsa mera detaljerat om fotograferingen i morgon, nu fryser jag så otroligt och är så trött så ska gå och duscha :)
Igår när jag var och promenerade med Matti märkte jag att en sko var lite lös så jag försökte spänna den när jag kom tillbaka till stallet, men likväl var skon borta när jag hämtade in Matti från hagen. SUCK!
Jag skulle egentligen haft en stallfri dag idag eftersom jag lovat Suvi få ta Matti på ridlektion ikväll, men trodde ni jag kunde hålla mig borta? Nepp, till stallet for jag och tänkte mysa, men lika bra var väl det eftersom skon var borttappad, så jag ringde hovslagaren och han sade till min glädje att han kunde vara i stallet efter 15 minuter. Så 30 minuter senare hade Matti sin sko på plats igen och jag kunde meddela Suvi att hon nog kunde ta Matti på lektionen senare på kvällen. Jag är så tacksam att jag hittat en punktlig, duktig, trevlig och en som är snäll med hästarna till hovslagare, speciellt då man hör hur problem andra har med sina hovslagare som inte kommer helst samma dag som överenskommet.
Tänk att snart är det vinter igen och vi har varit uppstallade vid Vasa Hubertus redan i över ett halvår och vilken skillnad det är på ridbarheten på Matti! Att få super träningsmöjligheter och hjälp av andra kunniga ryttare har ju verkligen gjort susens!
Från att ha kommit från "skogen" till ett aktivt tränings och tävlingsstall gjorde mycket för min motivation med ridingen. Matti är så mycket bättre, och självklart är han det, jag menar sista halvåret vid gamla stallet bestod av barbacka-ridning medan vi väntade på sadel och skador som satte käppar i hjulet för oss. Så när vi kom till Hubertus var skadorna över och sadeln hade anlänt, så vi kunde bara tuta o köra genom att bygga upp konditionen och musklerna som Matti tappat under de i princip 3 månader med inte krävande ridning och 2 månader total vila p.g.a. skadorna. Men tuta och körde gjorde vi och byggde sakta men säkert tillbaka det som vi tappat!
Jag tänkte göra en liten tillbakablick på min och Mattis resa och se om ni ser lika stor skillnad som jag? :) Jag vet jag skriver det ofta, men jag trivs verkligen i det där stallet som är fullt av hjälpsamma och härliga kvinnor. Girl Power och vi-andra är de rätta orden för det stallet.
JAG ÄLSKAR ÅTEBLICKAR, OCH HÄR KOMMER EN FRÅN SENASTE HALVÅRET.
NYKOMLINGEN I STALLET I FEBRUARI 2013
DRESSYREN, FEBRUARI-SEPTEMBER
HOPPNING, FEBRUARI-SEPTEMBER
TERRÄNG, FEBRUARI-SEPTEMBER
TÄVLINGAR, FEBRUARI-SEPTEMBER
NYA VÄNNERNA, FEBRUARI-SEPTEMBER
ANNAT BUS I STALLET, FEBRUARI-SEPTEMBER
Det har varit ett helt fantastikt halvår och jag har alla snälla tjejer i stallet att tacka för det och mina härliga tränare som hjälpt mig hitta byggklossarna inom ridningen. :) TACK!!
Ludde-kissen min mår bättre. Blod hittades i urinen, men inga kristaller. Ludde blev nersövd för undersökning av urinröret/urinblåsan och fick konstaterat det är en infektion. Så vi fick mera antibiotika utskrivet och smärtstilland, sedan blev jag rekommenderad att köpa en adapter som utsöndrar ett lugnande hormon som ska lugna stressade katter som Ludde, så nu tack och lov ropar han inte mer och mera sig själv, så kanske jag får sömn denna natt?
Jag dessvärre blev efter helgens alla veterinärssamtal, mediciner och veterinärbesök osv. över 200 euro fattigare, men det är mina djur värda, jag skulle ge vad om helst för att de ska få må bra. Mina djur är som mina barn och då får det nästan kosta vad det kosta vill, fast det tankesättet går ju inte riktigt när man från tidigare är fattig studerande, men som tur har man precis sommarjobbat så den biten löstes denna gång utan problem. :)
Vi besökte Västkustens smådjursklinik, och där kände jag mig trygg eftersom jag blev tagen på allvar och Ludde undesöktes ordentligt! Tack ska ni ha!!
På onsdag får Matti stå modell och ska vara fin, ska bli super kul och jag ser riktigt fram emot det, hoppas bara de inte är för kallt så jag fyser ihjäl då jag ska ha "festliga" kläder på mig och bara axlar. Men kan inte bli dåligt när Heidi Järvi står bakom kameran! :)
Ikväll blir det promenad med Matti i sällskap av min fina vän Lena och hennes hudn Essi. Känner jg inte riktigt orkar rida efter allt bestyr med katten min idag, så ridningen skulle inte bli till någonting, men Matti förtjänar en dag ledig från ridningen.
Här e lite inspirationsbilder inför onsdagen.. Bara att vi komemr köra utan sadel och träns ute i skogen.. Varför göra det lätt lixom, hehe ;)
Usch, det är så hemskt när djuren inte kan prata. Matti mår bra, men inte min ena älskade kisse, Ludde. I fredagskväll kissade han på sängen som han vnaligtvis inte annars gör. Han har gjort sådana misstag en gång tidigare då han hade urinvägsinfektion, så eftersom han haft det tidigare fick jag ta och ringa dejourerande veterinär i helgen och Ludde fick antibiotika utskrivet i lördags.
Inatt kl 01 vaknade jag och pojkvännen av en j*vla smäll och efter det har Ludde inte varit sig själv, han har varit livrädd för vår andra katt Leo som han annars tycker så om. Ludde har ropat, fräst spottat hela natten och när han inte gör de ligger han raklång på golvet. Han har inte fått kissat nu på ett dygn vad jag sett, så nu vill jag inte vänta en sekund längre utan ringde Smådjurskliniken och fick som tur en tid idag kl 14:45. Jag är hemma från skolan idag för att observera och ta hand om min bebis, jag skulle inte klara av att åka iväg när han är så här.
