Här är videon jag skrev om tidigare igår kväll, haha. Från noll till hundra på någon sekund, det är Matti det! Är han inte lite små söt? Ibland önskar jag innerligt jag vore häst, för att vara kvinna är inte roligt den där ena veckan i månaden. Igår  kunde jag knappt röra på mig, ryggen och magen bara krampade och inga värkmediciner bet på. Det här var också orsaken till att det inte blev ridning igår, det gick bara inte att koncentrera sig. Men Inte tror jag Matti led av filmen att utgå från,  Älskade knäppjöken min!

 

På första videon syns det från hur jag jobbar lite med honom lös och hur han oftast lyssnar, men även Matti är bara häst och får sina fnatt ibland och busar till det, haha! På andra videon syns det då vi hoppar och leker lite lätt som nervarvning efter 0-100 busandet

 

Ikväll var det bus som stod på schemat. Det är bra länge sedan jag och Matti hade kvalitetstid och busade tillsammans. Vi började bus-dagen med löslongering vilket alltid är så roligt när Matti lyssnar så fntastiskt bra och springer lydigt på en cirkel runt mig och byter varv på kommando och gångart. Matti lyssnade super fint till en början som vanligt ända tills han fick bus-attack och han kutade omkring av glädje på ridplanen. Min fina tossiga häst, han kan vara allt bra underhållande då han är på det humöret!!

 

Efter att han lugnat ner araben i sig och orkade koncentrera sig på mig igen, så passade jag på attt leka lite till och vi hoppade lite hinder. Visst gjorde det ont i foten när jag sprang där i sanden, men eftersom jag ska på magnetröntgen nästa vecka och om 1 månad prata med kirurg angående eventuell operation så tänkte jag att det kan inte skada, för jag har saknat det så! Som på "gamla goda tiden" då vi lekte följa John mest hela tiden och sprang omkring tillsammans.

 

Matti är så lätt bästa hästen för mig! Som jag älskar honom! Efter vår busrunda så var klockan redan halv 10 på kvällen och det var bara jag kvar i stallet, så jag passade på att sätta mig ner vid Mattis box och prata med honom en stund. Det var precis det här jag behövde! Jag har nämligen haft för ett tag sedan lite panikattacker och hjärtlkappningar då det varit så stressigt, men efter att lagt upp ett schema känns det bättre igen. Jag blir så lugn när jag sitter där med Matti, han är så fin där han står och tittar på mig med sina fina ögon och kikar på mig och funderar om jag har lite godis till honom. Gulle-snutt.

 

Alltså nog är Matti bra bortskämd, han får nya skor var 8e vecka, och jag går och nöter ut mina skor år in och år ut.. Haha, skämt o sido! Matti blev alltså skodd idag av vår super hovslagare! Så nu hoppas jag verkligen det hålls vårigt ute, för nu är vinterskorna borta, så kommer snön blir vi bambi på hals is..

 

Innan det var Mattis tur att bli skodd så longerade jag Matti på ridplanen, yepp ni läste rätt! Det är mycket sällan jag longerar, tror senast var i augusti då Matti fick fnatt och drog sådan glädje skutt att jag flög som en vante efter och skrapade upp knä, haha! Jag gillar inte egentligen longering, för jag tror inte hästen arbetar riktigt rätt i linan då den springer runt, runt, runt och blir lutad åt nått håll och belastar benen olika... Hur som helst var han inte lika vild ikväll, något bocksprång bjöd han på i galoppen såklart när han blev ivrig, men inga farliga grejer. Jag hade gummibanden  inspända en liten stund i hopp om att de skulle ge honom lite vinkar att söka sig rundare i formen och inte springa som en travhäst och svanka i ryggen.

 

Efter longeringen så gick vi runt kvarteret och varvade ner, och till Mattis förtjusning va Suvi och hennes familj ute på gården och bjöd Matti på morötter och torkade bröd, och såklart en hel del kärlek genom klappar och kramar av barnen och Suvi. Matti såg ut att trivas något enormt när barnen stod så länge och nära och myste med honom. Matti är så snäll emd barn, vilket känns så fint då barn inte alla gånger förstår vad man kan göra runt en häst.

 

Idag tänkte vi med Calles ägare att de skulle få busa själva på ridplanen och få bort överloppsenergi i det fina vårvädret. Först gick både Matti och Calle och rullade sig och myste i solen innan de började springa.

 

Men när de väl började busa loss fick Calle fnatt och blev riktigt arg på Matti och jagade honom varv på varv på varv och bet på honom och efter honom. Jag har aldrig sett Matti springa så fort. Stackaren!! De hade nog något otalt de där två grabbarna då Calle mitt i allt blev så arg på Matti. Vi fick till sist ta fast grabbarna så inte någon skulle skada sig, för när Matti ville stanna och hämta andan var Calle genast på så Matti började studsa med bakbenen för att markera att han ville vara i fred, så då tog vi isär dem och varvade ner dem. Matti andades så tungt när jag fångade honom, men som tur lugnade han sig nog snabbt, men vi promenerade ändå ca 15-20 min då han ändå sprungit allt vad han orkat varv på varv på varv utan att få stanna, gulle vännen min då!