Usch, det är så hemskt då de inte kan berätta vad som felas. Har han några stenar i urinröret som spökar, blev han så skrämd inatt att han trodde vår andra katt Leo var boven i dramat, eller vad är felet. Men vi får veta genom att fara på ett besök till veterinären idag hoppas jag, men usch, älskade kissen min. Mina djur är som mina barn, tar så ont i hjärtat att se på och inte veta riktigt vad man ska göra! :(
Gula kissen är vår 3-åriga Leo, och Svart-vita är vår 2-åring Ludde som är den som är sjuk.
Idag fick både jag och Matti osteopatbehanlding av osteopatstuderande i stallet. Att jag är sned och har låsta höfter var ingen nyhet och detta kommenterade osteopatstuderandena.
Matti hade spänningar på höger rumppa, lite bakom bröstmusklerna och vänstra bogen, men inga stora spänningar så han blev ganska snabbt åtgärdad. Gull-ungen somnade nästan och gäspade och hade sig medan han blev behandlad. Får se i morgon hur han känns, och så blir det om kanske en månad en ny behandling.
Ikväll ska jag hålla lite basic träning i Natural Horsemanship till Linn, och så har jag försökt få med henne till nästa kurs i NH som åhörare.
Sötnosarna hade båda fått behandling och var nöjda över att få gå ut i hagen igen
Alltså jestas så slut jag är, i 5 har jag avrit ordentligt igång så svetten runnit. Först 1,5 h på gymmet, följt av 40 min stress när jag skulle ta mig från gymmet hem, byta om, iväg till stallet, ta in Matti, göra Matti i orning och iväg på hopplektion. Hopplektion i 60 min och efter den blev det att plocka bort alla hinder från stora ridplanen, för ut hö till hästarna och hem och äta. huhhu..
Det var verkligen fysiskt tungt att rida 45 min i lättsits, speciellt när jag inte alls är van med att stå upp så mycket när jag rider. Vi övade min balans och Mattis förmåga att klara sig utan stöd på hinder och bommar. allt gick riktigt bra. Det var faktiskt roligt att hoppa idag och det blev privatlektion för Jennie denna gång.
Jennie var snäll och filmade övningarna, så jag lägger upp en film senare idag från lektionen, nu får ni nöja er med några printscreens för jag hamnar att rusa iväg norrut för att föra tillbaka en sadel jag prövat. I morgon kommer en sadelbuss till stallet, så då vi får verkligen hoppas vi hittar någon hoppsadel åt oss. Igår fick jag min hoppsadel nämligen såld, så idag fick jag låna Tinas hoppsadel, som faktiskt satt bra med en tunn padd under, så blir att försöka få köpa den eller likadan nu då. :)
Övningarna idag var, travbommar, galoppbommar och studshinder. Prefekta övningar för mig och Matti
Blev fråga idag av en duktig fotograf om jag och Matti vill ställa upp som modeller till lite höstiga bilder, och klart jag svarade ja. Hon var ute efter mer "modelliga" bilder, så det blir lite annat än ni sett tidigare av oss, typ, "smile ine i kameran", hehe, ska bli super kul att testa göra sådana bilder med min älskade Matti!Antagligen kommer det i samma väva lite höstiga, annorlunda och fina nya bilder till headern i och med den fotograferingen, för jag vet bilderna kommer att bli bra, Heidi är så duktig. :)
Ikväll efter att fotografen kommer och kikar ut lite platser runt stallet blir det en terrängrunda med Linn och Robin som sällskap. Matti vari ju så duktig igår så han förtjänar verkligen det. Hoppas bara vi slipper regnet! :)
Här kommer lite foton från då vi försökt ta lite annorlunda bilder med olika duktiga fotografer.
Ser ni stegen han tar i galoppen då han jobbar rätt, ganska stor skillnad. Hoppeligen får jag DEN galoppen i varje steg om en tid. :) Matti jobbade verkligen på bra idag. Hoppas flytet vårt fortsätter!
Nåja, så har jag överlev ridlektionen trots all min nervositet. Inatt drömde jag mardröm om att Matti bockade så jag flög av och bröt höften p.g.a. att han försökte slippa undan arbete, men som tur gick det inte så på ridlektionen. Ansu var snäll och fota och filma en liten stund i slutet av lektionen. Min kameran kom hon inte riktigt överens med så det är lite suddigt, men filmen säger ändå mer om hur det ser ut som kommer upp lite senare.. :)
Ridlektionen för Nan Ekblom var mycket givande. Vi jobbade med att aktivera bakdelen genom olika övningar och att jag skulle hålla en bra sits och stadig och snäll hand. I slutet av lektionen koncentrerade oss på ordentliga galopplyft och galoppsteg. Jag fick Matti ritkigt att lätta framtill så i början blev jag så förvåna att jag glömde att rida, hehe. Det var riktigt roligt och tror nog jag kommer att anmäla mig att fortsätta, övningarna passade bra åt Matti och eftersom Nan även tränar min tränare får jag övningar jag ska jobba på till följande gång som Lena då får hjälpa mig med. Det känns så bra och tryggt!!
Nu vet jag inte om ni ser den stora skillnaden i videon som kommer upp lite senare på Matis galopplyft och galopp, men det är stor skillnad kan jag säga från hur han jobbar annars i galoppen då jag försökt rida honom mera fram för att upnå rätt takt, men då har ju inte baken varit med.. Lyften var idag mera uppåt och med kraft från bakbenen och innan jag tar trav/skritt i videon ser ni som sett oss rida att han jobbar mycket bättre än han brukar. Det blir bara att jobba på det här sätte så kanske vi kan göra galoppombyten nästa sommar? :)
Med andra ord tyckte jag om Nan och ser fram emot flera träningar. Att hon gav så fina ord om Matti om hur fin hon tyckte han var och hade fin trav gjorde ju att hon blev godkänd, och att berömmen kom genast från början gjorde ju att hon genast blev godkänd tränare, hehe, alla vill ju höra lovord om sin ögonsten till häst. ;) Mycket av det hon sade är samma som min tränare Lena ständigt påminner mig om, och vad vi måste jobba på var samma utlåtande från båda, så tror vi kommer gå massor frammåt om bara ekonomin tillåter att jag tränar för båda dessa fantastiska kvinnor! Blir att jobba på alla lediga dagar nu då, typ?
Matti var så nöjd efter passet och gick gladeligen fritt i skogen efter mig när vi skrittade av. Tycker så om hästen min, så det är ju en fantastisk bonus när det känns som det börjat gå framåt för oss nu igen efter att ha trampat på stället så otroligt länge!
God morgon! Igår fick Matti ha ledigt från ridningen så han skulle orka med dagens ridlektion för Nan Ekblom. Så på schemat stod det istället NH-träning.
Jag testade allt som gicks igenom under NH-kursen och Matti lyssnade fint. Det roliga var att jag kunde bara vifta med pekfingret jag med så backade han. Men han var fast i grimskaft denna gång eftersom ridplanerna var båda upptagna och det slog mig först efteråt att jag kunde ha tränat i någon hage.
Efter lite NH-träning med att backa, stanna, flytta bogar, lite skänkelvikningar från marken och fram och bakdelssvängningar så blev det lite porträttfotografering, hehe, så Matti fick verkligen jobba för att inte låta snålheten ta över då jag inte tillät honom att få äta av gräset som var framför honom. Den biten är jag så stolt över Matti när han till sist bara stod där i skogsbrynet och poserade fast han hade gräs, löv och träd framför näsan. Duktig häst!
Alltså det är helt fantastiskt hur jag tycker om vår dressyrtränare Lena Lahti. Jag är alltid så glad efter hennes ridlektioner, och igår var inget undantag! Tänk vilken tur att hon råkade välja att komma till Vörå och hålla ridlektioner när jag ännu red där. Jag tror vi är inne på 4e året jag rider för henne nu, och jag planerar inte på att byta tränare heller!
Igår hann jag värma upp nästan 30 min innan lektionen drog igång på riktigt, och igår låg ganska mycket fokus på galoppen. I vanliga fall brukar jag rida varje steg i galoppen för att få ihop Matti och få till en rentaktig galopp (som ni säkert vet vid det här laget är galoppen Mattis sämsta gångart, och Matti behöve mycket stöd där ännu av ryttaren), men sade Lena åt mig att våga bara sitta när han känns bra och ge honom chansen att hålla en fin form själv och ren galopp. Det är ju helt logiskt att jag måste göra det, hur ska han annars utvecklas och börja arbeta korrekt fler än 2, 3 steg utan att jag är där med ben och händer, men jag har varit så inkörd på att jag måste hjälpa honom i varje steg för att han rä så svag, så det var kul att se honom försöka själv, och han blev först lite paff när han "var själv" och skulle bära sig och arbeta rätt själv..
Det blev STOR skillnad på galoppen och jag kände hur jag fick upp honom framtill flera steg, det blev nästan en gummiboll framtill då han lättade så pass framtill och jag kände det så tydligt när vikten faktiskt låg på baken precis som den borde. Traven blev såklart mycket bättre den med efter att vi galopperat, och ibland fick jag riktigt fin känsla även där när jag fick baken ordentligt med och aktiv.
Vi fortsatte efter mitt önskemål med samma uppgift som senast, alltså att komma in på medellinjen i en öppna, för att sedan fortsätta ut mot spåret i en sluta. Det här gick så mycket bättre än senast så vi avancerade i slutet av lektionen med att göra samma övning i galopp. Matti blev tydligen så taggad och samlad så han gjorde ett KORREKT och fint galoppombyte bara sådär med mig på ryggen där mitt på medellinjen!! Visst det var inte meningen, men det var helt korrekt och ett luftigt fint byte, synd bara att det inte var meningen.. ;)
Som sista krävande uppgift så gjorde vi lite öppnor längs med långsidorna för att sedan byta varv snett igenom genom en sluta, och till sist som nervarvning blev det att stretcha Mattis hals och rygg med att rida honom lång och låg. Jag var så kalas-nöjd med Matti efter ridlektionen, så här bra har han aldrig gått tidigare. Det känns faktiskt inte så farligt längre att prova rida inför Nan Ekblom på onsdag när jag fick den där feelisen igå, utan det ska snarare bli intressant att se vad hon har att komma med till mig och Matti. :)
Sofia fotade en liten stund i mitten av passet då vi gjorde öppnor och slutor, och sedan i slutet av passet då jag travade av Matti lång och låg. TUSEN tack Sofia för bilderna!
Som ni hör i videon är det inte stora krav som ställs av mig med hoppningen eftersom min hjärna vill lite låsa sig när det blir för svårt eller högt, men tycker ändå det börjat gå lite bättre än i januari med hoppningen för oss som par.
Det känns som det är mycket inom häst-världen som ger möjligheter nu just. Igår fick jag förfrågan om jag skulle vilja träna för dressyrryttare Nan Ekblom som själv blir tränad av det franska dressyrproffset Eversti Christian Carden. Självklart tackar jag ja till en sådan förfrågan, och den ridlektionen blir nu redan på onsdag! Så nu blev jag ju lite nervös, för jag och Matti är inte på så hög nivå inom dressyren än, och jag kan tänka mig Nan Ekblom tränar alla de duktigare,hårt tävlande o satsande ryttarna här i nejden, jag menar min tränare rider för henne!! Så jag känner att jag fick lite prestationsångest nu när jag tänker på det!! Men visst ska det bli roligt att pröva på att träna för en ny tränare som är så duktig, hoppas bara hon tycker det är givande att träna någon som mig och Matti också! Men nu idag är det i alla fall "vanlig" och bekant dressyrlektion för Lena Lahti, så idag känner jag mig trygg och vet vad jag har att förvänta mig = jobba arslet av mig, hehe. Här är en bild jag snodde från google då Nan Ekblom tränas av fransmannen Eversti Christian Carden
Tar nog ett bra tag innan jag och Matti ser ut så där, hehe
Idag blev det verkligen en tuff dag för mitt psyke då vi hoppade specialhinder. Illamåendet var igång redan i uppvärmningen och jag var aningen nervös hela dagen inför lektionen. Men i det stora hela gick det bra. Vi kom över alla hinder utan att vägra och Matti var piggare idag så jag behövde inte driva på hela tiden, men då igen har jag svårt att få ihop honom i galoppen i hoppsadel då jag är van att få ha långa stigläder och sitta så djupt i sadeln som jag bara kan, så galoppen blir inte aktiv och kort utan slö eller lång och snabb.
Jennie är ju bara för toppen och peppande, känns tryggt att hoppa för henne eftersom hon vet mina mentala begränsningar och tvingar mig inte till mera än jag klarar av för stunden, och såklart berömmen hon ger. När man är osäker behöver man mycket beröm för att våga tänja på gränserna. Vi hoppade faktiskt flera hinder som var 80 cm (rättuppståenden endast, men ändå) som var specialhinder så med det konstaterandet är jag nöjd. Oxrarna vågade jag inte med vattenmattan under hoppa högre än 70cm, och muren har jag ingen aning om hur hög den var, kanke den också var bara 70 cm?