 

Om man skulle förstå sig på dessa hästar alla gånger, för i början var de så bra kompisar och sen igen när de var fast, men när de började busa blev Calle sur på Matti och jagade nästan skiten ur honom, när jag ledde honom och varvade ner honom behövde han göra nummer 2 flera gånger i alla fall ;)

 

 

Idag när jag hämtade in Matti från hagen så verkade han ha blåsten i benen och var lite lätt om fötterna, så jag tog det säkra före det osäkra och gick en promenad i terräng på 30 min istället för att sitta på ryggen. Inte för att jag tror Matti någon gång skulle göra några värre saker om han är pigg när jag rider, men jag har alltid hanterat svårare situationer från marken med en häst, så jag känner att om de situationer uppstår så har jag bäst kontroll och kan läsa av hästen om jag också har båda fötterna på marken..

 

Men inte var Matti något extra taggadnär det väl bar av i terräng, så egentligen skulle jag bra ha kunnat rida, men nu istället fick jag mig själv motionerad också! Vi promenerade ut i terräng i sällskap av Johanna på Pasa och Lotta på Carre och det var riktigt gemytligt, men dagar som denna vill man bara ha den där förbaskade manegen klar!!! Ryktesvägen har man hört att vi KANSKE får rida i den i helgen, men det har vi fått höra tidigare också och det har bara flyttats fram, så vi får helt enklet se.. Kanske vi sen i sommar får rida i den, *skämt o sido*? Men lagom bitter börjar man vara nu efter att varit utan ridhus i över 6 månader, och det först utlovade datumet när manegen skulle vara klar överskridits med 4 månader.. Men så är det, vi får bita i det sura äpplet lite till..

 

 

Ikväll blev det en promenad i skogen för mig och Matti i sällskap av pappa och hundana igen. Helt otroligt hur de hundarna har noll respekt för Matti, de springer mellan benen, hårt förbi, snusar på Mattis bakben utan något problem i världen osv. Som tur är Matti så snäll, men olyckor kan ändå ske så liite respekt skulle ju vara bra de hade för bakbenen på hästen, hehe. Men hur lär man hundarna det utan att det behöver ske något?

 

Matti var så söt när vi gick ut och gå, för när han mysigt och lugnt gick bakom mig på långt grimskaft, känner jag plötsligt hur han stannar och när jag vänder mig om för att se om han stannat och äta igen så ser jag hur han LÄGGER SIG NER OCH BÖRJAR RULLA SIG PÅ STIGEN, haha! Han har aldrig gjort det förr, men han såg en liten snöplätt som ännu inte var is eller smulten så och han tog chansen och rullade sig på den. Alltså jag trodde jag skulle kissa ner mig av skratt, han är så rolig den där hästen! Helt nöjt kom han upp sedan och tittade på mig som "vadå?".

 

Bölderna var idag 1/3 del storleksmässigt från vad de var i fredags och det är bara helt fantastiskt, jag kommer med gott samvete kunna rida på lördag eftersom jag faktiskt tror de är borta till de! De ömmar inte och den största har också minskat BETYDLIGT i storlek. Tänk, en naturprodukt som Aloe Vera.. Hur har ingen rekommenderat det till mig tidigare?

 

 

Ikväll var jag nära på att glömma bort hovslagaren. I samband med att jag skrivit att jag skulle iväg och ta in hästarna från hagen ringer Ansu och säger "hej! Har du glömt bort hovslagaren idag?".. OPS!! Tur så skulle hennes häst Tepa skos samtidigt och han skoddes före, så på det sättet var det ingen skada skedd då Ansu färdigt för Matti till skötselspiltan så han blev påbörjad med skoningen innan jag var på plats.

 

Efter att dojorna var påslagna fick jag dåligt samvete då jag först tänkt låta Matti vara ledig, men då de andra i stallet var så hurtiga och trotsade det äckliga vädret kunde jag inte vara sämre, så jag slängde på en fårskinspadd och schabrak och hoppade upp barbacka och i repgrimma och repet och red en stund på ridplanen.

 

Jag fokuserade mest på vikten och få Matti att göra skänkelvikningar, bakdels och framdelssvängingar i en lång och avslappnad form. Det gick faktiskt super bra. Matti kändes riktigt lyhörd och avslappnad, så när en ung tjej som satt på ridplanen och kikade på när kompisen red frågade "är det svårt att rida med repgrimma?" så fick jag sådan flashback från då jag själv red på ridskola och endast en gång i veckan, så jag frågade henne om hon ville prova. "va, på riktigt?!" frågade hon och så fick hon springa efter ridhjälmen till stallet och hoppa upp.