Matti är bara bäst, han är så snäll med mig som är så hopprädd även fast han inte är den bästa på hoppning han heller! Kanske jag ännu i vinter övervinner rädslan vid 80 cm så att jag kan delta i någon 80 cm hoppklass nästa sommar? Vi får se.. Videon från dagens lektion kommer upp senare, ni får nöja er med några printscreens från filmen nu till att börja med..
Igår var jag på en grundkurs i Natural Horsemanship (två dagar i 3 helger, men jag kommer bara vara första dagen av dessa 3 helger). Det var riktigt intressant även om gårdagens uppgifter var bekanta från tidigare eftersom det just var grundernas grunder i NH som gicks igenom, och det är ju då grunderna i NH jag sysslat med tillsammans med Matti, så det pasade riktigt bra att vara åhörare och få se hur problemen löses om kommunikationen inte fungerar mellan människa och häst.
Dagen började med att vi fick presentera oss och berätta kort om vår bakgrund och vår häst, sedan blev det basic teori för att få grunden i NH-tänket. Vissa saker var kanske lite nya eller lite annorlunda än jag tänkt, men för någon som aldrig varit i kontakt med NH tidigare var detta guldvärd teori! Helt toppen förklarat, enkela, korta och konkreta exempel! Sedan blev det att parvis turas om att vara häst och människa. En som håller i repgrimman och andra i repet och så blev vi instruerade olika sätta att be hästen om något samt några enkla tillrättavisningar och markeringar (om ex. ditt och mitt området) som man kan göra när hästen missförstår. Det bästa med detta var att vi alla fick uppleva hur lite vi fkatiskt behövde röra repet för att det skulle kännas hos hästen. Här fick jag ganska fort konstatera att jag gjort för mycket med Matti när jag markerat.
Fast jag kanske inte lärde mig 1000 nya saker var det ändå verkligen inte bortkastat, det blev bra diskussioner och frågor ställda i gruppen, och jag fick kanske den bekräftelse jag behövde för att våga lita på att jag kanske inte är helt ute och cyklar när jag jobbat med Matti från marken och försökt arbeta med NH-tänk.. Men då igen är Matti en helt super häst att göra grunderna i NH med eftersom han är så känslig, så jag är ju verkligen ingen guru på detta, men det kräver ändå en del av dig själv som människa när du jobbar med NH, så kanske jag inte är helt ursel i alla fall.
Det jag mest blev imponerad av var när en 25 årig häst kom för första gången i kontakt med NH idag under kursens gång, och först verkade inte hästen förstå något alls, till att senare backa 2 meter ifrån sin ägaren endast genom att ägaren viftade försiktigt med pekfingret i andra ändan av repet!! Jag menar, Matti är ändå ung och jag har jobbat och byggt på vart eftersom jag lärt mig mera via youtube-filmer, men detta var en gammal häst som aldrig varit i kontakt med NH och inte ägaren heller, och så här stor skillnad skedde under beloppet av 2 timmar. Helt fantastiskt! Man såg verkligen att häst och ägare hade sina fria zoner och ingen människa blev påtrampad eller iväg tryckt av någon bog i slutet av dagen. Det som var så fint att se var att tre helt olika hästar gjort samma saker för små förfrågningar och alla tre stod nöjt och tuggade, gäspade, sovde när dagen var slut bredvid sina ledare, helt lugna och trygga. Jag tycker det är så fantastiskt att man med så små medel kan få djur med sådan vilja, instinkter och kg att göra det du ber om av ren vilja.
Eftersom jag bara var åskådaredenna gång fick jag stå på sidan om och se på. Men jag bestämde mig efter halva dagen att jag ska delta på EN dag i alla fall med Matti, och det blir då sista delen av kursen, så jag har med andra ord ännu en helg som åhörare och sedan är det upp till bevis för Amatör-Annu och Amatör-Matti att visa vad de tror sig kunna inom NH, hehe.. Jag är lite osäker på om det blir för svårt för oss att hoppa in så, men jag gillar utmaningar, och jag upplever i alla fall Matti ganska känslig på kroppspråket och har fatta grundidén, så jag tänker lite att då han ändå förstår grunderna måste man ju kunna enkelt bygga vidare, och så står ju instruktören Mira bredvid, så OM det är för svårt så får vi ju hjälp av instruktören Mira. På tredje kursen ska man skicka iväg hästarna över olka föremål, och jag har ju jobbat med presenningar redan med Matti, så vi får se hur det går, kanske jag gjort något fel?? Men hur som helst ska det blir sjukt intressant, och jag harmas fortfarande över att det inte står ett pengaträd här på gården så jag skulle kunna vara med på alla helger, jag är rädd jag missar något viktigt nu.. Men så är det, man kan inte få allt.
Tack ännu en gång Stall Falisa (Tessa) och instruktör Mira för att ni arrangerar sådan här fantastisk kurs som man lär sig så mycket på, ni är helt fantastiska!
Vilken perfekt start på morgonen jag fick igår. Först så var det nog pesten för en morgon trött människa som mig att stiga upp ur sängen när klockan ringer 07:10 en lördag morgon, men upp steg jag och lagade mig färdigt inför dagen.
Första stoppet belv Hubbe-stallet. Matti såg förvånad ut att se mig den tiden i stallet, och han verkade förstå det inte skulle bli en vanlig morgon då han får gå ut i hagen och äta massa gott på en gång. Nepp, för idag skulle det bli en morgonterrängrunda innan min kurs i Natural Horsemanship. Så det blev en barbacka terrängrunda kl 08:15 denna morogon till ära i sällskap av Linn och hästen Robin.
Det var en så skön start på dagen. Vi travade och gallopperade lite smått, så jag fick verkligen känna av mina magmuskler eftersom Matti tar "aningen" större steg i terräng än på ridplanen. Sen jag fick också lov att klamra mig fast med benen och hålla fast i manen i uppförsbackarna så jag inte skulle glida av ryggen när det blev lite klättring i skogen. Det var härliga 45 minuter i morgonsolen utan att möta några människor eller fordon.
Efter terrängrundan blev det att rusa vidare till kursen i Natural Horsemanship som jag spenderade min lördag på (kl. 10-17). Men mera om den får ni läsa om senare idag. :) Men flera sådana där härliga mornar borde man unna sig genom att stiga upp någon timme tidigare. Jag trodde jag skulle vara edna som var så "galen", men det var två andra ryttare i stallet redan innan mig och red för fulla muggar på ridplanen, så kanske jag inte är så galen som jag tror?
Det är verkligen höst nu när löven snart täcker all mark på stigen! Men vilken fantastisk höst vi haft so far!!
kl 07 steg jag upp frivilligt och ska börja bege mig mot stallet för att hinna rida ut i terräng på Matti. Idag är det ju finally dags för den efterlängtade kursen i Natural Horsemanship.
Det ska bli super intressant om det motsvarar det jag gjort med Matti so far. Batterierna är laddat till systemkameran och lillakameran (film), och mitt anteckningsblock är nerpackat, så det kommer bli en super dag, och jag kommer ladda upp många bilder hit sedan från dagen! Trist såklart att jag åker ensam utan någon jag känner, men antar det bara är jag som är så pass intresserad av Horsemanship utav mina hästvänner ännu, men det kommer, hehe! Tycker det är så bra att det äntligen arrangeras kursen här omkring om detta.
Vilket härligt väder det blev på eftermiddagen! Klockan 15 cyklade jag och Johanna till stallet och mötte upp Linn, sedan begav vi oss alla tre till ridplanen och trimmade hästarna. Det är annars helt otrolig hur snabbt byggarbetarna får ner gamla manegen, den är snart puts väck, och den nya börjar ta form. Tur att ingen av hästarna är brydd i när de tar ner plåtar och kör omkring där med lastbilar.
Till en början var Matti tung på hand och jag hann tänka vad det ska bli av detta ridpass. Men efter att jag lite värmt upp i trav och började med galoppen så blev det bättre. Sen lade jag till övergångar från galopp till halt, och från halt till galopp, så det gjorde verkligen susen för Matti. Matti har inte riktigt styrkan att göra en korrekt halt från galopp med vikten på bakbenen, men övning ger färdighet. Vi fick en bra halt och de andra ditåt, så jag är ändå nöjd.
Sedan avslutade jag passet med att göra i övningstrav skänkelvikningar sic sac och samlingar, Matti blev riktigt taggad så han försökte göra galopplyft ibland. Jag var riktigt nöjd, för det var första gången på länge jag fick honom bra uppmjukad åt vänster, så det blev många klappar och berömmande stunder.
Till sist skrittade vi tre tjejer på våra hästar ut i terräng. Alltså vilket fantastiskt väder vi har i september, och vilket fantastiskt gäng jag får umgås med i stallet! Helt toppen!! I morgon ska jag på Natural Horsemanship del 1 av 3, så det blir grunderna i morgon, och det ska bli super intressant!!
Matti älsklingen var så trött efter ridpasset då det var så mycket galopp så jag fick nästan dra in honom i stallet. Men sen stod han nöjt och tuggade i sig höet efter en lite dusch. Tänk hur otrolitg mycket man kan tycka om ett djur, det är ju helt fantastiskt!
Det blev många timmar i stallet idag igen på eftermiddagen. Tog in Matti & Robin i vanlig ordning och började borsta Matti och göra honom i ordning för ridning och iväg till ridplanen och rida fram. Fortfarande jobbigt till vänster men måste börja överböja honom ditåt och bli duktigare med att massera hans högra sida för att få den uppmjukad!
Hur som helst fick vi flytta på os efter 20 min eftersom ridlektionerna för ridskolan skulle börja så vi fick flytta till stora ridplanen och fortsätta galoppera där innan vi avslutade med nerjoggning terräng i sällskap av Linn och Robin. Så dagens motionsrunda blev på 50 min och riktigt effektiva sådana, så Matti stod så nöjt stilla när jag som vanligt lämnar fast i munnen och babblar en bra stund på gårdsplanen.
Men bästa är väl att jag fick tummen ur och rengjorde alla träns och dressyrsadeln, så nu blänker de så fint. Jag måste få tillbaka vanan då jag tar en snabbtvätt efter varje ridpass. :)
Det blev lite annorlunda morgon än vanligt. Väckarklockan ringde på 05:50 och det var bara att stiga upp och äta frukost för att sen bege sig mot stallet. Varför så tidigt? Jo, för stallarbetaren var sjuk så nu får vi i stallet med gemensamma krafter fixa stallet medan hon är sjuk, så jag hade lovat morgonmata och föra ut hästarna, och en annan skulle komma och städa stallet, och en tredje skulle föra in hästarna.
Så 06:30 var jag i stallet och det var bara att börja utfodra hästarna och börja föra ut dem. Som tur var Linn och Jenny i stallet också så det gick undan på en timme, så vi alla tre passade på att städa 3-4 boxar per man så det underlättar lite för den som skulle komma och städa senare på dagen.
Nu är man i alla fall vaken när man ska åka iväg till skolan, och så har jag hunnit äta frukost 2 ggr, så inte var det allt för fy skam på denna dag inte?! :)
Matti såg lite fundersam ut vad jag gjrode i stallet så tidigt. Här mumsar han på sitt morgonhö ute i hagen
Tydligen har ändringarna i foderväg börjat ge resultat och grabben min får mera energi. I helgen fick han vara ledig och landa lite efter att ha haft en lite tuffare träningsvecka. I hantering och sådant syntes ingen skillnad på Matti med energin, men haha, igår när jag skulle longera honom blev han lite kucku-knäpp.
Alltså det är ju absolut inga farliga saker han gör när han blir Kucku-knäpp, men eftersom jag lärde mig från tidigare vecka att lägga tränset på vid longering så föll jag ju inte omkull denna gång när han fick sina spurter. Matti hade energi upp över öronen och passade på att busa runt när han kom på han slapp att slänga med benen i linan. I skritten var han precis lika lugn och cool som vanligt, i början av traven lika så, men sen fick han spunk och dro spurter och blåste upp sig själv och tvärnitade och frustade och hade sig, alltså han jagade upp sig själv så att han såg ut som någon annan knäpp arab, haha.