 

Jag kanske var kanske lite dumdristig då jag inte sett denna tjej rida innan, men jag har sett henne nästan varje dag i stallet och det var inte så länge sedan jag själv sprang och hjälpte till allt vad man kunde i stall för att få rida andras hästar och sköta om dem. Så efter att jag sett att det fungerat fint i skritten att styra med repet på "rätt" och "fel" sida av halsen så fick hon rida i en 8:a i trav och en cirkel för att lära sig styra med sitsen och vikthjälperna. Det var en riktigt duktig tjej och modig dessutom som vågade hoppa upp på en främmande häst och till och med barbacka och rida i endast repgrimma och rep. Jag behöver kanske inte nämna att Matti uppförde sig exemplariskt? Skulle Matti haft sin "tittiga"-dag skulle jag inte låtit henne rida, men han kändes så avslappnad och mysig så det var inga problem!

 

 

Idag var en annan dag med full rulle! Det var talko från morgonsidan och där spenderade man de 3 första timmarna av dagen. Matti fick vila idag eftersom jag inte hade någon som kunde föra mig till manegen (eller tid för den för den delen) och föret var allt annat än bra för att rida så det fanns inte så många alternativ eftersom tiden inte fanns för en ordentligt uteritt heller.

 

Men istället blev det mys i hagen med gubben min och i morgon ska jag istället ta igen för ledigheten igår och idag!

 

De brukar ju säga sådan häst, sådan ägare, och när det kommer till gotta-suget så stämmer det då så bra in på mig och Matti.

 

Igår fick han upp doften av bröd som grannen hade i sin ryktpåse, och Matti vet mycket väl att han inte får gå dit när jag ser på, men igår hade han svårt att hålla sig så jag fick gång på gång säga "ä-äh!" för att han skulle sluta lukta där, men ändå ville han ditåt med mulen. Han är så söt då han vet han inte får men han vill, men ändå lyder han så bra fast jag stod 2 meter bort.

 

 

Jag hann aldrig ladda upp videon igår från då Matti och Calle lades ihop i hagen. Allt gick bra, och de var så söta ihop!! Så jag tror det här kommer bli riktigt bra!

 

När jag hämtade in Matti för att vi skulle iväg i terräng så åt de redan ur samma hö-hög, så det känns så bra! :) De hade haft riktigt busskov strax innan jag började filma, men såklart kom ju inte det med, men lite får ni ser då de leker.

 

 

Det är så viktigt att låta hästarna få vara hästar ibland också och bara få busa loss. Det är så roligt att löslongera Matti och Robin då de lyssnar så bra på ens kroppspråk. :)

 

 

Idag innan jobbet åkte jag ut till Matti och blandade maten. Jag hade först tänkt både hinna träna på gymmet och motionera Matti innan jobbet men efter knappt någon sömn och att vakna med sjuk hals var ingen höjdare så lämnade båda ogjorda. 

 

Min motination är i botten med ridningen, och på ridplan kan man ändå inget annat än skritta och några häftiga samlingar vågar jag inte göra eller sidvärtes då underlaget inte är så stadigt! Med andra ord FY FANKEN!! Man ska aldrig börja rida vid stall med manege, för sen när man är utan suger det!! 

 

Som tur kom delar av stommen till manegen till stallet, så lite hoppfull blir man, men gaah ännu månader innan man kan rida där då det skjuts upp hela tiden känns det som. Men sådant är det, sedan får vi en super fin manege. Peppa peppa peppa!

 

 

Igår fick Matti och hans hagkompis Robin busa till det på ridplanen.Det var så roligt att se då Matti och Robin lekte loss på ridplanen genom att bocka, spruta, stegra sig och busa med varandra.. Det är så härligt att se hur de leker med varandra och när de sparkar bakut mot varandra ser man att det inte är av jäkelskap att de vill träffa den andra eftersom sparkarna aldrig sparkas så långt ut om kompisen är nära.

 

Eftersom Matti är klippt har han haft täcke på sig nu ett tag, och det börjar ju klia lite då när de inte slipper åt att klia sig ordentligt, så igår när han fick busa av sig på ridplanen lät jag honom få rulla sig bäst han ville, och det gjorde han 5-6 ggr och njöt av sin lerinpacking. Som tur torkade han upp när jag och Linn skrittade av våra hästar i skogen så det var bara att borsta bort sanden när vi kom in i stallet igen.

Sorry att det tagit så länge innan videon kom upp, men p.g.a. tidsbrist har jag inte hunnit fixa den förrän idag. Men här kommer den då Matti went bananas och motionerar sig själv och vi kunde bara stå och se på och njuta av snyggingen min!

 

Nu ska jag få åka med som hästskötare när min goda fina vän Lena ska med sitt nyfördärv till häst (jeee, grattis) och träna. Det ska bli kul att åka på lite hästäventyr igen, det är ett tag sedan nu igen. Så ni kanske får se lite islandshästbilder ikväll, om jag får lov av Lena att dela med mig av bilderna då de rider. :)