Men efter att jag bara ignorerade hans knäppa beteende och visade ut honom på volten gång på gång och lade till övergångar, med några travsteg, några skrittsteg, några travsteg osv. så lugnade han sig ganska fort och jag kunde till sist ha honom att galoppera över lite bommar utan några större damp-anfall.
Matti tuggade nöjt på bettet när jag travade av honom och sedan skrittade vi ordentligt av i terräng. Det blev ganska mycket motionering av honom igår i lina då han hade sådan ernergi. Jag hade tänkt ha honom lös på ridplanen först men så kom en annan ryttare på ridplanen bredvid så då ids jag ju inte ha min arab till köttbulle att kuta omkring där, så därför blev det lite längre i lina istället för att få bort energin.
Älskade Knas-häst!
Ungefär så här höll han på, bara att i lina. Eftersom jag vet Matti inte gör något farligt gör han mig inte rädd heller då han får sina infall, de kommer ändå så sällan, och denna gång var det ju min egen miss då han varit helt ledig i två dagar. Han är så söt då han fjanttar sig så där <3 Jag och Linn borde låta Matti och Robin leka av sif på stora ridplanen någon dag.
Nu i helgen kommer troligen vara den mest intressanat helgen på länge i hästsammanhang. Jag ska på del 1 av 3 i natural horsemanship.
Självklart skulle jag ha velat delta med Matti, men det har jag som fattig studerande inte råd med hur jag än försökt fundera ut sätt att kunna delta, eller vridit och vänt på pengarna, men som åhörare har jag möjlighet att delta på en av dagarna av alla kurser. Det är egentligen fulla helger lö-sö som kursen är, men även där hängde det också upp sig ekonomiskt för mig så jag kan bara delta en dag av varje helg, men säkerligen lär jag mig massor för det, hoppas jag! :) Jag har stora förväntningar!!
Jag har ju so far aldrig blivit lärd hur man ska göra korrekt horsemanship, utan det är av eget intresse jag blivit intresserad och läst och studerat från filmer teknik och tankesätt. Att Matti är så ärlig i hantering och kroppspråk har gjort det hela så mycket lättare, du märker genast när du gör rätt och fel. Jag kommer gå bananas med kamera, film och anteckningsblock för att komma ihåg och lära mig optimalt från kursen.
Det blev en ganska sen hopplektion ikväll igen då vi red för Jennie, vår tid var 20:30-21:30, men det var helt skönt att rida så sent, jag hann ju för en gångs skull med något efter skolan. Jag hann träna och äta vid Amarillo med ett par vänner, nom nom, innan det jag hoppade på cykeln mot stallet.Det stod ju att banhoppning idag på schemat för lektionen, med blandade resultat, vilket betyder nivån var bra för oss. Går allt för lätt och bra utvecklas man ju inte, fast hehe, den biten är nog lång borta, alltså att Jennie skulle ha övningar som är för lätt för oss!!
Linn var snäll och filmade två olika övningar som vi gjorde, så jag tänker inte beskriva dem destu mera, ni ser dem på filmen. Denna gång lade jag inte till musik, utan låter er höra vad jag får för kritik av Jennie, jag minns det var önskat tidigare att jag skulle göra videosnuttar från träningar på det sättet. Matti var inte lika pigg idag som senast, men vi hade ett tufft dressyrpass igår också, så inte så konstigt. Men i det stora hela kändes Matti bra att rida. Vi rev bara två gånger då jag glömde bort att rida, och ingen vägring kom idag på någon oxer, fast det var nära en gång då jag glömde bort vad skänkel heter när det blev en brantare sväng (syns på videon).
Det är så bra när man har någon som filmar, man får verkligen se vad det är som Jennie tjatar på mig om, för känslan är helt annan då man sitter lite smårädd där på ryggen när man kommer emot ett hinder. Det kändes verkligen som att vi kom i bättre aktivare galopp än vi gör, men nu vet jag till nästa gång att ÄNNU aktivare galopp måste jag ha, det som syns på videon är nästan löjligt. Pinsamt.. ;)
Höjderna kändes ok idag för mitt psyke, lite läskigt tyckte jag det var när vi hade en snäv sväng och ett oxer-kryss eftersom bakrebommen låg på 90 cm, men vi klarade det. Höjderna på banan vi hoppade i slutet låg på allt mellan 70-85 och det kändes bra att det var olika höjder så man fick ett bra flyt utan rädsla och vågade bli bestämd när Matti försökte ta sig förbi ett hinder. När vi skulle hoppa svängen som ni ser i början av filmen började jag må lite illa eftersom jag visste nu måste man komma rätt för att Matti ska hoppa, men det gick! Det var åter en gång super bra övnignar och jag är nöjd, jag tror Johanna och Ansu som red samtidigt är nöjda också, alla förbättrade sin ritt i slutet och hade olika utmaningar. Jag tycker faktiskt jag blivit liiite bättre än senast och Matti har börjat sköta sina bakben bättre nu och slarvar inte lika mycket mera som i våras och fäller bomm, efter bomm, efter bomm. Duktig häst!
Idag var det inbokat ridlektion för Lena Lahti. Oj som jag längtat efter den här lektionen. Jag trodde det skulle vara katastrof under lektionen eftersom det är ett bra tag sedan jag red lektion och Matti har kännts lite jobbig till vänster. Men som vanligt har Lena lösningar på allt och jag fick guidning om hur jag ska lösa problemet.
Matti kändes för första gången bra hela lektionen, och till min glädje fick vi göra lite öppnor och slutor i skritt och trav. Vi har mest jobbat på att få Matti lätt på hand och framåtbjudning ända sedan vi kom till Hubertus i princip, för det ska finnas farmåtbjudning på en häst och du ska inte behöva bära upp huvudet på hästen, men med båda de bitarna har det faktiskt blivit bättre, mycket bättre (förutom på dressyrtävlingen i somras)! ;)
Så när Mattis högra sida var uppgymnastiserad och varm efter olika övningar på en stor ändvolt började vi med att komma upp på medellinjen i en öppna följt av att rida ut till spåret i en sluta, göra en volt sen när vi kommit till hörnet för att göra samma sak och byta håll i samband med slutan. Super bra övning och stundvis fick jag Matti riktigt bra!
I slutet stretchade vi ryggen lite på Matti genom att galoppera honom lång, låg och rund, och så avslutade vi i terrängen i skritt. En helt toppen lektion och Matti kändes riktigt bra! Lena har så bra lösningar och är så peppande och bra tränare så alla borde hitta en egen Lena. :) Min pojkvän har varit snäll och fotat lektionen så för en gångs skull kan jag visa lite av övningarna vi gjorde!
Matti var också så söt, för under ridpasset så gnäggade Robin efter Matti och älskligen min gnäggade tillbaka. Jag har aldrig gnäggat som svar när man ridit, eller egentligen tror jag inte jag hört honom prata tillbaka någon gång, för Matti är ganska tyst av sig och gnäggar typ aldrig. Jag tycker i alla fall det var lite sött.
Ikväll ska vi ut med några tjejer från stallet, det ska bli riktigt roligt. Det råkar sig vara en hästfri dag för min del också eftesom jag lovat låna Matti till Suvi som ska ta ridlektion ikväll, så jag kan med samvete lämna borta och vet han får det bra och blir omhändetagen.
Mitt knä kommer bli ett färggrant ett, för idag har det redan blivit rött, lila o blått. Mysigt, snart är det regnbågens alla färger, så får se vad jag vågar slänga på mig för kläder ikväll, inte orkat fara till apoteket efter plåster ännu ;)
Igår kväll blev det ett kärt återseende när Linn och hennes häst Robin kom tillbaka till stallet. Det var så roligt att se dem igen. Matti och Robin verkade nog känna igen varandra och fick läggas ut i hagen tillsammans en stund efter vår terrängrunda.
Det blev en härlig terrängrunda, precis lika trevlgt som tidigare. Oj vad jag saknat dessa två! Härligt att ha dem tillbaka. Det är så roligt när man hittar de här vännerna på ställen man inte förväntat sig det. Trodde jag skulle bara vara en i mängden när vi kom till Vasa Hubertus eftersom vi är så många i stallet, ni vet så där att man bara hälsar artigt på andra för man orkar inta ta sig tid att känna alla, men jag har fått flera härliga vänner i stallet som jag aldrig skulle ha träffat om jag inte flyttat till Hubertus i februar ( jag fick nog fina vänner på gamla stallet som jag ännu håller kontakt med och hör till min närmsta vänkrets, så förstå mig inte fel). :) Vi är en enda stor häst-nörd familj där vid Vasa Hubertus som gladeligen hjälper varandra, och i ikväll ska vi med några tjejer ut och dansa lite, Ollis-tisdagen till ära.
Här kommer några härliga bilder som visar ganska så bra Mattis och Robins glädje av att återförenas. Till en början stod Matti mest och käkade och Robin försökte få igång Matti, men efter att jag och Linn varit borta från hagen en stund och kom sen tillbaka, då tusan hade de bus på gång. Det var så härligt att se!
Jag vet inte om ni också ser det? Men jag ser i alla fall en lycklig häst! Mitt hjärta smälter <3
Alltså vissa dagar går det bättre än andra, idag gick det både och! Det härliga var att Linn och Robin kom hem igen som är både min och Mattis goda härliga vänner! Men stalldagen började kanske inte så bra, hehe..
Man ska aldrig ha bråttom när man håller på med hästar. Matti skulle skos idag och jag tänkte jag kunde longera honom över cavaletti som planerat en stund innan hovslagare satte igång med detta, alltså vi hade ca 15-20 min på oss att göra oss klara och longera. Easy tänkte jag.
Vi gick till ridplanen och började longera. Skritt - allt gick bra. Trav - allt gick bra, t.o.m. över cavalettin på volt. Galopp - det gick bra, tills cavalettin hade sprungits över, för då fick Matti något glädjeskutt fel och drog iväg rakt fram istället för att svänga på volt, och eftersom han aldrig fått fnatt på detta sätt förr var jag inte alls med så jag flög som en vante framåt och Matti tog några glädje skutt och stack iväg iväg till ena långsidan och tvärnitade när han såg en trevlig grästuva han kunde äta av, där fick han nog av friheten tydligen, haha. Så det var bara för mig att snabbt stiga upp från sanden och hämta min ivriga springare från gräset och fortsätta longera busen min. Matti stackaren vet alltid när han gjort ett misstag, så när jag skulle fortsätta longera över cavalettina var han riktigt mesig och såg ut som han skulle ha sagt "sorry momy, I won't do it again!". Haha, sötnosen min.
Sen när vi gick tillbaka mot stallet såg jag att mina ridbyxor hade gått sönder och mitt knä blödde, haha, alltså nog lyckas man. Men som tur har jag bättre första hjälpen låda i stallet än hemma, så det blev bara att gå till toaletten och skölja bort all sand, putsa med septidine och lägga på såromslag + bandage. Det jag glömde var att kyla knäet mitt, så nu har jag ett otroligt snyggt och svullet vatten-knä, haha. Nåmen ligger med ärtpåse på det nu så kanske svullnade går ner tills i morgon??
Men som jag skrev här om dagen, ibland kommer araben fram i Matti och han är full av energi, idag var en sådan dag. Men efter att hovslagaren skott Matti red jag och Linn ut i terräng på hästarna våra och då var araben bortblåst, Matti vet när han får busa och inte, idag var jag inte riktigt med bara så jag fick flyga lite och söndra lite ridbyxor dagen till ära, men det gör inget, nu får jag med samvete köpa nya när jag får ihopsparat lite pengar. Win-win situation, eller något? ;)
Ena stunden är han arab-hingsten själv, för att andra vara världens snällaste terränghäst. Jag älskar den där hästen och att han aldrig gör vardagen tråkigt. Inte ens sår känns hemskt att få p.g.a. den där hästen, han är bara för go!
Innan jag åkte iväg och firade villavslutning åkte jag ut till stallet och skulle rida ett kort uppmjukande pass på min nyklipptna Matti, men han var styvare till vänster idag så det blev ändå ett 45 min pass eftersom jag ville få honom uppmjukad också till vänster.
Matti kändes hängig på hand så jag fick göra mycket övergångar, tempoväxlingar, skänkelvikningar och hjälpa till med handen för att få upp huvudet eftersom han lätt ville bli låg i halsen och "knäppa" av i nacken och inte alls arbeta med ryggen, plus det vanliga inte riktigt få bakdelen aktiv. Men när han är på det här humöret är det svårt att få honom helt igenom.
Stundvis fick jag honom riktigt mjuk och fin, för att sedan återgå till att bli lite stel. Till höger var han mycket bättre och tog bättre stöd av tygeln istället för att hänga på den. Matti har nämligen tre sätt han försöker slippa undan på. 1. han latar och maskar sig fram. 2. han knäpper endast av vid nacken istället för att arbeta med ryggen och få en fin form med baken under sig. 3. han springer med bakbenen långt bakom och ordentligt bakom lod.
Eftersom han lätt vill falla bakom lod har jag den senaste månaden försökt rida fram honom och lite framför lodplanet, eftersom jag inte vill rida något helst i närheten av rollkur då han själv försöker slippa undan genom att bli bakom lod och på det sättet komma undan att arbeta.
Hur som helst hade jag turen att jag hade tagit med kameran till stallet och snälla Sofia var i stallet så hon ställde upp och fotade i slutet när jag red. Man ser ganska bra på bilderna när Matti försöker slippa undan och när han några steg går helt OK.
Jag tycker det här med rätt foder till hästen är ganska svårt. Jag skulle vilja utöka lite Mattis foderstat och göra den mera jämn och ge honom allt han behöver, men då jag inte kan allt inom foder-buissnessen så är jag tveksam om hans foderstat just nu ger honom allt han behöver??
Förutom hö 4 ggr /dag, så äter han 1 liter havre på morgonen, och till kvällen 0,5 liter pellava + 3 dl soja + 05,dl biopromin (= mineraler och vitaminer). Varför han har så mycket till kvällen är då de ska läggas i blöt, och det blir dåligt till morgonn om jag lägger något i blöt redan på eftermiddagen/kvällen.
Jag funderade om han skulle börja få krosad havre till eftermiddagen, men eftersom jag valt att låta Matti stå längre ute blir det svårt att ge honom det, eftersom de hästar som kommer in kl 15 får sin kraftfoder ranson då, men då står Matti ute i hagen med Tepa ännu så det funkar ju inte riktigt då.
Jag skulle vilja ge honom något på morgonen eftersom då är det endast havren, men jag vet inte vad. Jag gav ju honom i en månads tid förra året mussli (buildermix eller något liknande hette det), men där var det allt för mycket socker så det steg upp i huvudet på Matti och han var som en tickande bomb och stegrade sig tyligen och höll på i morognhanteringen, och i ridningen fick man inte riktigt kontakt för allt var så "farligt", så slutade ganska fort med det och Matti återgick till sitt normala betende.
Så vad finns det för foder man kan ge då? Vad ger ni era hästar? Ge tips, det behövs!
Det är ganska knepigt hur Matti kan vara helt fantastisk att rida ena dagen och andra dagen får jag ingenting igenom. Men då igen tycker jag om när det är lite utmaningar, det är ju då man utveklas ju!
Hur som helst. För några dagar sedan tog Hanna-Mari Ågren några foton på mig och Matti då vi red, alltid kul med sådana överraskningar, eftersom det är så sällan jag har någon att fota mig och Matti då vi rider. Trist bara att Matti skulle kännas så tung att rida just när paparazzin var framme med kameran. Varför är ingen på plats o dokumenterar när det går bra? ;)
Idag regnade det som tusan, så skippade ridningen, det blev istället en mys-dag, alltså kvalitetstid med borstning och gos. Jag hade nog egentligen tänkt longera Matti och var påväg ut till ridplanen då Johanna ringde, så jag fick då ta och svänga om för att hinna med henne och några andra tjejer på lite kvällskäk. Men ridplanen var ändå så geggig så tror inte Matti hade något emot att få slippa trampa där i geggan.
I morgon kommer hovslagaren för att sko Matti och Tepa, så DÅ tänkte jag försöka komma mig för att longera Matti istället. Finns det utrymme tänkte jag lägga upp lite cavaletti för honom att trava över. Ridskolan börjar ju denna vecka vid Hubbe så vi får se hur man hinner rida för att slippa rusningstrafiken, vi är ju ändå ganska många i stallet nu som ska samsas om en ridplan istället för 2 (3 st då manegen var i bruk).
Här kommer nu då bilderna från tidigare i veckan (innan Matti blev klippt). Kiitos kuvista Hanna!!
Denna blogg handlar om oss, den 9-åriga (2005 född) ESH valacken Maestro III, "Matti", och mig finlandsvenska 23-åriga tjejen Annu. Stallet vi befinner oss i är det tränings och tävlings aktiva stallet Vasa Hubertus var vi hoppas komma igång efter skadorna som hela hösten 2012 kretsade runt.. Här skriver vi om våra mål, drömmar, misslyckanden, ja allt från himmel till jord.
Vi började vår resa i början av juni 2011 då jag började rida och ta hand om honom, och ett år senare 6 augusti 2012 stod jag som den nya ägaren och världens lyckligaste tjej!
Vi strävar inte efter att nå eliten, men någon tävling nu som då lär vi nog dyka upp i. Vi både hoppar, rider dressyr och hittar på en hel del bus tillsammans, vår strävan är att ha så roligt man bara kan ha tillsammans.
Följ med oss på vår resa i med och motgångar här på bloggen..
Sofia knäppte en bild innan vi satte igång med fotograferingen på allvar. Det är inte alla dagar Matti får vara super-modell och delta på en riktig photoshoot. Stackaren, allt dka jag nu utsätta gubben min för!Men nu ska jag gå och sova, vi hörs i morgon!! I morgon väntar ett ordentligt dressyrpass. :)
Ikväll var det lite fotografering som stod på schemat. Det blev helt fantastiska bilder tagna av Heidi Järvi, och Matti uppförde sig bra med tanke på vilken situationen var med upphängda blixtar och paraplyn ute i skogen, att vi stod där ute i skogen utan träns o sadel gjorde inte det lättare. Men ni får läsa mera detaljerat om fotograferingen i morgon, nu fryser jag så otroligt och är så trött så ska gå och duscha :)
Gula kissen är vår 3-åriga Leo, och Svart-vita är vår 2-åring Ludde som är den som är sjuk.
Tar nog ett bra tag innan jag och Matti ser ut så där, hehe 
Matti älsklingen var så trött efter ridpasset då det var så mycket galopp så jag fick nästan dra in honom i stallet. Men sen stod han nöjt och tuggade i sig höet efter en lite dusch. Tänk hur otrolitg mycket man kan tycka om ett djur, det är ju helt fantastiskt! 
Förra veckans teknikövning
